Inlägg

Visar inlägg från 2012

Juldagskväll

Så är juldagen över, men ännu återstår en dag av julhelgen. I år har vi varit en person mindre vid julbordet, och det känns. När man är i full gång, tänker man inte på det, men visst känns det tomt. Ingen som föreslog ett schackparti med någon av tonåringarna. I år har adventsljusstaken prytt den delen av bordet. Den brukar inte ha rum annars. Men, sådant är vårt liv. Ingen får vara hos oss för evigt. Ändå är det svårt att ta in med förnuft och känslor.

I övrigt har helgen varit ganska kall. Kvällen före julafton trotsade jag kylan, som då gett med sig litet, och gick ut en runda i månens sken. Det var vackert. I dag har jag också varit ute på två promenader. I kväll hade månen kommit fram, så den lyste upp vägen och jag behövde ingen lampa.

På julafton var jag i julbönen. Hade lästur, annars skulle jag knappast ha kommit mig iväg. Jag trivs egentligen i kyrkan, men är alltför lat för att komma mig iväg om jag inte har någon speciell uppgift. Sedan var vi förstås till graven med ljus.

Tarja med stort T

Så var då kvällen här - jag skulle få höra Tarja Turunen LIVE i Korsholms kyrka. Det var med en viss spänning jag gick dit. Carola Häggkvist var en sångerska som jag beundrade mycket en tid. När jag var på hennes konsert i Jakobstad kom jag hem något besviken. Den var bra, men lyftet kom aldrig. Jag antog att det skulle bli samma sak med Tarja. Tarja, ex-sångerskan i Nightwish, förknppar man kanske inte med kyrkor. Trots det, är det en tradition sedan några år att hon åker runt med några musiker och har julkonserter runtom i landet. I år tror jag att hon varit uppe i Rovaniemi, ute till oss "rannikkoruotsalaiset" i Vasa och förstås i södra Finland och allt däremellan. Egentligen förväntade jag mig inget speciellt. Jag har hört på hennes julkonserter på youtube och visste ungefär hur långa de är (en dryg timme) och repertoaren.

Jag kom till kyrkan en timme före konsertens början. Det var kö. Konserten var utsåld, och då får de ta in 1000 personer i kyrkan. Tur att jag kom en …

Sankta Lucia

Ja, så är det 13 december och Lucia. Såg Lucia på jobbet i dag, så det får räcka. Ingen av tonåringarna kände något stort behov av att åka och se på Lucia och lika glad var jag. Har varit trött hela veckan, inte haft någon geist att varken julstäda eller motionera. I går kväll blev det dock snöskottning, eftersom herrarna i huset (3!) inte hade fått det gjort. Ja, till Nizze 1:s och NIzze 2:s försvar ska sägas att de har långa skoldgar och Herr Nizze lär ha varit ute på jobb på dagen. Så Fru Nizzan, som bara varit borta mellan 6.30 och 17.30 hade förstås mest energi att skotta snö. Undrar om det är så där jobbigt att se till att få traktor och schaktblad i skick för snöskottning? Jag menar : Nizze 1 (läs Fru Nizzan) betalade ju dyrt för traktorkörkort i somras, det vore ju perfekt träning för honom att skotta snö, bara någon skulle göra traktorn i ordning.

Nåjo. Fru Nizzan ska hur som helst städa undan efter kvällsmaten. Nizze 2 tycks ha glömt att det var hans jobb. Sedan ska Fru Nizz…

Hej igen!

Hade tappat mitt lösenord, men här är jag!

Har skrivit litet på nizzan-forts.blogspot.com också.

Återkommer!

Alla helgons dag

Så har vi firat Alla Helgons dag. Jag har inte firat alls, tände bara ljus på gravgården och en lykta ute på gården. Lyktan ska få brinna här i höstmörkret, har jag tänkt. Bara jag kommer ihåg att köpa ljus.... I år känns Alla Helgon mera aktuellt än på många år. En väninnas pappa har avlidit efter en svår sjukdom. En bekant från arbetsgemenskapen avled för en vecka sedan. Själv upplever jag sjukdom i familjen och allt vad därmed följer. Man tvingas inse att livet förändras. Ingenting blir som förr. Därtill ska man försöka orka vara människa. Som vi brukar få höra på cirkelträningen: Det som inte dödar dig, gör dig starkare....

Blogg på arbetstid

Nej, jag ska inte använda dyrbar arbetstid till att blogga. Jag måste bara uttrycka min ilska över den *** bilist jag mötte i Kvevlax i morse. Först körde en BMW förbi mig, på farligt ställe. Inte nog med det. Sedan mötte jag plötsligt en annan bilist på min sida av vägen. Bilisten körde förbi en virkesbil och tyckte tydligen att det var helt OK att göra det, fast det kom bilar (= jag) emot. Jag fick ju tvärnita i vinterföret. Tänk om jag hade fått sladd? Eller tänk om jag inte hunnit sakta in? Då skulle inte fru Nizzan sitta här och skriva längre. Av alla dårar på denna riksväg, har jag i dag sett den värsta.

Kan någon veta?

För några dagar sedan läste jag en kolumn. Den var skriven av en god vän till mig, från studietiden. De senaste 20 åren har vi inte haft mycket kontakt, men han är säkert lika trevlig i dag som då. En mening i kolumnen fick mig dock att bli konfunderad. Kolumnen handlade bl.a. om nyskrivningarna i Bibel 2000 och den modernare versionen av Fader Vår. I den nya versionen ber vi inte "inled oss inte i frestelse", utan att vi ska "bevaras från prövningar". I svenskan betyder ju de här orden litet olika saker. Skribenten ansåg att man vid översättningen av det grekiska ordet "inte valt det ord som Jesus menade".  Jag kanske är naiv och dum, men jag förstår inte hur vi kan veta exakt vad Jesus menade. Även om jag kanske tycker bättre om den gamla versionen av Fader Vår.

Nåjo, man måste ju få ha åsikter, lingvist som jag är.

Alla är vi individer!

För några dagar sedan var jag ute på långpromenad. Vi kom att prata om detta att "börja tidigt" eller "börja sent". Jag har "börjat sent". Var väl ute på någon dans när jag var 16, 17 och började hänga i stan när jag skulle fylla 18. Däremellan satt jag mest hemma eller var på kyrkans ungdomssamlingar. Första pojkvännen träffade jag när jag fyllde 18. Det blev en lång historia, som borde ha blivit kortare för bådas skull. Jag flyttade bort för att studera, och efter ett antal år hade jag förändrats så mycket att det inte fungerade längre. Jag skulle definitivt inte ha varit mogen att gifta mig och skaffa barn när jag var i 20-årsåldern. Det blev ett ganska långt singelliv, jag var  nästan 31 när jag slutligen gifte mig och nästan 36 när första barnet kom till världen. Nizze 2 föddes när jag var 37,5 år. För oss har detta varit alldeles ypperligt. OK. Jag skulle gärna ha träffat min man när jag var i 25-årsåldern - det var några jobbiga singelår. Men samti…

Lördag igen

Helgerna går alldeles för fort. Ja, veckorna också, i och för sig. När man har tonåringar i huset, skulle man ibland vilja ha litet mera tålamod, litet bättre sömn (när de är ute för sent och inte håller hemkomsttiderna osv.) Varför i hela friden måste man ut och gå sådär kl. 23 på kvällen i mörkret? Är man månne ute och tjuvröker? Eller något annat som mamma inte behöver veta om? HMM?? Jag var själv så snäll i mina tonår, att jag inte har en aaaning. Jag smakade en tobak när jag var 16. Den gången räckte. Alkohol smakade jag på först när jag var över 20 och har inte blivit någon vän av den heller. Och andra droger var aldrig att tänka på. Varför skulle jag ha använt någon av dem, egentligen? Jag har haft ett bra hem, bra föräldrar, bra vänner... Varför skulle jag ha behövt droger? Man glömmer hur det var att vara ung. Jag vet att jag faktiskt var så snäll som jag påstår. Kanske jag borde tro att sönerna är lika "snälla".

