Vintern kom tillbaka
I morse tog jag en promenad så länge det var minusgrader. Det var skönt. Vägarna var inte mjuka och leriga. Man kunde gå utan att bli smutsig. I torsdags var jag på ett seminarium i Vasa. Det ordnades bl.a.av Psykosociala förbundet, Svenska Österbottens Anhörigförening och Välittäjä-projektet. Föreläsningarna handlade om hur man bemöter anhöriga till personer med psykisk ohälsa och missbruk, vilken hjälp de anhöriga behöver. De som föreläste om missbrukarnas anhöriga fokuserade ganska mycket på barnens reaktioner, vilket var intressant och samtidigt sorgligt. Sorgligt att barn måste lida av att vuxna inte klarar av att sköta sin roll som förälder. Positivt är att det finns anhörigarbete som fokuserar på barnen. För en vecka sedan miste en Malaxfamilj sin 15-åring. Som mamma till en som snart är 15 och som just börjat öva med mopeden på gården knyter sig allt. Tårarna vill komma fram när jag tänker på det, trots att jag inte har en aning om vem pojken var. Det är sådant som man tror int