Inlägg

Visar inlägg från mars, 2013

Långfredag

Nizze 1 är ute på dåligheter. Dvs. han och några kompisar hade LAN i natt. Gamla fru Nizzan, som är uppfostrad med att mormor (född 1892) tyckte det var en stor synd att ens fara in till stan och sitta och dricka kaffe på en bensinstation på skärtorsdagskvällen, konstaterar att tiderna förändrats. Sedan kan man ju fråga sig, vad som gör att det skulle vara "mindre synd" att sitta hemma och se på TV. Eller surfa på datorn.

Nå, fru Nizzans gamla mor ville inte till kyrkan i dag. Eftersom fru Nizzan visste det redan i går kväll, var det inte särskilt högt på prioriteringslistan att stiga upp och ställa sig i ordning för kyrkan. Men, när man nu är rentvättad, vaknar kl. 9 och inte har något speciellt viktigt på gång så, varför inte? Och efteråt konstaterar jag att tillställningen tog 52 minuter. Dystert, givetvis, eftersom det är långfredag. MEN vad är det som gör oss så kritiska till gudstjänsten och dess innehåll? "Långt", "dystert", "tråkigt" är …

Kireä takareisi

Så kallade massören min onda rygg. Inte blev benet och ryggen mindre sjuka av det. Hur som helst konstaterade vår hälsovårdare i dag att:

a) fru Nizzan ska sitta så litet som möjligt
b) fru Nizzan ska inte ligga sig frisk
c) fru Nizzan ska gå mycket, i korta pass
d) fru Nizzan ska helst låta bli att gå till gymmet just nu

Stretchningen glömde jag fråga om. Vågar man stretcha när det tar ont i ben och rygg?  Men nog är det ju besynnerligt. Nu har jag levt i tron att jag håller min onda rygg borta om jag går ofta på gym. Ändå kommer Ischias och bråkar med fru Nizzan.

Ja, jag skulle ha kunnat få sjukledigt för att slippa sitta i bilen dagligen. Men var nu sjukledig och trava runt i huset när knoppen är relativt klar (åtminstone tillfredsställande klar). Det leder ju bara till att fru NIzzan sitter vid hemdatorn (än mindre ergonomisk än jobbets dator) och försöker jobba. Och har dåligt samvete för att vara lat.

Nåja. Nu är det påskvecka. Jag har semester i morgon, även om det inte känns s…

Angelique KIDJO

Fick göra en ny bekantskap i kvällen. Herr Nizze hade köpt biljetter till Angelique Kidjos konsert i Campus Allegro. Hela familjen var utkommenderad. Tonåringarna uppförde sig över förväntan, trots att de inte var särskilt positiva till denna tillställning.


Kidjo är en färgstark artist. Knappast skulle jag ha gått på konserten om inte biljetterna varit betalade redan. Men, jag säger men, det var absolut ingen bortkastad kväll. Campus Allegro är fint, musiken var helt OK och det var fräscht med en afrikansk artist och hennes temperament. Hon har en fin sångröst och har otrolig energi på scenen. Om man gillar afrikanskt, salsa, lite jazz... ja, då är hon värd att höra. Dessutom är hon UNICEF-ambassadör, så hon talade en del om barn som ska ha rätt att ha det bra, att vi alla kan göra skillnad och att vi ska vara glada åt livet.


Vacker söndag

Det blev en förmiddagspromenad på 5 km i dag. Nu har jag använt några timmar till att planera lektioner. Senast hade jag dock tre åhörare, så jag tänker inte offra mera tid på att förbereda mig. Jag kan använda av min flextid och stämpla ut och göra resten av förberedelserna på jobbet i nästa vecka. Nog för att jag har trevligare saker att göra på min fritid, men saker ska fixas hur som helst.

Ute skiner solen, solfångarna ger varmvatten dagtid, så man ska väl vara nöjd, även om det är kallt. Jag gillar ju inte våren, så mig stör det inte att jag slipper fundera på trädgårdsarbete någon månad till.

Nu börjar sönerna höra efter kaffe och mat, så jag måste väl gå ner och börja fundera på dagens meny. Torde bli antingen makaronilåda eller lasagne. Herrn i huset for ut på något jobb, så jag kan inte få någon annan att vika kläder och stryka kläder, heller. Håhå. Har just förberett konditionalisövningar. Så jag säger bara: Om jag vann ett par miljoner euro på lotto, skulle jag anställa en …

Väl använd tid...

... eller så inte. Stämpeluret på jobbet har envist visat närmare + 30 timmar i februari, trots att vi egentligen inte borde få flexa mera än +15 timmar och -5 timmar. Så i dag jobbade jag i Lilla Staden, i Campus Allegro, närmare bestämt. Klockan halv tre hade jag ännu en hög med tener orättade samt en omtentamen ogjord. Jag gjorde mitt beslut. Grävde bland mina otaliga gamla tenter, klippte och klistrade och fick ihop en ny tent på ca 15 minuter. Beslöt mig för att inte korrigera tenterna som väntar, utan jag slutade på jobbet kl. 15.15 och for till gymmet en timme i stället. Väl använd tid. Och om mina studerande nu läser min blogg och inser att de kan läsa en gammal tent för att bli godkända...Ja, då säger jag bara: Lycka till! Ni kan försöka gissa vilken av de femtielva versionerna jag valde denna gång. Kan ni alla mina gamla tenter, kan ni ganska mycket. Och ni som väntar på era resultat: Tyvärr har jag en 14-åring som ska firas på lördag och tyvärr har jag lektioner som ska för…

Jobb, jobb, jobb

I kväll har jag den stora glädjen att sitta och tentövervaka, hela fem personer. Jag väntade fyra till, men de tycks komma nästa vecka, så jag får sätta ihop en ny tentamen. Underbart. Nå, jag är även i övrigt rätt sur och ur gängorna. Jag har själv ordnat för mycket jobb åt mig, så jag borde inte klaga. Men så där är det. Nästa år kanske man inte har något jobb. Tänk, hur det skulle kännas! Vad skulle jag göra? Vad skulle jag studera? Var skulle jag hitta snuttjobb? Som 50 + är man inte direkt populär. Klimakteriekärring som vågar säga ifrån och dessutom inte orkar jobba dygnet runt. Nå. Man ska inte ta ut sorger i förväg. Däremot kan man bygga scenarier och hitta på strategier.



Helg igen

Arbetsveckan blev bara två dagar denna vecka. Min maginfluensa satt i ännu onsdag morgon, så när det var dags att stiga upp, konstaterade fru Nizzan att det nog är bäst att hållas hemma. Nå, torsdag morgon tyckte samma fru att NU hade magen lugnat sig. Åt sin frukost, körde till Staden och höll sina lektioner. Efter lunchen var vi där igen. Blubb, blubb i magen. Fort, fort till toa. Nå, det lugnade sig, på hemvägen gick jag till apoteket efter ytterligare magmediciner. Allt till det facila priset av 38 euro. Det var tydligen vad som krävdes för att få magen att lugna sig. I dag var den nästan normal. Min ryggvärk har ännu inte gett med sig riktigt, men jag kan åtminstone ta mig i och ur bilen utan att skrika som en gris och utan att halta resten av dagen. Intresseklubben kan anteckna detta. De som inte gillar att läsa om mina sjukdomar kan välja någon annan trevlig blogg, t.ex. Posshill på wordpress. Jag menar: tycker man att jag skriver trivialiteter finns det ett enkelt sätt att und…