I övrigt är jag rätt trött. Dagen gick åt till litet …

Lördag kväll

Tillbringat kvällen som "värdpar" på församlingens "parmiddag". Tjugo par var samlade för att äta tillsammans och så fick vi höra tänkvärda ord om att ha tid tillsammans och att vårda våra familjerelationer.

I övrigt har jag det litet jobbigt för tillfället. Saker som jag inte kan påverka, gör mig otroligt trött. Och när Nizze 1 är ute med kompisar på kvällar/nätter är jag orolig så hjärtat rusar i väg. Det är helt naturligt att ungdomarna börjar frigöra sig, men jag vill ha kontroll. Och i kväll fick jag vatten på min kvarn: jag har rätt att ha koll. Det är jag som sätter gränser så länge barnen inte är myndiga. Jag får vara litet sträng, fast det är pinsamt för Nizzarna.

Begravning

En av våra "grannar", som bott ca 1,5 km från mitt hem, begravdes i dag. Han blev bara 57 år. För en del är det en hög ålder, för mig känns det som ingenting. Trots att vi aldrig varit vänner, känns det tungt. Jag är helt slut, trots att jag denna gång inte arbetade i köket. För ett år sedan dog hans svåger i en arbetsolycka. För ett par år sedan dog hans systerdotter tragiskt. Och nu alltså denna man. Det känns tungt att följa någon till graven, fast man inte är nära vänner. Jag bestämmer mig nu för att bara ta det lugnt resten av kvällen och börja med nya tag i morgon. De som kommer hit i kväll och inte orkar se röran, får gå hem igen.

Fredag kväll

Nizzan är trött. Nizzan borde ha plockat äpplen, torkat golven, vikt kläder, tagit en promenad. I stället är Nizzan utslagen och ligger på soffan. Termometern visar dock bara 36,3, så någon sjukdom är det inte.  Bara litet snuva. Nu är det andra dagen som jag inte motionerar. Det här slutar aldrig väl. Jag måste köra igång träningen så fort jag börjar må bättre, annars blir jag tjock som en gris. Fy, varför ska livet vara så jobbigt :D. Varför kan man inte bli smalare av att äta gott  och ligga på soffan. Och varför ska det vara så himla svårt att följa Viktväktarnas program. För drygt tio år sedan var det hur lätt som helst.

I had a shit day

Den sången brukar vår cirkelträningsledare spela då och då. Precis så känns det dessutom just nu. Tja, dagen i sig har väl varit helt OK. Inte nöjd med mitt sätt att engagera studenterna i morse kl. 8, men så har jag inte heller någonsin fått pris för att vara årets lärare. Jag menar, skulle man någon gång ens ha varit på förslag till en dylik utmärkelse skulle man kanske få en värre panikchock när man märker att de fyra på sista raden babblar om helt andra saker än det de ska. När man är en vanlig dödlig, tar man det med en axelryckning. So what. I nästa år kan man anses obehövlig på jobbet, så det spelar ingen större roll. Dessutom såg sig mina studenter tvungna att hjälpa mig att ställa in SmartBoarden rätt. Ridå.

Shit day. Skulle skriva reseräkning elektroniskt. Enkelt, trodde jag, eftersom jag hade gjort resplanen elektroniskt innan jag åkte till Åbo. Men, se enkelt var det inte. Chefen bjöd mig på mat i Åbo.  Ärliga fru Nizzan tänkte då skriva in att hon fick mat andra resdagen.…

Länge sedan sist

Oj, så tiden går. Jag vet inte om det är lättja, eller att jag haft mycket att göra. Det är i alla fall nästan en månad sedan jag senast skrev i bloggen. Än mindre har jag publicerat och kommenterat de trevliga kommentarer jag fått.

Hösten har gått. Morgnarna börjar bli allt mörkare. I augusti var det ljusa morgnar, nu är det ganska mörkt när jag startar bilen för att åka till jobbet.

Varmt och vackert har det faktiskt varit tidvis. Däremellan höststorm. En vanlig höst, alltså. Folk omkring mig har plockat blåbär och lingon i mängd och massor. Själv har jag plockat summa tre lingon som jag åt när jag var ute och gick en vacker söndag. Jag känner mig lat, men tycker att jag har nog med de svarta vinbär och krusbär som jag kokat saft av, samt de äpplen som jag med jämna mellanrum lagar äppelmos av. Än finns många äpplen kvar på träden, så än lär det bli många satser äppelmos. Således behöver jag inga lingon...

Mina planer på att springa loppet Sju Sjöar den 30 september har jag övergivi…

Summering

Tredje arbetsveckan slut. Den har innehållit litet allt möjligt. Herr Nizze åkte på jobb till vårt västra grannland, så honom har vi inte sett sedan tisdag morgon. Det har lett till diverse kontroverser hemma hos oss. En kväll hittade fru Nizzan tre främmande mopeder på gården när hon kom hem. Nizze 1 hade rummet fullt med kompisar. Man kunde ha skurit med en kniv genom luften, när fru Nizzan stoppade in näsan i Nizze 1:s rum för att säga "hej". Det är tydligen inte populärt att komma in och hälsa på kompisarna, när de är i 15-årsåldern. Nizze 1 och NIzze 2 hade heller inte någon mat klar, när fru Nizzan kom från jobbet vid halv sjutiden. Fru Nizzan var rätt sur. Spaghetti kunde de åtminstone ha kokat.

En annan kväll var Nizze 1 borta när fru Nizzan kom hem. Nizze 2 kunde meddela att Nizze 1 åkt med med kompisen någonstans. Fru Nizzan exploderade och fick flera gånger förklara för Nizze 2, att det inte var honom hon var arg på. Fru Nizzan hade nämligen, i sin godhet, offrat …

Söndag

Förra veckan övernattade fru Nizzan en natt i storstaden Vasa. Hotellet hör till de billigare, men helt OK. Var på gym på kvällen (första gången sedan midsommar, och det känns i alla muskler - fortfarande).  Fru Nizzan gick och lade sig i god tid. Hon hade nämligen lagt märke till att det fanns en del ungdomar i korridoren och förväntade sig en livad natt. Och livad blev den. Kl. 01.30 väcktes hon av ett öronbedövande ljud. Brandlarmet! Ingen brådska. Gick på toa, tog på sig skor och jacka och tog med handväskan. Väl nere på gatan konstaterade hon att alla andra också såg lika frågande ut som hon. Och så slog det henne, att ifall det är en riktig brand så ligger bilnyckeln uppe på rummet, i jeansfickan.... Brandkåren kom, tog en ordentlig runda och slutligen fick Nizzans trappuppgång gå och lägga sig igen. De andra måste ännu vänta. Vi fick aldrig reda på vad som hänt. Fru Nizzan tror dock att det var någon som tjuvrökt.... Hur som helst, så sov hon mycket gott resten av natten. En va…

Överlevt en hel vecka

Så har jag då överlevt en hel vecka - drygt - på jobbet. I dag inledde sönerna sin skolgång för året. De är inte så speciellt glada, men för fru Nizzan är det rätt tryggt att ha dem placerade i skolan. Nåja, i och för sig. På sommarlovet satt de mest uppe till 2 och 3 på natten och spelade dataspel, sedan sov Nizze den äldre till kl. 12 och 13 och var sur som en citron om han väcktes före kl. 10.

I kväll får fru Nizzan den stora äran att plasta en bok. Hade helt förträngt den biten. Jag avskyr att plasta böcker. Såg att biblioteket i Vasa ska ha kurs i hur man plastar böcker. Snälla Pedersöre MI: kan ni inte ordna en kurs i hur man plastar böcker?  Eller är jag den enda mamman i hela världen som inte lärt mig plasta böcker efter X antal år av studier + att den äldre sonen nu börjat sista året inom den grundläggande utbildningen????

I dag har det varit riktigt varmt och skönt. Det är visst sommarmånad fortfarande. Ute finns svarta vinbär och krusbär som borde plockas. Därtill ser jag a…

Första arbetsdagen avklarad

I går kväll när vi skulle se på friidrott från OS gav IPTV:n upp. Fel på sladden, konstaterade husfar och bytte sladd och så kunde vi se på OS. Nizze 1 och Nizze 2 muttrar dock över att datorerna och Ipodarna inte får nätkontakt. Denna dator fungerar dock. Men det är herr Nizzes, så egentligen får inte jag heller sitta här. IPTV lär inte fungera, heller, trots kontakter till JNT.

