Inlägg

Visar inlägg från 2016

Pleppo 2 - Vi mårar å på

I går kväll såg familjen Nizzan Kaj Korkea-ahos och Ted Forsströms pjäs på Wasa Teater.  En fullsatt salong, vi hade platser på raderna 6, 7, 10 och 12....Åldern på publiken varierade från tonåringar till vår ålder, dvs. 50-60 år.  I förväg hade Nizze 2 varnat, att det pratas mycket skit om kyrkan. En grupp pensionärer från byn hade inte tyckt om pjäsen. Det var för mycket svordomar och under bältet. Det var, vad jag visste innan jag kom till teatern. I det stora hela var det en trevlig upplevelse. Det var roligt och omväxlande. Ted och Kaj  är väldigt duktiga skådespelare, trots att ingen av dem har en sådan utbildning. Jag vet att Kaj är musikalisk, så att hans sångnummer inte alltid lät så rent, var helt klart meningen. Innehållsmässigt handlade pjäsen om att komma tillbaka till Pedersöre. Bilden att det är som att "prupp", fjärta, är inte smickrande. Men när det förklarades såg jag bilden. Och då var den inte alls så dum. Att i pjäsen få veta att man har assit i höv

Vad gör du hela dagarna?

På lektionen övade fru Nizzans studerande klockslag. Efter den muntliga övningen fick de se modellsvar i skrift. Fru Nizzan skrev att hon åkte till jobbet klockan halv sju och att hon började undervisa kl. kvart över tre. Vilket stämmer ganska långt. Varpå en studerande kom med den befogade frågan: Vad gör du på dagarna om du börjar undervisa först klockan 15.15 ? Tar denna dag som exempel. 1) Anlände till jobbet ca 8.15. Jobbade i Jakobstad, så jag åkte iväg först efter halv åtta. Dagen inleddes med att jag öppnade datorn (en gammal apparat, som det tar tid att öppna). Hämtade kaffe, som en vänlig kollega bryggt. 2) Plockade fram min privata bärbara dator, som jag skulle använda för ett Adobe Connect-möte senare på förmiddagen. Satte den i laddning. Jobbdatorn i Jakobstad har nämligen ingen kamera och ingen mikrofon. Plockade fram alla de mappar jag inbillade mig att jag skulle hinna gå igenom idag. I detta skede var klockan ca halv nio. 3) Öppnade mejlen. Besvarade ett mejl gäl

Trött fru Nizzan

Fru NIzzan har haft en period på jobbet i höst, då hon alltså slutat klockan 18 fyra kvällar i veckan. Gick dock relativt bra, eftersom det är sådant jobb som är kontrollerbart. Dvs. undervisning. Sedan har vi en massa annat som gör att fru Nizzan alltså känner sig otillräcklig och inte behärskar situationen. Det är den delen av jobbet som gör, att fru Nizzan gärna skulle vara sjukskriven på obestämd tid. Men det är ju inte heller någon lösning. Och sådana perioder kommer alltid, oberoende var man är. Den senaste veckan har fru Nizzans mage visat tecken på stress. Utan att gå in på alla detaljer, så har det varit halsbränna och framför allt tidvis täta toalettbesök. Det har dock gått bra att jobba. Nåja, på onsdag kändes det som om blixten slagit ner i henne. Plötsligt väldigt svag. Torsdag morgon verkade det vara flunssa på gång. Men dagen gick helt bra. Övernattade i Vasa efter ett möte och var en liten stund i gymmet och piggnade till efter det. Men tog dock en lång natt.  Gick än

