Inlägg

Visar inlägg från 2010

Nyårsafton

Så har en julhelg och en hel vecka mellandagar passerat. Julhelgen blev lugn och skön. Jag fick bl.a. Sofi Oksanens bok "Utrensning" i julklapp, och den har jag läst ut. Eftersom jag såg pjäsen i oktober var det spännande att läsa boken. Man fick mera kött på benen goch samtidigt kompletterade boken och pjäsen varandra.Båda är grymma och obehagliga, men samtidigt kunde jag inte sluta läsa. Den andra julklappsboken var Mia Skäringers bok "Dyngkåt och hur helig som helst"... En viss kontrast till "Utrensning". Jag gillar inte riktigt språket i Skäringers bok. Innehållet i krönikorna är däremot väldigt tänkvärt, det är bara svordomarna och vissa vulgära ord som jag inte riktigt gillar. I går kväll tog jag en promenad i mörkret hos svärmor. Det snöade och var ca minus 6 grader kallt. Jag var genomsvettig, eftersom jag var klädd för ca minus 15. Nu är det minus sjutton. Grabbarna gnäller att vi borde köra in till Vasa för att köpa raketer till kvällen. Jag skul

Kyla

Skomakarens barn går med trasiga skor. Så känns det nästan just nu. Min make är delägare i en liten firma som säljer träpellets. För någon månad sedan var vi tvungna att ta i bruk en reservbrännare. Den nya skulle installeras nu till julen. Men så går maken och har sönder något väsentligt på nya brännaren. Reservbrännaren igång igen. I går, när det utlovades minus 25...då behövde en kund firmans reservbrännare. Så här sitter man nu med elvärme som inte orkar hålla varmvattnet mer än ljumt... Nå, jag ska trösta mig genom att gå och hämta litet ved och elda i öppna spisen. Det är rätt mysigt. Fast det brukar ryka in ordentligt när man försöker elda i sådan här kyla. Det är visst så, att varmt luft far uppåt och är det kallt i skorstenen så kommer den kalla luften ner och ställer till problem när man försöker tända. Jag har bestämt mig för att julstädningen är avklarad. I dag ska jag bara koka potatis till potatislådan och kanske laga något julgodis. Jag KÖPTE kristyr till pepparkakorna i

Fjärde advent

Så sitter man då här och huttrar, fjärde advent. Som vanligt, så har pannan stannat på natten och elvärmen har varit på i stället. Typiskt, när det är så här kallt. Grejen är den, att vi hade en incident i pannrummet tidigare i höst, nu har vi bara en reservbrännare som inte fungerar så bra. Två ynka arbetsdagar kvar, sedan ska jag ta semester en och en halv vecka. Julstressen är verkligen på ytan. I går kväll skulle jag sätta ihop Annas pepparkakshus. Den biten gick rätt bra, men som vanligt blev jag hypernervös när jag kom till dekorationerna. Alltså jag kan inte vika strutar av smörpapper och den mojäng jag köpt för att spritsa vackra mönster gjorde allt ännu värre. Dessuotm är alla pepparkakor odekorerade. Jag skulle också vilja kunna ha fina, dekorerade pepparkakor. Men jag KAN INTE. Jag är helt hopplös när det gäller sådant. Borde ännu laga någon kaka och något julgodis, plus att köksskåpen absolut borde städas. Barnen skulle göra det för att få litet cash, men inget har hänt. Nå

Morgonkaffe

Sitter med morgonkaffet och borde egentligen ha bråttom för att hinna torka håret innan jag ska i väg på jobbet. Började dock, av någon konstig anledning, tänka på PISA-undersökningen som visar att finlandssvenska niondeklassare visar sämre resultat än de finskspråkiga. En orsak sägs vara att många finlandssvenskar har ett annat språk än svenska som hemspråk. Delvis kan det stämma. Tänk nu, om en helt finskspråkig familj med helt finskspråkig bekantskapskrets på en ort med väldigt få svenskar sätter sitt barn i svenskspråkig skola. En skola där finskan alldeles säkert är språket på fritiden. Det måste ju helt enkelt vara svårare att ta till sig undervisningen som ges på svenska då. En vanlig, tvåspråkig elev i en levande tvåspråkig miljö borde ju däremot inte ha några problem. I mina ögon har tvåspråkigheten alltid varit något positivt. Under min studietid påstods också att forskning visat, att det inte är något negativt i att växa upp med två språk, båda språken utvecklades om de anvä