Ute skiner solen. Kanske jag borde ta en promenad, det utlovas visst regn i morgon.

Första arbetsdagen alltså avklarad. Ack, så trögt det var. Jag har bara hunnit rensa och besvara mejlen. Dessutom sov jag illa i natt. Hoppas jag sover bättre nu, annars får jag sjukskriva mig innan jag ens kommit igång med jobbet. Det är så där när man har mummokuume. Som om inte den skulle räcka, så får man sömnproblem och när man inte kan sova, så måste man ju grubbla på all världens problem och ta ut sorger i förskott.

Nu signalerar hundarna att någon besökare är på väg. Lär dock inte vara herr K, en stor labrador. När her…

Söndag

Sista dagen innan jobbet börjar. Sitter och stirrar på mina smutsiga fönster och mitt ostädade hus och konstaterar att denna semester inte blev som jag tänkte. Men livet är sådant. Nu tar vi en dag i sänder och försöker börja orka jobba igen.

I går var vi på bröllop. Inte som gäster,  men i köket. Vi var ca 25 skaffare och antalet bröllopsgäster 300. Vi hade nog att göra, det kan jag säga. Klockan 12 gav vi upp, våra kära vänner fick slita för oss resten av natten. Jag suckade när jag såg högen med disk. Det är ganska roligt att vara skaffare på bröllop, men när det är 300 gäster och man ska vara med från början så är det litet tröttsamt. Det borde vara ett nytt gäng som tar hand om kaffet och efterstädningen, tycker jag... Själv hade jag ett bröllop med 70 personer och hade hyrt in personal och det är ju litet annorlunda. Då får de ju betalt för sina timmar, vi gör det ju för att det är roligt.

OS

Olympiska spelen har jag glömt att kommentera. Bravo, Pia Sundstedt! Jag beundrar dig så! Din målmedvetenhet är beundransvärd. Dessutom träffade jag Pia för många år sedan, när vi alla trodde att hon avslutat sin karriär. Jag tyckte om hennes personlighet. Inga divalater där, inte. En ärlig, uppriktig och sympatisk människa - det var så jag uppfattade henne. Jag skulle ha unnat henne en medalj. Men den kommer säkert i mountainbike.

Keskisalo gjorde det jag inte vågade hoppas på - gick till final. Hyvä Jukka!

Sista dagarna

Denna vecka har vi haft hageldrivor ute på gården. Suomen kesä on lyhyt ja vähäluminen, som min finskspråkiga FB-vän skrev om fotografierna.

I övrigt har jag ägnat tiden åt att hälsa på pappa och köra Nizze 1 till diverse aktiveteter. I dag tillbringade jag dagen i Vasa med mamma och pappa. Ärendet var inte roligt, men nödvändigt. I kväll var vi "skaffare" samlade tillsammans med morgondagens brudpar och deras föräldrar. Vi fick litet information om morgondagens bröllop. Just nu har jag ingen som helst lust att vara "talkojobbare" på ett bröllop. Samtidigt behöver jag skingra tankarna litet efter en intensiv vecka med mindre trevliga saker att fundera på. Får hoppas jag håller ihop. Det brukar vara ansträngande att vara i köket på bröllop. Men roligare än att vara i köket på begravningar.

Gräsänka igen

Herr Nizze och Nizze 1 och Nizze 2 åkte för att hälsa på farmor, faster och farbror i Södern. Dit lär också faster och kusin från Sveriges Hufvudstad ha anlänt. Jag har själv inte ro att åka bort just nu. Jag är så trött att jag helst är för mig själv. Diverse andra orsaker finns också - men det berättar jag privat åt mina vänner IRL, vid behov. Dagen har gått åt till att städa undan efter frukosten, laga lunch innan familjen åkte och så har jag tillbringat eftermiddagen med mamma och pappa i Stan.

Jag har tråååkigt

Det torde vara samma sak varje år den här tiden. Sista semesterveckan och jag har full panik. Jag har inte storstädat och jag har inte tvättat fönstren och jag har inte rensat sönernas klädskåp osv. I kväll är jag helt enkelt uttröttad utan att ha gjort något vettigt. Var ute på en länk i morse, 40 minuter. Det blev alltså mera promenad än intervallträning. Nu är det svalare, så nu skulle jag ha kunnat ta den där länken i stället. Men i kväll vill jag inte. Och dessutom gick en del andra saker fel i dag. Skulle jag åtminstone vara utvilad, men se det är jag inte heller. Suck. Undrar om någon har någon universalmedicin när man känner sig så här. Och nej, jag tänker inte gå i herr Nizzes barskåp.

Måndag

I går kväll hälsade vi på en grannfamilj och satt ute hela kvällen, underbart skönt! Äntligen sommar. Morgonen i går var däremot mindre trevlig, det åskade och blixtrade. I dag på förmiddagen var jag ute och sprang - skulle intervallträna - men det blev en blandning av löpning och promenad i 40 minuter, det var så fuktigt ute. Svetten rann... alla mina kläder var genomblöta fastän jag inte hade någon hög fart på.

Just nu har jag satt igång kaffebryggaren för att eventuellt locka upp sonen. Jag trodde han gått och lagt sig i tid i går... På natten tyckte jag mig höra åskan och drog ur rootern till datorn samt TV:n. Då hörde jag plötsligt ilskna steg - det var Nizze 1 som skulle gå och lägga sig, typ halv tre på natten. När inte datorn fungerar, då går man och lägger sig... Måste tydligen leka att det åskar varje natt härefter. Det är ju bara två veckor till skolstarten.

Sommar och åska

Nu är det äntligen sommarvärme - men så är det också åska i luften. Jag håller som bäst på och bränner vid restmat, som jag tänker äta till lunchen.

Sommar och sol, så länge det varar. I natt blixtrade det, i alla fall.

Lördag

Så har då näst sista semesterveckan gått. Den blev inte riktigt som jag tänkt mig, samtidigt fick vi ändå svar på en del frågor vi ställt oss de senaste veckorna. Så allt har sina sidor. Beskedet vi fick var inte positivt och det tar på humöret. Samtidigt ska man inte kasta yxan i sjön. Psykiskt ska man alltid förbereda sig på det värsta, men man ska ändå leva som optimist. Det är mitt sätt att leva. Jag är rätt trött, men jag har en semestervecka kvar. Kanske det ska gå att börja jobba igen.

Molnigare

Allt blir inte alltid som man tänkt sig. Hade en lugn morgon i morse, gräsänka som jag var. Såg på TV (typ Flygande läkarna och Wallander), drack kaffe, tog det lugnt...
Sedan hände saker som gjorde att jag tillbringade dagen i staden i stället. Tyvärr inte med shopping, men det är en annan historia. Ibland tar livet vändningar som man inte vill. Å andra sidan kan man inte undvika att folk blir sjuka. Det är bara att leva vidare och ta dagen som den kommer.

Fruntimmer i fruntimmersveckan

Något speciellt namnsdagskalas har jag inte haft. Herr Nizze och sönerna Nizze 1 och Nizze 2 satte sig i bilen på förmiddagen och åkte iväg söderöver. Jag stannade hemma och har tillbringat dagen som gräsänka med att vika kläder, stryka kläder, mangla lakan, äta  restmat, rensa litet ogräs (men bara litet), se på TV, läsa gamla veckotidningar, ta en promenad i solen, handla, hälsa på föräldrarna en stund. Nu har jag duschat i solvärmt vatten. Vi har solpaneler som sköter värmningsjobbet mycket bra sådana här dagar, när solen skiner. 62 grader varmt var vattnet i vattentanken kl. 19 i kväll. I morgon bitti lär det vara något svalare - speciellt om det blir regnigt... så det gäller att kolla väderleksrapporterna så man vet om man ska duscha på kvällen eller om det lyckas på morgonen....Men i övrigt är vi nöjda med solpanelerna. De sparar nog in en del, eftersom vi inte behöver ha pannan igång för att få varmvatten.