Höst

Fru Nizzan är trött. Fru Nizzan är omotiverad att jobba. Fru Nizzan känner sig otillräcklig på jobbet. Men, vem bryr sig. Fru Nizzan känner sig otillräcklig här hemma. Men, vem bryr sig. Orkar inte. Ids inte. Vill inte. Det mesta känns botten just nu. Fru Nizzan är missnöjd. Fru Nizzan är en gnällig, elak kärring. Fru Nizzan har för övrigt läst ut en bok. "Pastorn" av Kristian Nyman. Boken utgiven på eget förlag. Enligt min mening kan Kristian skriva. Boken var spännande. Blev dock något långrandig med apologetik och referat av predikningar. Men den delen  beskriver författarens tankar och övertygelse, och det mesta hade sin funktion. Författaren är en flitig bloggare, och är kanske inte så omtyckt i alla kretsar. Personligen tycker jag tolerans är viktig. Men det betyder en ömsesidig tolerans. Den som har liberalare syn än författaren till denna bok borde var tolerant och kärleksfull gentemot dem som tänker som KN. På samma sätt som de som anses konservativa ska vara toler

Så går dagarna

Nu har jag presenterat mig för nya studerande och informerat om språkcentrets verksamhet. Det var programmet på torsdag och måndag. I fredags var jag på förtorendemannainformation i Böle. Det var rätt skönt att få sova på hotell, i stället för att ta morgonflyget. Allt detta för att eländiga VR har dragit in tidigaste morgontåget på fredagarna. Från Vasa skulle det ha gått. Men jag vägrar att köra 100 km för att få sätta mig i tåget 5.45. I Böle, där jag hade 1,5 timmars väntetid efter mötets slut, köpte jag en bok: Sara Larssons debutroman "Den första lögnen". Jag har nästan sträckläst den. Nätet vägrade fungera på hemvägen, så jag slapp jobba. Alltså läste jag. Boken handlar om en flicka som vid 16 års ålder blir grovt  våldtagen av tre pojkkompisar. Hon var förstås intresserad av en i gänget. Alla vara berusade, att det gjort det de gjort var det ingen som förnekade. Det som gjorde att de tre gick fria var att åklagaren inte kunde bevisa att hon skulle ha varit emot det

Gamla bilar

Gamla bilar är ett otyg. Herr Nizze har ena bilen parkerad på flygplatsen. Unga herr Nizze har varit ute i skogsarbete och körde fast i leran. Fru Nizzan har lyckats få hål på bromsröret så bilen läcker bromsvätska. Hon började märka något på hemvägen igår. Bromsarna fungerade, men gav liksom efter hela tiden. Körde gladeligen till Jakobstad idag. Samma sak. Och på hemvägen började röda lampan lysa ilsket. Visit workshop. Jo tack. Var olaglig och ringde lokala Mekonomen medan hon körde.  De lovade se på problemet. Fyllde vänligt på bromsvätska, men konstaterade att jag nog inte ska köra så mycket med den. Röret läcker. Och det är flera timmars jobb. Och det har de förstås inte tid med förrän kanske i slutet av nästa vecka. Tur att man har helg nu. Och tur att man inte tänkt sig ut på någon längre tur. Och Herr Ungafamiljen ska hjälpa Nizzarna att få loss bilen. Men nu säger jag "Oh, Lord. Why don't you buy me a Mercedes Benz." Får jag går inte med på att våra gamla bila

Semestern är slut...

...nästan. En futtig dag kvar och så helgen. Men så har jag också fått vara ledig sex veckor. Det är inte illa. Vädret har varit varierande. En massa regn. För mycket för jordbrukarna. För mycket för mig också, tidvis. Men det har varit varmt också. Jag hade tänkt försöka lata mig denna vecka, men det tog inte länge, innan jag hamnade i semesterdepression (främst för att det regnade och att jag inte kunde plocka vinbären, inte kunde klippa gräset och inte kunde hitta på något utejobb som skulle ha gjort att jag sluppit se eländet här inne. Som borde städas, alltså. Men nu tänker jag inte använda en endaste semesterdag till på städning denna sommar. Det får se ut som det gör. Nizze 1 är inte kry. Han har haft stegring en vecka, så i morgon ska vi försöka få en läkartid. När en 19-åring inte orkar ut på onsdag kväll och när en 19-åring ligger en hel dag utan att spela på datorn. Då är det illa. Han orkade bara en halv Kotzone i kväll också. Så något lurt är det. Jag har för min del läs

