Spridda tankar

Onsdagen bjöd alltså på fint väder. Jag använde dagen till att slåss med mammas och våra törnrosbuskar för att klippa bort alla torra kvistar. Påföljden är att jag fortfarande har en massa stickor i fingrarna. Trots handskar. På torsdagen var det mulet. I stället för att städa åt mig själv, städade jag åt mamma. Det behövdes, trots att hon städar själv varje vecka. Och himla viktigt är det att städa till helgen. Det är liksom ett livsviktigt projekt. Så nu gjorde jag min plikt denna gång. När Nizze 1 kom hem med bilen (Herr NIzze var hos Svärmor), åkte jag ut på egna ärenden. På fredagen städade jag hemma. När Nizze 1 kom från jobbet, kom han tillsammans med Herr Nizze. Nizze 1:s bil hade brakat ihop, när han skulle backa ut från jobbet. Så nu sitter vi här med en bil på obestämd tid framåt. Där fick jag, jag som inte gick med på att köpa bil i våras. Nå. Det är inget större fel, men ändå. I går kväll besökte vi goda vänner. I dag har jag inga större planer. Ska på konfirmation +

Sol och varmt även i går. Befriade några fönster från flugskit. Vek kläder, manglade lakan. Tog en tur till Karleby för att a) boka storservice på bilen (kamkedjan behöver eventuellt bytas), b) köpa ny bastuugn, c) handla mat för dagen. Det var väl ungefär dagens program. Nizze 2 kom in på den utbildning han hade satt på första plats. Betygen räckte, alltså. Nu är då frågan om han ska leta bostad för hösten eller om han skjuter upp studieplatsen till efter armén. Eventuellt har vi båda sönerna i Esbo-Hfors från och med september. Och väninnan som jag brukar låna lägenhet av, flyttar också till de regionerna. Södra Finland drar. På kvällen tog jag en promenad med en väninna. Skönt att prata en stund. Att sådant, denna dag två. I dag, onsdag är det ännu fint väder, men det utlovas sämre väder från och med i morgon.

Årets midsommarhelg var regnig. Rätt skönt - vi hade haft torka i ca sex veckor. Som vanligt firade vi hos och med Unga Familjen och en annan familj. I dag har jag hittills klarat mig utan sommarmigrän. Har  a) skrivit under ett protokoll, b) varit till hjälpmedelscentralen för mammas räkning, c) varit och handlat i Jakobstad för mammas räkning, d) tagit passfoto, e) hämtat tvättmedel, eftersom jag glömde det när jag var i Stan, f) klippt gräs, g) lagat mat i samarbete med Herr Nizze (som för övrigt dammsög också), h) plockat bort lite ris från en åker. Det var dag 1, det. Herr Nizze for till Loppis. Jag tycker inte Loppis är så himla kul, så jag är hemma. Funderar på att börja vika kläder. Men först ska jag ta en tupplur. Man har ju semester. Vackert är det igen. Ca 20 grader varmt. Helt acceptabelt. När jag klippte gräs rann svetten. Vi hade för övrigt besök av en kråkunge i dag. Trodde att den inte kunde flyga. Men det kunde den visst. Nog när hundarna tänkte ta sig ett skrovmål.

I Österbottens tidning läste jag på midsommarafton om en av dem som skadades i den svåra olyckan mellan en rälsbuss och ett militärfordon i Raseborg i slutet av oktober 2017. Denna pojke överlevde olyckan, svårt skadad, men har nu tränat sig tillbaka så pass att han klarade av att springa 13 km i ärevarvet. Jag är full av beundran att han haft sådan motivation, trots att han i olyckan miste sin bästa vän. I samma tidning intervjuades pappan till en av pojkarna som dog i olyckan. Han nämnde priset på en beväring: Begravningsunderstöd på drygt 4800 euro (och att brigadkommendören pallrade sig till begravningen, inflikade min son, som själv var i armén då olyckan skedde).  Inga pengar i världen kan givetvis ge familjen sonen tillbaka. Men det är nästan upprörande att de unga män, som plikttroget gör sin armétjänst inte är mera värda. Det är, förhoppningsvis, inte så många gånger dylika olyckor händer, så man kunde ju förvänta sig en ordentlig ersättning för sveda och värk till dem som d

Fru Nizzan har tillbringat en arbetsvecka i Åbo. Jag tror det är 7 år sedan jag var så här länge borta från familjen. Fru Nizzan hade ett möte i Åbo på tisdag. Bestämde denna gång helt kallt att inte först arbeta i Vasa på måndagen för att sedan offra kvällen på att sitta på tåg. Åkte i stället till Åbo på dagen, var in via jobbet som i Åbo ligger här Efter jobbet vandrade jag runt i staden och var ute och gick lite. Följande dag jobbade jag normalt i Åbo, hade ett möte på eftermiddagen. Vädret var fint, så på kvällen tog jag en promenad till mitt gamla hem i Studentbyn. Det var nostalgiskt. Jag irrade runt en del, innan jag kom till "min del" av Studentbyn. Men sedan kände jag igen mig och det var jätteroligt. Mindes kvällar och nätter vi vandrat dit. Nätter/morgnar när vi suttit hos någon och gått hem tillsammans. För på den tiden gick man inte gärna Ågatan mot Studentbyn på kvällar och nätter. Mindes min granne (numera präst) som brukade hitta på practical jokes. Oj,

Tala om att placera vintersemestern lägligt. Vi har haft varmare de tre senaste veckorna än vi hade på hela sommaren i somras, tror jag. Nu har vi dock återgått till det normala. Kalla, nordliga vindar. Men det har inte regnat sedan början av maj, så jag har sett riktiga sandstormar på åkrarna ibland. Vintersemestern gick åt till städning och bakning, i stort. Började med ett rejält sammanbrott där hela familjen fick en utskällning. Men, efter det gick det bättre. Ja... så är student nummer 2 avklarad. Emelie Forsén tog foton av studenten (de finns på hennes webbplats på pixieset. Lite av hennes andra fotografier kan man också se här:./ Emelies foton . Fotona här är mina egna. INTE professionella,  utan tagna med Nokia 5... Känslan var kanske inte lika överväldigande som med Nizze 1. Jag visste vad som väntade, hur dimissionen skulle vara. Och jag har nu haft Nizze 1 borta i princip 1,5 år så på något sätt har jag börjat förstå, att det är så här det ska vara. Även om det är