Detta om dagens bravader. När man nu har bara 1,5 lediga veckor kvar, bo…

Måndag

Nedräkningen börjar. Om två veckor har jag arbetat min första arbetsdag efter semestern. Denna dag inleddes med en löplänk på 7 km. Tempoväxlingar varje minut, stod det i programmet. Haha. Jag lunkade på i min egen lugna takt för det mesta. Varje gång jag försökte springa hårdare en minut flåsade jag som om jag hade astma. Nåja, kanske det blir bättre nästa gång fartlek står på programmet.

Efter det, blev det klädtvätt och matlagning. Eftermiddagen har jag tillbringat på Terveystalo i grannstaden tillsammans med mina föräldrar. Nu ska jag dricka en kopp kaffe och sedan åka och köpa mjölk, för se DET har ingen kommit på att göra.

Söndag kväll

En något kylig söndag med växlande molnighet. Vi har dock haft goda vänner på besök. Menyn var grillad entrecôte, potatis och sallad. Crème brûlée till efterrätt och så åt vi gräddtårta till eftermiddagskaffet. Nu är jag rätt trött. Borde gå till mina föräldrar en stund. Klädhögarna får vara till i morgon. Nu ska jag ju njuta av mina två sista semesterveckor. Och det här är den näst sista sköna söndagen denna semester. Om två veckor måste jag redan tänka jobb. Usch, säger jag.

4 veckor slut

Ja, så är då nästan fyra veckors semester avklarad! Tack och lov att jag är så lyckligt lottad att jag har fem veckors semester PLUS att jag tog ut en del av semesterpenningen i ledighet så jag kan vara ledig sex veckor. Fasar dock redan för allt som jag inte åtgärdade innan jag åkte iväg till midsommaren.... Men nu ska jag försöka njuta två veckor. Har inte alls varit på Jakobs Dagar i år, förutom i måndags på StorLoppis. Har inte haft någon som helst lust, faktiskt. Fredrik Furu och Nina Lassander kunde jag ha tänkt mig att höra. För tre år sedan var jag dock till Stadshotellet och hörde på Charlotte Perrelli under Jakobs dagar och efter det sa jag att jag aldrig mer kommer att sätta min fot på Stadshotellet under Jakobs Dagar. Så, trots att de sjöng utomhus, så var det aldrig med i planeringen.

I onsdags vilade vi upp oss efter PowerPark. Gjorde faktiskt inget speciellt, bara vanliga hemsysslor, strök kläder och liknande. På kvällen förde jag Nizze 1 till en kompis och satt och pra…

Power Park

I går inföll årets obligatoriska Power Park-besök. Endast Nizze 2 (obs, herrarna har bett om att få byta namn till Nizze i stället för Nizzan) åkte. Det blev betydligt billigare för familjen på det sättet, men ack, vad trötta vi blev. Anlände kl. 13, ungefär, efter att vi fått liv i Nizze 1 med diverse skrik och ett antal kaffemuggar. Det var otroligt med bilar då redan. Som tur är, sköter de stället bra, så det fanns parkeringsvakter. Köerna till attraktionerna var i medeltal 20-30 minuter. Sist och slutligen åkte inte Nizze 2 så många olika saker, men tiden gick. Eftersom armbandet kostar 32 euro och en engångsbiljett kostar 7 euro, var han alltså tvungen att åka minst 5 gånger. Givetvis gjorde han det. Jag och de andra herrarna gick i affärer, väntade... Och köer var det också till maten. Först halv fem var det så pass kort kö i Skaala, att man kunde börja tänka sig att gå in. Då sa de ändå att matkön var 20 minuter, men det stämde inte riktigt. Det gick nog snabbare. Dessutom gjor…

Fjärde veckan inleddes

Så inleddes då fjärde semesterveckan. Tog en timmes promenad på morgonen, och tänk, det blev riktigt svettigt. Det är man inte riktigt van vid denna sommar. Sedan var utmaningen att väcka Nizzan 1, som hade traktorteoriprov på eftermiddagen. Trots att det var han som skulle skriva traktorteori, var det jag som fick gnälla att han skulle stiga upp och göra sina sista förberedelser. Teorin gick bra, så nu får han helt lagligt börja köra omkring med traktor här på vägarna. Hör dock till saken att traktorn är så pass halvdålig, att han nog får hålla sig till småvägarna tills han får mopedkortet.... Efter traktorteorin blev det Loppis på torget i Jakobstad, så nu har jag deltagit i Jakobs Dagarsfirandet i år också.

I går kväll var vi sedan och hälsade på en av mina kusiner. I natt sov jag dåligt - igen. Dels glömde jag mig och drack ordentligt med kaffe, dels börjar jag ha "mummokuume" och dels har jag en del saker jag grubblar på. Egentligen skulle jag vilja på en semesterresa: …

Söndag

Denna söndag har jag tillbringat med att springa 7,5 km, laga lunch, tvätta litet kläder, bevista ett 85-årskalas och slutligen druckit kaffe med bekanta som var här när jag kom hem.  Det var min pappas kusin som fyllde år och hennes barn hade bjudit till fest. Jag var med som chaufför. Och visst var det intressant att se gamla släktingar. Nu ha jag alltså avklarat exakt tre veckor av semestern. Jakobs Dagar börjar visst i dag också, men jag hade ingen större lust att åka dit.


Lördag kväll

Grattis till stafettmedaljerna, IK Falken! (och alla andra också förstås - men det är nu Falken som står mitt hjärta närmast, fast jag bara bänkidrottar)
Jag filosoferar över hur jag ska tillbringa mina tre återstående semesterveckor. Springa på gym varje dag om det blir regn? Nä, det blir enformigt. Följa mitt löpträningsprogram och springa 7,5 km i morgon? Inte särskilt lockande. Men eftersom min rygg mår bättre när jag springer och sedan stretchar regelbundet, så kanske jag ska fortsätta med det, trots att Esse Run är över. Men något annat borde man väl göra på sina 3 återstående lediga veckor. Blogga dagarna i ända? Nä, ingen orkar läsa det. Facebooka dagarna i ända? Nä, hellre stänga FB och visa att jag inte är beroende. Bjuda hem folk på plättkalas spontant? Men då måste jag städa. Igen. Vet inte vem som ser till att detta hus alltid är som ett slagfält. Storstäda garderoberna ifall det regnar resten av semestern? Flytta om litet, eftersom pojkarna antagligen ska byta rum? Rensa…

Lördagen den 14 juli

Frankrikes nationaldag har jag hedrat genom att se på France 2:s sändningar från Paris. Presidenten Hollande gick omkring och hälsade på folk längs Champs Elysées (eller vilken gata det nu var....).
Jag dammsög litet på förmiddagen, sedan när jag tänkt gå ut och klippa gräs, började det regna. Jag lagade mat i stället, vek litet kläder, tvättade kläder, handlade mat och nu var jag slutligen ute och klippte litet kring buskar och kanter. Gossarna får sedan sköta resten med stora gräsklipparen. Jag är litet sjuk i kroppen efter gårdagens länk. Jag körde ett 35 minuters pass, där jag joggade lugnt ca 20 minuter och sedan hade fem gånger en minuters-intervallträning. Jag gillar inte intervall. Jag vill bara springa lugnt (typ 7,5 minuter per kilometer....). Sandra Eriksson springer ju typ 2 km hinder på den tiden.... Knäckande, men så tränar hon ju också på riktigt :D.

Lördagkvällen lär inte bli särskilt sprittande. TV, kanske.

Tre veckor avklarade

I onsdags firade vi våra 20 år som gifta genom att fara till stan och äta lunch på Saigon Diner och sedan caffe latte och en god kaka vid Fredrika. Vi skulle gärna ha ätit en lyxigare lunch, men det var omöjligt att få något annat än vanlig lunch i lilla staden. Och Saigon Diner är helt OK.

På kvällen deltog vi i Esse Run och sprang 4,5 km i tidlös klass. Jag konstaterade att min tid skulle ha räckt till ungefär en 29:nde plats om jag deltagit i tävlingsklassen. Det finns alltså att förbättra. Men man kan förstås inte mäta sig med unga, vältränade damer. Och medalj fick jag i alla fall av "kranskullan" Christoffer Wärn. Med tanke på att jag alltid hade 6 eller 7 i gymnastik i skolan och med tanke på att jag nästan alltid blev sist i alla tävlingar jag tvingades delta i under skoltiden, kan jag konstatera att det är en seger att springa ett motionslopp. I kväll sprang jag drygt 5 km på egen hand innan vi fick gäster.