4 veckor avklarade

Bild
Ja, snabbt går dagarna. Första veckan var jag stressad - såg allt som borde göras. Andra veckan började regnet och då, plötsligt, behövde inget göras inomhus heller. Jag följde traditionen och var till laestadianernas sommarmöte och träffade goda vänner en kväll. Och igen - nej - jag skulle nog inte kunna ansluta mig till rörelsen, men eftersom det är en inomkyrklig rörelse med väckelsekristen inriktning, känner jag mig ganska hemma. Tredje veckan hade vi besök och var på besök. Både i Esse och Karleby. Hos vännerna i Esse träffade vi denna gulliga, lilla bichon-frisé.. Och fjärde  veckan tillbringade vi delvis i Västnyland, i mina gamla hemtrakter. När vi kom till Karis, trodde jag att det skulle vara lätt som en plätt att hitta min gamla arbetsplats och mitt gamla hem. Men det var inte lätt. Vägarna har bytt namn. Strandpromenaden 1 finns inte längre. Heter nu Pumpviken. Och jag skulle ha hittat "hem" om jag fått promenera, för jag visste exakt var jag brukade gå. Men

Fotboll och diverse annat

Jag bryr mig egentligen inte om fotbolls-EM. Ändå följde jag Islands väg till kvartsfinalen. Och hejade på dem. Tyckte det var så roligt att ett land med samma befolkningsmängd som Svenskfinland kunde komma så långt. Och att en så stor del av Islands befolkning engagerade sig. Det sades ju att ca 15 000 tog emot gänget i Reykjavik, när de kom hem. De firades alltså som segrare av kanske 5 % av landets befolkning, det, ni. Och så går tankarna till fotbolls-EM för damer för kanske 12 år sedan (minns inte årtalet). Det finska damlandslaget kom till semifinal. Det roliga där var ju, att de ställde till med problem för lagledningen, som hade bokat biljetter hem åt damerna mycket tidigare. De väntade sig helt enkelt inte att finländskorna skulle spela i semifinal. Var det någon som hyllade de damerna när de kom hem? Inte 5 % av landets befolkning, i alla fall. Och ja, ja. Jag vet. Nizzarna upplyser mig mycket grundligt om det faktum, att damfotboll inte är något värd. Att ingen ser på damfot

Vecka 2

I år har fru Nizzan inga semesterprojekt. Förra veckan var rätt varm, om än med inslag av regnskurar. Blev en del tid som gick åt till att tampas med ogräs och gräsmatta - men i övrigt rätt lugnt. På lördagen besökte vi Loppisracet i Purmo, och tillbringade i prinicip hela dagen där. Vecka 2 har inletts med kyligt, mulet och regn. I dag är första semesterdagen som inte inletts med en promenad. Om det fortsätter så här, får fru NIzzan ta skeden i vacker hand och ställa sig och springa på löpmattan i garaget. Trots att där är mörkt och dammigt, är det ändå uppehåll och vindstilla. Ikväll är det loppisrace i Esse. Trots vädret ska vi nog ta en runda. Ordnas det, så ska man ställa upp.

Semester 2

NU har den riktiga semestern inletts. Jag hade ju en vecka semester i samband med Nizze 1:s studentfest, men det var bara städsemester. Nu har jag riktig semester. Den inleddes traditionellt med midsommarfirande hus Unga familjen tillsammans med en annan Ung Familj. (Yngre än vi i alla fall.) Nizze 1 var ute på en sommarstuga, vilket Fru Nizzan inte gillade. Men gossen är 19 år, myndig och kunde i princip redan ha flyttat hemifrån. Så Fru Nizzan bara förmanade. Nizze 2 var och åt med oss, och skulle sedan kanske tälta. Det blev inget tältande. Han kom hem vid 2-tiden. Och sen... Ja, vädret var fint. På midsommardagen regnade det, vilket var ganska skönt. Fru Nizzan tog en ordentlig tupplur. På midsommarannandagen var det igen fint, det blev en långpromenad och så besökte Herr och Fru Nizzan en arbetskollega till Fru Nizzan. I går började så semestern. Blev en mulen, regnig dag. Snabbt gick den i alla fall. Blev både städning och tupplur. Nizze 1 jobbar, så det är litet lugnare hä