Adventstid

Sitter just nu med en kaffekopp bredvid mig och tre adventsljus lyser. Ute har det ljusnat och är ca 15 minusgrader. Jag funderar på att dra på mig litet tjockare kläder och ta dagen promenad nu, så har jag den undanstökad. Julstressen gör sig påmind. Bara pepparkakor och saffransbullar är bakade. Inte en enda torrkaka. Jag tänkte laga en sultankaka i går kväll - men så märkte jag att jag, förstås, inte hade alla ingredienser. Å andra sidan. Oftast sitter vi här för oss själva på julen och ingen orkar äta kakorna, så det kanske får vara. Julklappar borde jag också snart börja köpa. Min man har inget, mina föräldrar har inget...och barnen har inga bättre kläder att ta på sig till skolornas julfester. Kanske jag måste gå mot mina principer igen en gång och åka och handla en söndag. På tal om principer. Jag läste på FB att en god bekant, som skrivit ut sig ur kyrkan funderade på om det skulle julpyntas eller ej. Det var intressanta funderingar, som jag faktiskt inte själv tänkt på. Om man

Jag kan flyga....

...jag är inte rädd, sa visst Stig-Helmer i Sällskapsresan. Sådan är jag också. Jag är fruktansvärt flygrädd. De allra flesta jobbresor jag företar mig går med tåg. Så inte i dag. Jag flög, både tur och retur. Finncom strejkade inte, så jag kom till och med hem. Nu är dock min fråga: Vad är egentligen fördelen med att flyga till Helsingfors? Om man jämför med Pendolino är det ju ingen tidsvinst. Varför flög hon i dag då, undrar förstås den uppmärksamme läsaren. Hon flög, för att mötet började kl. 9.00. Pendolino anländer 9.30. Alternativ två skulle ha varit att ta nattåget som startar ca 00.40 och är framme 7-tiden. Alternativ tre var att ta eftermiddagståget på måndag, sova över på hotell i storstaden och gå till mötet till kl. 9. Alternativ 4 var flyget. Denna gång det billigaste alternativet - eller åtminstone varken dyrare eller billigare än alternativ 2 och billigare än alternativ 3. Och trots att det är arbetsgivaren som står för fiolerna, så måste jag ju som min enhets förman vi

Julbord

Årets första julbord avklarat.Det avnjöts på Bacchus i Vasa. Fackföreningen bjöd och maten var riktigt smaklig. Mycket fisk,t.ex. rökt sik, gravad lax, skagenröra, olika sillar etc. Lådorna var goda, troligen "hemlagade", dvs. inte halvfabrikat.Efterrättsbordet var inte så dignande, men plommonkrämen smakade bra, ostarna likaså. Och faktum är ju att man inte orkar med så mycket, så det var helt OK. Ytterligare en fördel var att det var privatbeställt för oss, så vi slapp stå i långa köer som det varit t.ex. på Central när vi varit där. Mycket snyggare och trevligare så här. I morgon är det lillajulafton. Ska försöka få herrarna att söka lillajulgran samt leta efter uteljusen. Själv borde jag städa klart, handla och baka något om vi får gäster i morgon kväll. Men skönt att det är fredag. Var ute och gick en runda, det blåste så kallt att jag höll på att vända efter 400 meter, men gick i alla fall mina 5 kilometer.Men nu tar det nog så emot att motionera...