I går åkte vi till svärmor i Petalax och hälsade på släkten…

Tisdag, vecka 3

I fredags, när vi åkte till Loppis Race i Purmo, kom plötsligt en herrelös husvagn rullande förbi oss. Det gick bra, inga mänskor skadades - men husvagnen blev förstörd. Den hade inte varit ordentligt fäst vid dragkroken.

Lördagen tillbringade familjen Nizzan på hantverkarmarknaden i Esse. På kvällen åkte herr Nizzan till en sommarstuga tillsammans med ett par vänner. Jag och tonåringarna var på grillfest i byn. Tyvärr blev det litet regnigt, så vi åkte hem ganska tidigt.

På söndagen tog vi det ganska lugnt. Skippade hembygdsfesten och fick i stället besök av en god vän. På kvällen uppvaktade jag en bekant som firade sin femtioårsdag.

På måndagen hälsade vi på bekanta och hade riktigt trevligt, ända tills vi hörde en smäll när vi satt på terrassen. Det visade sig senare att det var en dödsolycka vi hörde. Männen, inklusive tonåringarna, var först på plats. Tonåringarna kom dock tillbaka till våra vänners hus, medan männen gjorde vad de kunde tills räddningsverket kom.  Det blev en ska…

Slutet på semestervecka 2

Ack, så fort tiden går. Denna vecka blev slutligen den riktiga semesterveckan. Varmt och vackert väder och jag har INTE städat. Torsdagen inledde jag med en 45 minuters promenad. Resten av dagen använde jag till att shoppa loss i Karleby med kära mor. Min gamle far gillar inte att åka till Karleby, och han gillar framför allt inte shopping. Mamma, däremot, älskar kläder så vi tog en runda till Anttila (som hade sämre urval än i Vasa), Kapp-Ahl (där vi köpte underkläder), Lindex, Seppälä (där vi inte hittade någonting), Aleksi 13 (där vi hittade varsitt par svarta byxor och jag hittade dessutom en blus (20 euro per plagg). Byxorna och blusen behöver jag, när jag ska vara "skaffare" på ett bröllop i augusti. På kvällen, när jag kom hem, lagade jag litet mat och klippte lite gräs. I övrigt njöt jag av värmen.

I dag gjorde jag ett besök till läkarjouren i staden, tillsammans med min far. Väntetid, trots tidsbeställning, var 2 timmar. Jag undrar varför man har tidsbeställning när…

Semesterdagboken uppdateras

I söndags hade vi konfirmation. Konfirmanderna skötte sig, alla blev konfirmerade och festen kunde börja. En god vän hade bakat tårtorna (underbart fina och dessutom goda) till vårt lilla kalas. Blev en trevlig familjetillställning, men tyvärr kom ingen av släktingarna som bor längre bort. Således har jag frysen full med pajer - tacksamt eftersom det är semestertider, i och för sig.

På måndagen och tisdagen deltog vi i byns Loppis Race, så vi hann inte med så mycket annat de två dagarna. Det tar tid att ställa i ordning, fast loppiset bara varar några kvällstimmar. På måndag kväll var det mycket folk, i går var det rätt lugnt. Någon guldgruva var det inte, men alla euron är ju plus, eftersom det vi sålde var sådant som vi annars bara uppbevarar på vinden.

På tisdagen klarade så slutligen Nizzan 1 mopedteoriprovet. Tredje gången gillt, och nu skulle han till och med ha fått ha flera fel. Semestertiderna ställer till det med uppkörningstiderna, han måste tydligen vänta till slutet av må…

Regnig lördag

I går kväll var vi och hälsade på goda vänner, åt Korv-Görans mat och hade allmänt trevligt. I morse vaknade jag halv sju och konstaterade att jag tydligen inte tål Korv-Görans mat. Typiskt. Nå, det var ju tur att det mesta är fixat inför morgondagens konfirmation. Vi ska hoppas att Korv-Görans mäktiga burgare inte gör sig påminda i morgon. Det har regnat och blåst och varit allmänt tråkigt i dag. En trevlig sak var dock Niclas Sandells seminfinallopp på 1500 meter. Vackert så, IK Falken-löparen - fast du lär bo i Vasa.

Semesterdag 4 och 5

Gårdagen gick åt till att städa, städa och åter städa. På kvällen var jag ute på en länk, så jag missade nästan Mannios bronsmedalj i spjut. Heja Mannio! Snyggt gjort, du räddade Finlands idrottsära.
I dag har jag slutfört städningen, nu räcker det för mig. Jag fryser litet, undrar om snuvan kommer tillbaka. Jag vågade mig ut på en kort länk i går kväll, eftersom jag tyckte jag kände mig bättre. Någon längre länk tror jag inte jag ska ta ännu denna vecka. Får hoppas att jag kan springa Esse Run i alla fall. Skulle inte vilja bara gå, när jag nu en gång börjat träna löpning.
Både Sandra Eriksson och Jonathan Åstrand är vidare. Tyvärr ingen topprestation av Åstrand, jag hade hoppats på mera. Och nu överträffade Evilä sig själv igen i längdhoppsförsöken. I sista försöket gick han över 8 meter. Och Ollikainen redan i första försöket. Heja Finland! Synd att man inte är på plats i Hfors! Men det är billigare och bekvämare här hemma. Konfirmanden skulle vilja ut på någon resa. Ska se nu. Kan…

Semester, dag 3

Gårdagen avslutades med att jag röjde i Nizzan 1:s rum. Fy, vad jag hittade under sängen. Herrarna Nizzan tycks inte anse att det hör till att städa under sängen när man helgstädar. Därtill dammsög jag golvet och torkade det, så nu är hans rum åtminstone nästan färdigstädat. Dagen slutade med att jag såg på Morden i Midsomer. Och så kunde jag förstås inte somna förrän tretiden i natt. Tur, att man har semester. Snuvan har inte brutit ut riktigt, men känner mig tillräckligt svag för att inte ta länken på 7,5 km som egentligen ingick i mitt program redan i går.

Denna dag har gått åt till att jag
a) tvättade fönstren inomhus
b) värmde upp gårdagens lunch som lunchmat
c) skjutsade Nizzan 1 till frissan - han måste ju vara presentabel på konfirmationsfotot
d) skjutsade Nizzan 1 till besiktningskontoret - bara för att för andra gången få se en besviken son misslyckas i teoriprovet för mopedkortet. Fattar inte. Han har ju tränat så hiskeligt och klarade provet flera gånger hemma i dag innan …

Semesterdag 2, halvtid

Jaha, i dag vaknade man kvart före sju för att hundarna ville ut. Och så vaknade man på nytt typ 45 minuter senare för att de ville in. Jag var föga imponerad av hjärtligheten som hundarna visade. Nå, jag somnade på nytt, men vaknade slutligen klockan halv nio. Bara för att konstatera att a) det regnar och b) snuva är på kommande. Jag läste just på Facebook att vännen N som lovat baka tårtor till söndagens konfirmation också är förkyld. Vi håller tummarna att vi båda hålls på fötterna. För ska fru Nizzan baka tårtor blir det till ingenting.
Nå, jag tillbringade frukosten vid TV:n, såg slutet på en löjlig film som jag börjat se på i går kväll och sedan var det dags att fortsätta med bakningen. För säkerhets skull tillverkade jag ytterligare två mussel-räkpajer, en ordentlig sats mockarutor, havrekex och så skulle jag laga solrosfrömuffins. Förra gången jag lagade dem blev de hur snygga och fina som helst, så tanken var att jag skulle bjuda på dem också på söndag. Nå, nog kan det hända …

Saldo dag 1

Första semesterdagens saldo:
1) Bakade 4 skinkpajer till konfirmationen. Borde räcka till ca 25 personer.
2) Åkte till stan och köpte 1 skjorta, 1 par skor och en konfirmationspresent samt mera ingredienser till pajerna.
3) bakade 2 musselpajer till konfirmationen. Torde alltså ha paj för ca 40 personer. Och så många blir vi inte.
4) lagade kvälsmat
5) var ute och gick med en väninna och hundarna
6) legat framför TV:n
7) känner mig sträv i halsen. Säg inte att jag får flunssa. Jag som ska träna inför Esse Run som går av stapeln om två veckor!