Fredag - och tankar om kulturskillnader

Så har återigen en vecka gått. Det har varit varmt, det har regnat, nu tittar solen försiktigt fram.. varierande sommarväder. En normal finsk sommar, alltså. Enligt prognoserna ska det dock inte bli en traditionell finsk midsommar, som är kallar än julafton. Eventuellt kan det bli kring 20 grader, påstod en långtidsrapport. Väder - det kan man alltid prata om, om man inte vet vad som är accepterat i en annan kultur. Som resultat av ett FB-inlägg, började jag fundera på kulturskillnader. Det blev ett fruktansvärt ståhej, när en svensk politiker, muslim, inte skakade hand med en kvinnlig journalist. Måste man göra det? Kan man inte visa vänlighet och respekt gentemot en västerländsk kvinna på annat sätt, om det känns främmande pga uppfostran? Puss på en kind. Puss på två kinder? Kramar? Jag är uppvuxen i en tid när det ännu inte var så vanligt att kramas utanför familjen, kanske inte ens inom alla familjer. När jag i 21-årsåldern åkte till Frankrike för första gången blev jag helt sa

Liten blir stor

Bild
Ja, så har mor och far Nizzan fått fira Nizze 1:s studentfest. Det blev en lång och trevlig - om än tröttsam - dag. Många kom på kaffe och på kvällen fick vi vara med studenterna på middag på stadens hotell. Så här efteråt har jag fyllts av vemod, stolthet, glädje... allt i en salig blandning. Det är kanske sista sommaren vi har Nizze 1 hemma. Sedan, när han får en studieplats, är det ingen självklarhet att han bor hemma längre. Så visst har fru Nizzan fällt några tårar. Ett skede i livet är förbi, och jag måste börja inse att Nizze 1 är vuxen. Han har till och med jobb nu, fyra veckor framåt. Fru Nizzan vågar inte riktigt tro att Nizze 1 kommer in dit han vill. Men å andra sidan gick studentskrivningarna bättre än fru Nizzan väntat sig, så den pojken kan slå en med häpnad. Å tredje sidan är det ingen panik om han inte kommer in i sommar. Armén väntar ändå i januari och jag utgår från att de får permis för att skriva inträdesförhör. Och dessutom kan han skriva dem i Helsingfors, så det

Sommarmånad

Häggarna börjar tappa sina blommor. Äppelträden och körsbärsträdet blommar ännu, men börjar också tappa sina blad, så småningom. Syrenerna börja strax blomma. Fru Nizzan valde rätt semestervecka i år. Nåja. Hon använde fredag, lördag, söndag, måndag och tisdag till att städa. Hann också med att klippa gräs åt mamma. I dag har fru Nizzan faktiskt haft semester, om man med det menar att man sitter och försöker få bort ogräs ur gångarna i trädgården. Nizze 1 ska bli student på lördag, så fru Nizzans nerver är på helspänn. Hon skulle gärna baka litet till, problemet är bara att det inte finns någonstans att sätta kakor. Mammas frys är full. Fru Nizzans frys är full. Och dagarna och nätterna är för varma för att man ska kunna uppbevara kakor på vinden. Får nu bara hoppas att det jag lagat och beställt räcker till.

Maj, sköna maj

Bild
Även om jag hör till de personer som inte gillar våren, så måste jag ju medge att det är vackert. Den här skira grönskan som finns just nu är allra vackrast. Är det för varmt denna tid på året, så känner jag mig lurad - då försvinner alla blommor på hägg och syren så snabbt. Och varför gillar jag inte våren? För att jag känner mig stressad. På vintern stressar jag med jobb. Det är liksom OK. Men allt detta trädgårdsjobb som jag avskyr. Och så känner jag mig lat när jag inte använder våren till att kratta och sköta blombänkar. Nu borde jag dessutom förbereda studentexamen. Men det orkar jag inte.