Pendolino

Ja, så sitter jag igen i Pendolino på väg till Helsingfors. Temat för mötet är Aikaisemmin Hankitun Osaamisen Tunnistaminen ja Tunnustuaminen = AHOT. Väckning var det kl. 4.30, tåget gick 5.43 och vi verkar hålla tidtabellen. Om en halv timme borde vi vara framme i landets huvudstad och om en timme borde jag vara på plats på Helsingfors universitet. Utanför tågfönstret är det vitt, ställvis mera snö än vi hade hemma i Österbotten. Jag gillar dock snön mycket mer än jag gillar det eländiga slasket som vi ibland har denna årstid. Junaverkko är långsamt, orkar inte riktigt med att ladda upp alla sidor. Har lyckats kolla e-posten, men nu går det inte längre. Å andra sidan var jag väldigt effektiv i morse. Mellan kl. 6 och kl. 8 läste jag igenom en massa papper till mötet. Papper jag borde ha läst redan i början av veckan... Men nu gick det bra.Inget som störde. Bredvid mig sitter en snuvig man, hemma har jag en son med angina. Få se om jag klarar mig. På TV4 såg jag på testTV att vinterkrä

Tiden går

Oj, så tiden går. Jag fattar inte att det är två veckor sedan jag bloggade sist. Jag som brukar tycka om att skriva. Nu har det blivit mera facebook i stället, fast jag egentligen tycker bättre om att blogga. Ännu har jag varken krattat gården eller tvättat fönstren på utsidan. Jag undrar hur det ska kunna bli någon jul i år, när jag är så slarvig :). Elin Blom åkte ut ur idol i fredags. Veckan före var det Geir. Nu kan jag egentligen sluta följa med Idol, eftersom det var de båda som gjorde att jag såg på Idol. När det gäller Geir, så skrev Andreas Weise på sin blogg att man inte kan håna Geir, han är för bra för det. Trots allt Geir fått utstå på grund av sin ålder, så undrar jag om inte de unga idolerna kommer att sakna honom. Han verkar ju, enligt Andreas Weise, ha lärt dem mycket. Och så Elin. Av hela mitt hjärta önskade jag ju att hon skulle få vara kvar. Samtidigt som jag de senaste gångerna inte riktigt tyckt att hon hört till de bästa. Hon är ju bara 16, och det började kanske

Lärande 2010

Centret för livslångt lärande och Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa hade lyckats samla mycket intressanta föreläsare till konferensen. ABC-projektet, som finansieras av RAY hade inom samma konferens. Journalisten Niklas Hyland berättade på förmiddagen om sin dyslexi. Hur han var frånvarande från skolan för att "läskliniken" dit han hänvisades tog bort honom från modersmålslektionerna vilket i sin tur gjorde att han inte utvecklades. Han fick dåligt självförtroende, satt hemma och såg på TV - och blev mycket allmänbildad. Hur han återfick sitt självförtroende via skateboarden, hur han hittade sin nisch som journalist.. det var otroligt intressant och tänkvärt att höra.Han visade också olika filmsnuttar som han gjort om dyslektiker, om olika behandlingsformer som sägs kunna bota dyslexi... Jag tyckte det var verkligt lärorikt. Michaela Pörn, Anna-Brita Slotte och Mikaela Björklund presenterade metoder för att göra undervisningen i engelska och finska meningsfull i g

Konferens

Konferensen Lärande 2010 pågår nu under två dagar på mitt jobb. Dagen inleddes med Mikael Kurkiala som talade om "Fadime dödades för att hon var kvinna?" Något riktigt svar på frågan fick vi aldrig, men han talade mycket tänkvart om vad som är nedärvt i vårt beteende, vad som är vår kultur, integrering av andra kulturer, främlingsfientlighet... Det går inte att referera hans föreläsning - den måste höras. Han är SÅ bra föreläsare. Har aldrig hört honom förr, men var mycket imponerad. Den andra programpunkten som tilltalade mig idag var Anne Uppgård som tillsammans med tre universitetsstuderande svarade på frågan om dyslektiker kommer för lätt undan vid universitet. De tre studerande som berättade var oerhört ambitiösa och hade olika strategier för att klara av svåra tentamensböcker. De presenterade olika hjälpmedel, bl.a. en "see-pen" som lär kosta ca 80 euro. Den kan man koppla till datorn och scanna in text på datorn så att det blir text som man kan redigera och f