Skön midsommar

Det blev en skön midsommar, utan stress. Jag har verkligen försökt att varva ner och ta det lugnt och inte bry mig om allt som inns att göra både ute och inne. I morgon är det första semesterdagen och då kommer jag att börja ordna inför nästa söndags konfirmation. Jag inbillar mig dock, att jag har vilat så pass mycket att det inte ska bli några problem. Under förutsättning att jag inte blir sjuk eller så.
Det jag ska göra denna vecka är: baka salta pajer, baka söta pajer (förhoppningsvis gör sönerna det), baka någon annan söt kaka, t.ex. mockarutor eller toscakaka i långpanna. Sedan funderar jag på att överlåta åt maken att kanske grilla något kött senare på kvällen, med tanke på våra släktingar från södra delen av landskapet. Men det är inte bestämt än. Förutom bakningen borde jag tvätta fönster och storstäda huset. Men det borde gå, när man har en hel vecka på sig - utan jobb.

Midsommarafton

Vilket underbart väder det blev denna midsommarafton. Vi har tillbringat den hos goda vänner och hade knytkalas. Vi har ätit entrecôte, kyckling, grisfilé, sallader, jordgubbsmoussetårta, syltgrisar... druckit lemonad, cider (alkoholfri för min och tonåringarnas del), öl (alkoholfri även den för mig och tonåringarna gillade det inte), kaffe.... nu är vi lagom trötta. Trevligt att tonåringarna ville göra oss sällskap.

Semestern börjar på måndag. Oj, vad skönt det ska bli. Jag är SÅÅ trött på jobbet just nu. Fast veckan kommer att gå åt till att ordna inför konfirmationen som är om en vecka.

Sommartider, hej, hej

Denna vecka har jag helt klart kunnat konstatera att sommaren är här. På vägarna alltså. Frekvensen av farliga omkörningar där det dessutom fanns heldragna gula streck har denna vecka ökat betydligt. Jag må vara en snigel, men står det 60 på skylten så kör jag 60. Nå, förutom detta har också sniglarnas antal ökat. 80 på 100-väg, t.ex. och så husvagnar, traktorer, långtradare med bred last har jag också träffat på denna vecka. och så pricken på i: bilar med släpvagn som inte kan köra rakt... Körde efter en sådan i måndags. bilen vinglade i zickzack (visserligen huvudsakligen på sin egn sida av vägen...) i rätt många kilometer innan jag slutligen vågade köra om. Jag var nära att ringa polisen. så, sommaren är här och med den ett ökat antal intressanta upplevelser på vägen. Tur att jag snart får semester....

Lördag kväll

Så är då konfirmanden hemma igen. Kvällen som nattvakter gick väldigt lugnt till. Vi fick vara med på aftonandakten, vilket jag tyckte var en fin upplevelse. Jag var riktigt förvånad över hur tysta konfirmanderna var. Sonen ville inte se åt mig, men det förstod jag. Det viktigaste tyckte jag var, att konfirmanderna visste att vi fanns där. Det blev tyst redan före kl. 1. Vi tog några rundor kring huset för att se till att ingen smitit ut genom fönstret. Klockan tre packade vi ihop och åkte hem. Och ungdomarna lär faktiskt ha skött sig väl under hela lägret. Sonen hade dock spytt igår natt, så det var mindre kul, men nu tycks han ha tillfrisknat och sitter vid datorn i ett annat rum.

I TV pågår fotboll mellan Tjeckien och Polen. För andra kvällen i rad åskar det mitt i en match. Få se om även denna match avbryts.

Sommarkväll

Vilken vacker sommarkväll. Ingen blåst, solen skiner, äppelträden blommar, syrenerna och rönnarna håller på att slå ut, medan häggarna efter två veckors blomning ger upp. Det har sina fördelar med svala vårar.

Enda kruxet är myggorna. Började min hopplösa kamp mot kvickroten, bestämde mig dock snabbt för att i år får det bli sommaräng. Annars måste jag hacka upp alla blommor, alla smultron, alla stenväxter, sätta ny jord och försöka få dit allting igen - utan att växterna dör. För mig som är helt ointresserad av trädgårdsskötsel blir det för omständigt. Och jag vet ju efter 17 år att kampen är hopplös. Gift är det enda som hjälper - och då dör allt annat också.

Tog bara en kort promenad också. Myggorna jagade mig. Jag borde väl ha sprungit, men enligt mitt schema har jag vilodag i dag. Av den sköna sommarkvällen när jag tänkt mig att vara ute, blev det ungefär 40 minuter i solen. Jag avskyr myggor.

ag ska ha semester i morgon, men har bokat in zonterapi på förmiddagen och så ska jag v…

Calle och Anna-Maja

Jag är inte politiskt aktiv. Mitt engagemang sträcker sig till att vara medlem i en skoldirektion och att läsa tidningarna och att ha åsikter. Största delen av mitt liv har jag dock röstat på SFP. Som min gamle far brukar säga: Alla politiska partier är ungefär samma sak, men han förstår vad SFP säger.

Valet av ordförande för partiet har dock denna gång väckt mitt intresse. Varför, säger jag, varför väljer man en ung man med en 33-årings politiska erfarenhet, när det fanns en kvinna i 50-årsåldern med nästan 20 år längre erfarenhet? Varför, säger jag, varför stödde gubbarna från min hemort unge Calle från södra finland, när det fanns en mogen kvinna från grannkommunen som var minst lika kompetent. Med tanke på erfarenheten mycket mera kompetent? Att SU stödde Calle, det kan jag förstå. Och man ska inte rösta på en kvinna bara för att hon är kvinna. Men när det funnits och finns kvinnor i partiet som Astrid Thors och Anna-Maja Henriksson... varför i all världen väljer man då män? Visst…

Finlandssvensk talkoanda

Ibland lönar det sig att byta radiokanal. Jag har många, många år hållit mig till Radio Vega. Ibland hör jag på Radio Xtrem, bara för att jag gillar att höra på Ted Forsström. Nu gick jag i alla fall över språkgränsen och hörde på YLE Puhe en kväll. Det här programmet gillade jag: Yle Puhe om idrott

Programmet handlade om etik i idrotten och bl.a. att det blivit så dyrt att vara med i idrottsföreningar att det bara är eliten som har råd att idrotta. 5000 euro i året är en kostnad som t.ex. en ensamförsörjare med flera barn inte kan klara av.
I det här sammanhanget återkom en av debattörerna flera gånger till "siellä ruotsinkielisellä alueella" så hr man kvar talkoanda, en gemenskap som gör att många har möjlighet att vara med. Han tog exempel från Stafettkarnevalen och framhöll att det "ruotsinkielisellä puolella" kommer fram många goda idrottare. Det var så roligt att höra något positivt om finlandssvenskarna. Det skulle säkert vara bra att höra mera på finsk radi…

Skolavslutning

Så har då vår yngste son avslutat sin skolgång i byskolan. Det var mycket vemodigt. Deras klasslärare talade så vackert om dem,  barnen hade själva samlat ihop till en present åt henne.. Det märktes att det funnits en sammanhållning i den klassen. Så är den perioden i livet över, nästa år är båda barnen i högstadiet.

Senare i dag har jag uppvaktat ett par studenter och nu i kväll ett par som fick yrkesexamen. Ute är det kallt och blåsigt. Enligt mitt schema borde jag ut och springa en halv timme ännu i kväll, men jag har inte bestämt mig för om jag orkar. Det är jobbigt att stiga upp halv sju, köra barnen till buss och skola, köpa blommor och presenter, åka och umgås och dricka kaffe. Nu är jag helt slut.


Söndag

Jag har varit ledig sedan torsdagen, men känner mig långt ifrån utvilad. Dessutom sur i största allmänhet. Hade tänkt att jag skulle ha storstädat denna helg, men orkade bara dammsuga det värsta i torsdags, sedan har dagarna bara gått. Och nu är det smutsigt överallt, kläder borde vikas och strykas, lakan borde manglas (fast det har jag rationaliserat bort delvis)....Känner mig lat och som en dålig husmor.