April

Vi är redan inne i april. På jobbet har det varit uppsägningsvecka denna vecka, vilket varit tungt också för oss som inte drabbades. Nu kommer tiden, då omorganisering ska ske. Få se hur länge vi får arbetsro, innan det är dags igen. För min del, kan jag inte låta bli att kommentera ett lagförslag som är ute på remissrunda. Tanken är att högskolorna och universiteten inte ska vara tvungna att själva ordna den obligatoriska språkundervisning som ingår i högskoleexamen. De kan göra avtal med en annan högskola som ordnar kurserna. OK. Låter väl bra. Sparar pengar. Problemet är, att alla språkcenter utarbetat språkkurser som är skräddarsydda för de utbildningar som finns just i det universitetet. Det heter i lagar och paragrafer att språkundervisningen ska vara ämnesinriktad. Nu, i dessa spartider ser man förstås framför sig, att man kan sparka en del språklärare. De som är kvar håller undervisning i stora grupper, helst via nätet och VIPS har man en snabb genomströmning, sparar pengar o

Skärtorsdag

Så borde man pynta huset inför påsken. Herrarna har dammsugit. Frun hittar kanske en del övrigt att åtgärda - men hon orkar inte ikväll. Det enda hon gjort är att hon plockat fram påskpyntet. Men så märkte hon, att ingen hämtat påskris. Så då blev det inte så mycket gjort åt det heller. Och ute är det kallt, så man behöver inte tvätta fönster. Det bästa med allt detta är, att det blir långfredag och påsk i alla fall. Och på söndag får vi gäster, så frun Nizzan får försöka sig på att använda den nya varmluftsugnen antingen i morgon eller på lördag för att se hur det artar sig. Och så kan hon ju städa på påskdagen, innan gästerna kommer. Att göra det ikväll känns inte vettigt. Fast hon borde ju sätta ihop en tentamen och förbereda lektioner också. Hm. Blir nog vila ikväll. Fru Nizzan är fruktansvärt trött på allt just nu. Trött på jobbet (ja inte sina studerande), eftersom vi bara väntar på att arbetsgivaren ska meddela vilka som sägs upp. Inte kul alls. Dessutom blir verksamhetsförutsät

Maria Malm, Sandra Eriksson, Aregawi och sjukvårdsdistrikten

Fyra saker jag väljer att kommentera i dag, eftersom jag har Facebookfasta. A) Maria Malm i Jakobstad. Parkeringen gapar tom, det är parkeringskaos i staden. Jag kan förstå att man inte får parkera helt gratis. Men en euro i timmen är i högsta laget, om man pendlar in till stan för att jobba då och då. Jobbar jag en dag i Jakobstad och parkerar på Maria Malm  får jag punga ut med minst 8 euro i parkeringsavgift. Helst 10, för man vill ju inte dessutom få böter. Det är ganska blodigt pris. 30 euro i månaden är också ganska blodigt om man jobbar max 3-4 dagar per månad i Jakobstad. Varför gör man inte som på parkeringen i närheten av Svenska Hanken och biblioteket i Vasa? 50 cent per timme, men betalar man två euro får man stå ett dygn. Jag betalar gladeligen två euro fast jag bara står där två timmar. Då behöver jag inte springa från min lektion med andan i halsen utan vet att jag gladeligen kan låta bilen stå där till följande morgon klockan 8. 1 euro i timmen och 2 euro per dag kunde

Länge sedan sist

Det har gått nästan två månader sedan jag bloggade sist. Jag förstår inte vart de har två månaderna har tagit vägen. Jag  har övernattat en del i Vasa, och hade ju tänkt att jag då skulle ha tid att blogga och kanske gå på bio eller teater. Så har det inte blivit. Jag har jobbat till klockan 18 och efter det har jag fortsatt med att förbereda lektioner till kl. 20 minst. Rusat till Strandkvarnen för att hinna handla något gott..Och så ofta fortsatt med något jobb efter det. Och helgerna har gått åt till att förbereda lektioner, skriva ordlistor.... Samtidigt är det samarbetsförhandlingar på arbetet. vi väntar något slags resultat i nästa vecka.