Utrensning

Denna vecka har jag tillbringat på Norrvalla för att bli en bättre arbetstagare. Har motionerat, varit på undersökningar, föreläsningar....Underbar personal på Norrvalla och gruppen var otroligt bra. Vet inte vad jag väntat mig, men knappast en så här bra grupp. I går kväll var vi på teáter i Vasa, Sofi Oksanens "Utrensning". Den var grym. Så till den grad grym att det kändes rent overkligt att komma från "institutionen" Norrvalla och sitta och se på teatern. Pjäsen var bra. Eftersom jag inte läst boken, tog det ett tag innan jag fattade vad det hela handlade om. Det var en stark upplevelse, så stark att jag tror jag måste ta itu med boken. Vanligtvis vill jag ha något roligt om jag går på teater, Utrensning var definitivt inte en sådan pjäs. Skulle knappsat ha gått och sett den om det inte varit för min Norrvallagrupp. Nu är det bara att återgå till vardagen. Jobb och hemskötsel. Men otroligt vad en vecka i total avslappning kan göra gott. Jag var hur pigg och gla

Språkundervisningen

Ja, striden går gällande pakkoruotsi, större utbud av språk osv. Hörde en dag i radion en finskspråkig tyckte att det blir för jobbigt med tre språk för sådana som inte tycker om språk. Vi finlandssvenskar har alltså en stor förmån: vi börjar med finska, sedan engelska och så kan vi välja ytterligare ett språk i åttan. Vanligt i finska kommuner är tydligen engelskan och så svenskan på sjuan. Motivet skulle alltså vara att det är för jobbig för barn i lågstadiet att läsa två språk. Jag undrar om det inte finns ekonomiska motiv bakom åsikten. Sedan var det tal om den nya timfördelningen. Farhågorna om hur det skulle gå att genomföra ett bredare språkval i kommuner med många små skolor. Jag är ingen vän av nätbaserad språkundervisning. Jag tycker man lär sig bäst genom att vara fysiskt tillsammans. MEN det finns ju redan erfarenhet av samarbetsprojekt i gymnasierna. Hämeen ammattikorkeakoulu har vuxenundervisning som är helt nätbaserad. Man ska vara på plats på föreläsningarna - men de sä

Idol

Aldrig tidigare har jag följt med Idol. Jag har sett ut som ett frågetecken när folk debatterat huruvida Kalle eller Agnes eller Erik ska vinna. Fame Factory följde jag med för många år sedan. Då var orsaken att Fredrik Furu och Johan Becker var med. Hade aldrig hört någon av dem sjunga innan, men bara för att de var österbottningar följde jag med hela programserien. Nu är vi där igen. Denna gång är det Idol. Sedan jag såg Elin och Geir gå vidare har jag hängt framför TV:n eller gått in och kollat webbsidorna efter varje skede. Och nu är de bland de elva bästa. Fantastiskt, säger jag. Geir måste ju vara som en pappa för gänget. Men oj, vad han är proffsig. Och ändå verkar han ödmjuk. Själv skulle jag säkert (om jag vore i hans kläder) fräsa åt juryn och säga att de ju är bara barnrumpor....Men givetvis, går man in i en lek som Idol, så ska man ju vara ödmjuk. Jag tycker det är jätteroligt att Finland får visa att de har en ung dam som kan mäta sig med de svenska idolerna.Geir är ju no

