Fotboll och diverse annat

Jag bryr mig egentligen inte om fotbolls-EM. Ändå följde jag Islands väg till kvartsfinalen. Och hejade på dem. Tyckte det var så roligt att ett land med samma befolkningsmängd som Svenskfinland kunde komma så långt. Och att en så stor del av Islands befolkning engagerade sig. Det sades ju att ca 15 000 tog emot gänget i Reykjavik, när de kom hem. De firades alltså som segrare av kanske 5 % av landets befolkning, det, ni. Och så går tankarna till fotbolls-EM för damer för kanske 12 år sedan (minns inte årtalet). Det finska damlandslaget kom till semifinal. Det roliga där var ju, att de ställde till med problem för lagledningen, som hade bokat biljetter hem åt damerna mycket tidigare. De väntade sig helt enkelt inte att finländskorna skulle spela i semifinal. Var det någon som hyllade de damerna när de kom hem? Inte 5 % av landets befolkning, i alla fall. Och ja, ja. Jag vet. Nizzarna upplyser mig mycket grundligt om det faktum, att damfotboll inte är något värd. Att ingen ser på damfotboll. Att damfotboll har lägre klass. Osv. Strunt samma, säger jag. Inget manligt landslag har ännu kommit med till EM (vad jag vet). Så sluta nedvärdera damernas insats. De må spela på ett annat sätt - men de har faktiskt varit i EM-semifinal.

Läser just nu parellellt två böcker (minst). Den ena heter Usko, toivo ja raskaus och handlar om gammallaestadianerna. Det är en undersökning (inte vetenskaplig) som författarna gjort inom rörelsen. Handlar om kvinnans ställning, barnuppfostran, storfamiljerna och hur barnen där upplevt det att leva i en storfamilj. Boken handlar också om hur de upplever den kristna förkunnelsen inom rörelsen. Mycket varierande erfarenheter, verkar det som. Som helt utomstående läser jag den för att lära mig, försöka förstå och veta vad som händer inom en rörelse - som samlar 50 000 till sina sommarmöten. Författarna har bakgrund/nära relation till rörelsen - men är inte längre aktiva där.

Den andra boken hittade jag på hantverkarmarknaden i Bennäs. Den handlar om en brittisk flicka med jemenitisk far. Hon och hennes syster for på semester till pappans hemland - bara för att märka att de giftes bort (de var i femtonårsåldern). Deras pappa sålde dem. Den första boken (som jag inte läst) heter just Såld. Den jag nu läser är Löftet till Nadia och är en uppföljning och berättar hur den syster som kom därifrån försöker få ut den andra systern. De gånger de fått träffa systern (enligt boken), har hon sagt att hon inte vill komma därifrån - eller att barnen i så fall stannar där.
boken är kanske 10 år gammal, så jag vet inte hur situationen utvecklats.

Försöker mig också på veckotidningar och deckare. Men mest stickar jag och ser på teve. Vädret har gjort att jag tillbringat två promenadpass på löpmattan. Hoppas på uppehåll snart, så jag kunde återgå till mitt skogsarbete....









Kommentarer

Populära inlägg