Hur som helst, så har vi firat en femtonåring denna helg. Nu återstår bara mopedkortet....Allt annat är tråkigt för tillfället.
Denna vecka hörde jag i radio och läste i tidningarna att studerande känner sig tvingade att dricka mer än de vill. Som nykterist kan jag ju inte säga så mycket om saken. De två första åren jag studerade, bodde jaqg i studentkorridor. Där var det vilda fester då och då. Gick inte att undvika, eftersom väggarna var tunna. Jag tror jag var med på alla våningsfester. Och visst var det folk som lade märke till att jag inte drack, och visst kändes det litet olustigt att vara annorlunda - men inte var det så hemskt. I övrigt umgicks jag med folk som var ungefär lika återhållsamma som jag, så jag hade inte särskilt stora problem med alkoholanvändning under studietiden.

Senare i livet, när jag började arbeta, kom jag förstås i andra situationer. Aldrig upplevde jag ändå att jag skulle ha känt mig tvingad att dricka kopiösa mängder. Det kan förstås ha att göra med, att jag var vuxen när jag smakade alkohol första gången (jag var över 20 år), jag tyckte inte det var särskilt gott och såg ingen …

6 maj

Ja, i morgon för ett år sedan åkte jag iväg till Paris för att tillbringa en vecka vid Université d'Artois i Arras. I år har jag inget lika roligt framför mig. Däremot ska jag på lunch med ett gäng ASLAK-kolleger i morgon, det ser jag fram emot. Dessutom ska jag träffa en kurskamrat från tiden då jag utbildade mig till arbetshandledare. Det ska också bli roligt.

Jag krattade alltså gården (en liten del av den) på första maj, som studentmössan berättade. Följden var, att jag resten av veckan hade en infernaliskt sjuk axel. Det onda gick ut i armen och fingrarna. Vad värre var, ischiasen kom tillbaka och i går morse hade jag ont i ena vristen. Nu är jag ju 50+, så jag antar att  det onda berodde delvis på vädret. Klart är dock att jag måste ta det försiktigt med krattandet.

I dag beslöt jag mig för att åka till gymmet, trots att vädret på eftermiddagen blivit mycket mera tilltalande. Jag tillbringade en timme i maskinerna där och hör och häpna: axeln känns mycket bättre och ischiase…

1 maj - Nizzans studentmössa berättar

Dagen till ära har jag, Nizzans studentmössa fått äran att skriva min livshistoria. Jag är ju faktiskt redan 32 år, så jag är vuxen. Första gången jag träffade Nizzan var våren 1980, när hon köpte mig i Jakobstad. Jag tror att jag bodde på Jakobstads Beklädnadsaffär då. Ja, så fick jag då komma till studentdimissionen och   ligga på podiet framme i festsalen tills jag trycktes ner på Nizzans huvud den 31 maj. Jag fick vara med på studentfesten på Polaris, fotografering och så några studentkalas hemma hos Nizzan. Sedan fick jag obevekligen krypa ner i min mörka låda ända till valborgsmässoafton 1981. Då fick jag igen komma fram. För första gången i mitt liv fick jag vara med på Vårdberget i Åbo, höra studentkårens ordförande uttala orden "Studenter, våren är här, mössorna på och åter igen få sitta på Nizzans huvud. Oj, så festligt det var att träffa alla kompisar från olika delar av landet. Om jag inte minns fel, fick vi också träffa de finskspråkiga mössorna, som brukar sättas på…

Glada Vappen!

Glada Vappen!

Vad förvirrad jag blir, när Blogger envisas med att förnya sig. Nu blev det plötsligt mycket svårare att blogga. 50-plussare som jag är, gillar jag inte förändringar när det gäller bloggen, facebook eller annat som man ska kunna uppdatera hastigt och lustigt. Jag tycker om att skriva, men jag tycker inte om att hålla på och lista ut hur man ska bete sig för att skriva ett nytt inlägg och  dessutom lyckas publicera det.... Jag lämnade bloggen.fi när den förnyades. Nu är jag nog illa rädd att jag lämnar blogspot.com också i protest mot att allt förnyas när man just lärt sig det gamla.

Nå. Det om det. Nu har jag a) hittat studentmössan och placerat den på mitt huvud, enligt traditionen kl. 18. b) lyssnat på Brahe Djäknar från Vårdberget i Åbo c) skjutsat Nizzan 1 till en kompis d) druckit mjöd och ätit en struva e) försökt tillverka kokosmums enligt recept ur Allas Veckotidning. Efter 30 minuters ihärdigt vispande märkte jag, när jag slagit massan i formen, att jag glömt at…

Ledig lördag

Skönt att vara hemma i dag. Har dock hunnit med en del. Efter gårdagens tågresande och möten kände jag av mitt ryggonda. Således beslöt jag mig för att åka till gymmet när jag fört Nizzan 1 till skriftskolan. Sedan hann jag också handla mat innan jag hämtade honom. Herr Nizzan har åkt till svärmor, han ska iväg på en arbetsresa i morgon och flygfältet ligger närmare svärmors hus. Själv har jag städat litet och sitter just nu och pustar ut.

 Alternativen för kvällen är a) grannen kommer på besök b) laga mjöd c) vika och stryka kläder d) hälsa på mamma och pappa e) bara ligga på soffan och t.ex. se Kramer mot Kramer.

 För övrigt träffade jag en konduktör på tåget mellan Tammerfors och Åbo igår, som var otrolig. Glad, trevlig och dessutom tilltalade han mig på svenska när han såg att biljetten var skriven på svenska. Jag tror bestämt VR:s konduktörer varit på charmkurs!

Tammerfors

Sitter just nu i tåget på väg till Åbo. Startade från Bennäs vid 6-tiden, bytte tåg i Seinäjoki och nu har vi igen bytt tåg. I det andra IC-tåget fungerade inte laddningen av nätboken, så jag trodde redan att det var fel på datorns batteri. Som tur var, verkar laddningen fungera i IC2-tåget....

I övrigt inget nytt under solen. Även om jag inte är någon vårfantast, så skulle jag uppskatta något varmare vindar. Beslöt mig för att inte åka till Åbo iklädd vinterjacka, något jag ångrar bittert just nu. Men kanske, kanske Åbo har varmare väder....

Första söndagen efter påsk

Jag hittade en intressant blogg för ett tag sedan (gladcoach.blogspot.com). En intressant blogg om utbrändhet och livet tillbaka. Den har inte uppdaterats så ofta den sista tiden, men det som finns där är väldig intressant.

I dag var det tänkt att jag skulle vara söndagsskollärare. När vi kom hem i går kväll hade jag ont i magen. Det onda satt högt upp, mellan övre revbenen. Det höll på hela natten. Magen stod still, tidvis värkte det även i ryggen och smärtan gick i vågor. Jag sov inte särskilt mycket. Klockan sex på morgonen var det färdigt, då fick jag gå upp och spy. Hittills har jag spytt bara denna enda gång, men magen bråkar fortfarande. Jag fick således avboka söndagsskolan. Man vill ju inte smitta ner barnen. Om det nu är maginfluensa. Det kan lika gärna vara ett gallstensanfall eller magkatarr. Rennie hjälpte i alla fall inte.

Hur som helst ligger jag nu i soffan och tänker inte anstränga mig med något alls. Har försökt dricka litet Acidophilusyoghurt.