Söndag kväll

Fredagsvädret var eländigt, lördagsvädret likaså. Barnlösa som vi var, struntade vi i allt som hette hemvård (ja, jag strök litet kläder) och åkte till Karleby i stället. Massor med folk på Chydenia. Jag köpte ingenting i Karleby. Däremot åt vi lunch på Kokkolinna, helt acceptabelt. Sedan tog vi en tur via Jakobstad, där jag köpte en ny vinterjacka på Prisma. Bara för säkerhets skull. Den var inte särskilt snygg och jag kommer att behöva en ny skiddräkt/promenaddräkt för vintern, men man får ta litet i taget. I morse när jag skulle köra till kyrkan började en lampa lysa. "Engine oil sensor Visit workshop" Maken säger att det inte är så farligt, han hade kollat oljenivån. Dock känns det litet otryggt. Måste väl kosta på oss en service igen. Och så blir det vinterdäck. Och så måste vi båda ha glasögon. Man ska inte tro att det blir några pengar över, inte. Var på en jordfästning på eftermiddagen i dag. En kär släktings svärfar hade dött hastigt. Ännu förra söndagen hade min man

Höstkväll

Så har hösten kommit. Inte alls lockande att bege sig ut på promenad i det fuktiga vädret. Soffhörnet känns bättre i kväll - likaså den väntande bastun. Vore jag aktiv skulle jag ta en dust med WiiFit, men jag har känt mig litet snuvig i dag, så jag ska ta det lugnt. Ensamma i huset med hund och katt är jag och min man. Pojkarna har åkt på läger och ska komma tillbaka på söndag om allt går väl. Kan tänka mig att det är prestige i att inte komma hem i förtid, så blir inte snuvan värre så har vi nog ett ledigt veckoslut. Tycker jag saknar dem redan. Idol har jag aldrig tidigare följt med. I år har jag börjat se, bara för att Geir Rönning och Elin Blom är med. Kan säga att mina favoriter hittills varit Alice och Geir och så den nittonåriga flickan som alltid ser så glad ut och så förstås Elin. Fast nog finns det andra som är bra, också. Måste vara surrealistiskt för Geir Rönning att vara där med sådana som kanske är i ålder med hans barn. Det fattar jag, att Geir inte vinner idol. Det är

Äppelpaj

Hos oss har vi äpplen i mängd och massor just nu. Har skurit dem i skivor och frusit ner. Har kokat mos och frusit ner. Har kokat saft och frusit ner. Har bakat äppelpajer. Detta recept fanns i Vasabladet torsdagen den 9 september, om jag inte minns fel: 150 g smör och 3 dl mjöl hackas tillsammans (jag använde semlemjöl). Tillsatte 2 msk av makens konjak (men det går förstås lika bra med vatten). Brännvin, stod det i receptet. egen ska vila ca 30 minuter. Därefter kavlar man den eller jämnar ut den till lämplig storlek och sätter i en pajform. Gärna ska pajformen ha löstagbara kanter. Man river 250 g mandelmassa och blandar den med 4 ägg och 2 tsk kanel. Ägg-mandelmassablandningen slår man över pajdegen. Skivade äpplen (mängd efter behag) sätts ovanpå i lämpligt mönster. Man gräddar först ca 10 minuter i 200 grader och sedan ca 25 minuter i 175 grader. Om man vill, kan man sedan koka en sockerlag på 1 dl vatten och 1 dl syltsocker som man penslar på äpplena när pajen svalnat något. J

Pendolino

Riihimäki passerar just nu utanför tågfönstret. Har tillbringat dagen i Böle på ett möte. AHOT, som mötet så vackert heter. AHOT som står för aikaisemmin hankitun oppimisen tunnistaminen ja tunnustaminen. På svenska lär det heta validering, men finnarna har hittat på ett så bra varb "ahotoida" att vi svenskar också börjar använda det. Finlandims i allra högsta grad! Denna gång fungerar VR-junaverkko så jag kan surfa litet på nätet. MÖtet var helt OK. Tillsammans med yrkeshögskolornas representanter försöker vi diskutera oss fram till rekommendationer för hur studier som avklarats annanstans än i den egna högskolan ska tillgodoräknas. Nu ska vi övergå till att fundera på hur kunskaper man skaffat sig informella vägar "arkioppiminen", vardagslärande eller vad det nu kan bli på svenska. Grejen är ju att de studerande ska kunna VISA att de har fått kunskaperna, inte att de ska slippa lättare undan. Det är intressant att träffa representanter från olika högskolor. Själv