Hörde förresten i TV:n fö…

Glad Påsk

Kom hem glad i hågen, men hungrig, på onsdag kväll. Framför mig låg en semesterdag och så påskhelgen. När jag kom innanför dörren låg herr Nizzan på soffan och läste en tidning, Nizzan 1 satt vid datorn och Nizzan 2 spelade Playstation. "Vad blir det för mat?" undrade jag. "Ingen aning", svarade herr Nizzan. Jag frågade samma fråga av Nizzan 1, som svarade samma sak som herr Nizzan. Klockan var alltså över halv sex, jag hade varit borta sedan halv sju på morgonen... Och ingen hade heller ringt och bett mig hämta någon kvällsmat. Nå, herr Nizzan fattade snart min kylighet (jag började inte automatiskt fundera ut något att laga, utan sa bara "jaha" och började byta till bekvämare kläder). Han satte sig i bilen och åkte till byn för att hitta någon snabbmat. Som om det inte skulle ha räckt med detta, så hade tydligen ingen städat bordet sedan frukosten. Där stod ett halvt mjölkpaket och där fanns rester av cornflakes och där fanns kaffefläckar. Nå, innan jag…

Vintern kom tillbaka

I morse tog jag en promenad så länge det var minusgrader. Det var skönt. Vägarna var inte mjuka och leriga. Man kunde gå utan att bli smutsig.
I torsdags var jag på ett seminarium i Vasa. Det ordnades bl.a.av Psykosociala förbundet, Svenska Österbottens Anhörigförening och Välittäjä-projektet. Föreläsningarna handlade om hur man bemöter anhöriga till personer med psykisk ohälsa och missbruk, vilken hjälp de anhöriga behöver. De som föreläste om missbrukarnas anhöriga fokuserade ganska mycket på barnens reaktioner, vilket var intressant och samtidigt sorgligt. Sorgligt att barn måste lida av att vuxna inte klarar av att sköta sin roll som förälder. Positivt är att det finns anhörigarbete som fokuserar på barnen.

För en vecka sedan miste en Malaxfamilj sin 15-åring. Som mamma till en som snart är 15 och som just börjat öva med mopeden på gården knyter sig allt. Tårarna vill komma fram när jag tänker på det, trots att jag inte har en aning om vem pojken var. Det är sådant som man tror inte…

Vintern kom tilbaka

Long time, no see

Oj, vad lat jag blivit med att blogga. Efter en mycket jobbig period november-december-januari-februari har jag fått någon form av posttraumatiskt stressyndrom, tror jag....När jag inte jobbar så mycket, trodde jag att jag skulle få en massa energi till annat. Men så blev det inte. När vårsolens strålar kommer in i vårt hus blir jag bara trött och sur. Jag ser mina smutsiga fönster, mina dammlager på ca 1 cm och allt annat som är så himla tråkigt. Tänk, att man kan föredra att sitta och förbereda lektioner och rätta tenter om alternativet är att städa huset. Ack ja.

I något skede funderade jag ju faktiskt på, om jag kommer att ha någon familj kvar efter den jobbiga perioden. Jodå, de bor fortfarande kvar och de har inte heller lyft ut mina saker på verandan när jag kommit hem från jobbet. Nizzan 2 tyckte dock att jag skulle gå ut och gå en kväll, han tyckte att det var lugnast för alla parter. Och så var ju slutligen lönen för mina kvällstimmar en välkommen gäst på bankkontot. Om man b…

Snöstorm

Hu, så det stormar och snöar ute.
I går kväll var vi på Purmorevyn. Jag var helt nöjd med den, men den var bättre efter pausen. Före pausen var det mera krystade skratt som undslapp mig.

I morse när jag vaknade, mådde jag inte särskilt bra. Jag trodde först att jag skulle få maginfluensa, men jag har kunnat äta normalt. Däremot är jag ganska trött, så jag struntade i att gå på gym. Det känns inte bra, jag skulle ha velat ta ett ordentligt pass. Men, hälsan framför allt. I stället försöker jag jobba litet.

Efter det blev det snöskottning och besök hos föräldrarna, så dagen var inte helt bortkastad.

Lördag kväll

En vecka då jag varit otroligt trött. Trött på måndagen när jag kom hem vid halv nio.
Trött på tisdagen, så jag funderade på att skippa cirkelträningen pga. snuva. Men jag gick dit, skulle ta det lugnt. Och som vanligt piggnade jag till under passet. På onsdagen sov jag på hotell efter jobbet och tog även då ett gympass. På torsdag och fredag kvällar var jag så otroligt trött att jag inte orkade något alls. I dag jobbade jag sisådär 4-5 timmar med nästa veckas lektioner och nu är jag helt slut. Och uppsatserna är fortfarande okorrigerade. Undra på att man har migränkänningar.
Herr Nizzan tycker att vi borde byta lakan i sängarna. Lärde de sig inget i armén? Det där med att byta lakan tycks vara svårt. Det har hänt att lakanen förflyttat sig från sängen till tvättkorgen, men att det sedan inte finns några rena lakan på min sida. Måste kanske höra mig för till Drakan om de förbättrat utbildningen där tills det är sönernas tur. Jag menar: om jag tycker att lakanen behöver bytas, så byter …

Vinter!!!!

Brr, så kallt det varit denna vecka. Nizzan försöker förtvivlat överleva fram till sportlovet då arbetsmängden kvällstid minskar något för att sedan i mitten av mars minska till 0. Ska bli otroligt skönt att ha lediga kvällar och helger.

Och Nizzan som avskyr gym. Var har hon tillbringat två kvällar denna vecka? Jo, en kväll på cirkelträning i krafthallen och en kväll på gym på hotellet i stan. Som om det inte det skulle vara nog, promenerade hon till hotellet (2 km) när det var minus 18 och från hotellet till jobbet när det var -24 grader. Fredagen tog dock priset. Bilen skulle på service. Således var det bara att sätta på sig en massa kläder, köra till verkstaden, vira in sig i alla tillgängliga halsdukar och promenera 3,5 km till jobbet när temperaturen var ca -26 (minst). Och samma procedur på eftermiddagen när bilen skulle hämtas. Och till råga på allt: servicen skulle betalas också. Säg den som har nästan 700 euro löst liggande på kontot bara så där utifallatt.... men det gick de…

Long time, no see

Så har jag då redan arbetat ett par veckor och är inne på tredje arbetsveckan. Förra veckan var intensiv med arbete tre kvällar och möte en kväll. Gissa om jag städade på fredag kväll? Nä. Jag var helt slut. Skulle förbereda lektioner på lördagen, men nej.
Det hela började med att Nizzan 2 meddelade att hans skrinnskor var för små. Och varför hade ingen sagt det till mig tidigare? Jag hade ju frågat tidigt i höstas om båda gossarna har tillräckligt stora skridskor, jag frågade vid jultiden och jag frågade i mellandagarna. "Jaja", blev svaret. Nu påstod Nizzan 2 att INGEN frågat honom. Jag menar. Nizzan 2 är ju snart 13 år och borde väl förstå sitt modersmål?

Så: förmiddagen gick åt till att handla. Kom hem vid 12-tiden, det var dags att laga lunch och städa litet. Herr Nizzan var också i farten med städningen och då plötsligt blev det liv i luckan. Det var SÅ råddigt i ett skå och det ligger SÅ mycket gamla kläder där. Varför är de där och de borde städas bort. Gissa vilken b…

Semestern slut

Ja, så är semestern slut för denna gång. I morgon är det jobb som gäller igen. Det känns litet vemodigt, men det är väl bara att konstatera att man inte får och dra hur länge som helst. Nu har jag i alla fall vilat upp mig efter julstädningen. Svårt att komma igen och bli skärpt med tanke på jobbet. Men kanske, kanske ska det lyckas.

Pleppo Live - Välkomna till mommos

År 2011 avslutades med att familjen Nizzan tillbringade några dagar hos fammo - inte mommo. Som höjdpunkt på kvällen hade fru Nizzan bokat biljetter till Pleppo Live. Herr Nizzan hade inte varit på Wasa Teater sedan 1978 när han såg Onkel Vanja. Efter det har han ansett att all teater är värdelös och han brukar vara en plåga att ha med på amatörteater och revyer, eftersom han alltid letar fel....:D. Nizzan 1 är 14 år, så det var ju en prestation att tillbringa nyårsaftonen i föräldrarnas sällskap. Nizzan 2 är 12 år och hittade en klasskamrat bland publiken, så det var mindre kritiskt.... Och Fru Nizzan då... Ja, jag minns lille Kaj som en pojke som gick sin egen väg redan i 10-11-årsåldern. När Radio Pleppo gick på Extrem var jag redan långt över målgruppen i ålder, och förstod mig inte på fenomenet. Lika mycket som jag avskydde Pale och Vile under deras storhetstid, lika mycket tyckte jag att Ted och Kaj var osmakliga. Men, man är väl inte sämre än att man kan ändra sig. Trots att ja…