Konferens dag 3

Tredje dagen på konferens var i lördags. Anne Mauranen föreläste om engelskan som vetenskapens lingua franca. Hon berättade litet om sin forskning och hon har kommit fram till att engelskan förändras för att det är så många som inte har det som modersmål som använder det. T.ex. prepostionsanvändningen blir felaktig, verbformer och andra utrryck börjar användas på andra sätt än tidigare. Språket blir också mera utarmat, eftersom vi som utlänningar inte kan det. Föreläsningen följdes av en intressant diskussion om engelskan är en fara för andra språk, om det är nödvändigt att använda det osv. Panelen konstaterade att engelskan inte är en fara för små språk som finskan, men för franskan och tyskan som varit stora språk tidigare.

Konferens dag 2

Dagen inleddes med att en fransman föreläste om språkinlärning....något väldigt teoretiskt system som i sig var intressant, men knappast något man har användning av så där i första hand. Efter det var det flera kortare sessioner. Jag hörde på en som berättade om vad man ska tänka på när man undervisar äldre studerande (alltså typ min ålder, 50 och över). En annan berättade om samarbete mellan språkcenter och ämnesinstitutioner. Alla vann på det, menar hon. I Finland tror jag det är bara Vasa universitet som har en liknande modell. Få se var vi slutar. Nästa pass handlade om studenternas röst inom kvalitetssäkringen. De har bloggar och de låter dem skriva reflekterande språkinlärningsberättelser i stället för formulär att kryssa i. På eftermiddagen berättade en schweiziska om hur man leder förändringar och ändå bibehåller kvaliteten. Hennes exempel var ett språktest som de utarbetat och vad man måste tänka på för att få allt att fungera. En franskyska från Toulouse ställde mest frågor g

På konferens

Nu befinner jag mig i landets hufvudstad på konferens. Väckarklockan ringde kl. 4.45 och tåget gick kl. 6.06. Väl framme i Helsingfors hade jag god tid på mig att äta och gå runt och se vad som finns i skyltfönstren. Varför är jag inte miljonär, så jag skulle kunna ha en stylist med mig och gå in var som helst. Nu just finns ju hur mycket snyggt som helst. När jag ska ha något finns absolut ingenting. Konferensen, ja. Det är alltså europeiska universitets språkcenters samarbetsorganisation som ordnar sin elfte kongress, denna gång i Helsingfors, Finland. Ca 300 deltagare från Europa finns här. Temat är University Language Centres - Language Policy and Innovation. Dagens plenarföreläsning hade temat Language Plicy for 2020 - A new vision or the end of a dream? Föreläsaren var Dr Lid King från Stor-Britannien. Han tog bl.a. fram att det är en fara om små språk blir marginaliserade, för då blir en del av befolkningen marginaliserad. Inom Europarådet har man, enligt honom, ansett mångspråk

Gräsänkan

Gräsänkan sitter och väntar. Väntar på att maken ska komma hem. Tänk, att man efter 19 år tillsammans (varav 18 som gifta) kan börja bli otålig när han inte kommer hem. Han har ju varit borta i två helger. Allt har sina sidor. Vi talade just med honom i telefon. När vi berättade att vi ser på Fångarna på fortet konstaterade han att det är tur han inte är hemma.... Sådana kommentarer har vi sluppit i en veckas tid :)

Veneziansk

Så har man då äntligen vaknat till efter gårdagens firande. Nåja, firande och firande. Smällande ska vi väl kalla det. Själv satt jag inne och hade djuplodande diskussioner med värdinnan i villan. Huvudsaken är att barnen trivs. Två tonåringar var med, få se hur många år till de vill fira med oss. Just nu har jag äppelmoskok på gång. Har massor med äpplen på träden. Dessutom borde jag plocka krusbären innan alla ramlar ner. Såg också att lingonuppköparen börjar köpa på måndag. Det tyder på att lingonen är färdiga. Jag gillar inte att plocka bär, jag gillar inte att sylta och safta. Frysen såg ganska full ut, så jag tror inte jag behöver några lingon i år heller. Äppelmos och äppelpaj gillar jag dock. Detta recept som gossen fått i 4H:s matlagningskurs är super: 2 ägg 1 dl socker vispas. 1 dl smält smör (eller olja, det testade jag) blandas i tillsammans med 1 dl mjölk. 3 dl semlemjöl, 1 tsk bakpulver och 1 tsk vaniljsocker blandas i ägg-och smörblandningen. Sedan skivar man så mycket ä

Måndag

Den tredje måndagen i arbetets tecken är över. Visst borde jag göra något vettigt och vara en god mor. Ändå vill jag hellre sitta här och blogga. Allt jag tänkt skriva har försvunnit någonstans ut i universums vidder. Här sitter jag med mina tankar. Jag fyllde 49 för snart en vecka sedan. Om ett år har jag fyllt 50, om jag lever och har hälsan. 50 år låter rätt hemskt. Och ändå... 50 år är ingen ålder. Vid 50 har jag minst 15 år kvar att arbeta, och jag har arbetat 24 år. Och snabbt har de gått. Minns min 25-årskris som i går. Firade dagen i Åbo. Ensam. Den jag tänkt fira med hade inga pengar och var upptagen med annat. Året innan hade jag gjort slut med min dåvarande. Jag var 25, singel och ensam i storstan.På den tiden gifte sig många av mina kompisar. Framför mig såg jag den gamla nuckan jag skulle bli. Redan 25 år och jag hade inte gjort något av mitt liv. Om 25 år är jag 50 och kommer inte att ha gjort någonting.... Så tänkte jag då. Nu är alltså 49 och tycker jag hunnit en massa.

Antman och Nyman

Jag läste två intressanta kolumner i Vssabladet i dag. L Antman tyckte att ungdomar som inte tror på Gud skulle åka på prometheusläger i stället för konfirmationsläger. Det ligger något i det. Som församlingsaktiv vill jag förstås att mina barn åker på konfirmastionsläger. Jag har döpt dem i kyrkan och då vill jag också att de ska gå i skriftskolan. Däremot tycker jag, precis som Antman, att de inte ska stå i kyrkan och bekänna en tro som de inte vill bekänna sig till. Konfirmationen borde återfå sin ursprungliga mening, inte vara något som alla andra gör. Malin Nyman skrev att hon inaktiverat sitt facebook-konto. Hon tröttnade på att varje diskussion inleddes med att "jag läste på facebook" och att man inte riktigt vet vilka som ser det man skriver osv. Dessutom tog det en massa tid. Jag har varit på facebook drygt ett år. Det roliga är att hitta folk jag inte haft kontakt med på många år. Det tråkiga är, att sedan antalet vänner når upp till 100, så blir det för mycket av d

Jobb igen

Så var det dags. Efter sex veckors ledighet är det dags igen att börja jobba. Det kändes rätt trögt i dag, men så småningom kanske man kommer in i systemet igen. Familjen hälsade på hos släkten i södra delen av landskapet i går, vi sov över där och så åkte jag därifrån till jobbet. Nu gör jag som alla andra, sitter vid min dator och hoppas att någon annan ska åta sig att reda upp i köket efter kvällsmaten = resterna efter lördagens grillfest. Till på köpet är tydligen alla småirriterade, även jag brände propparna och smällde i dörren när tonåringen fräste åt mig. Väldigt omoget när man är 40+. Å andra sidan är jag väl i övergångsåren, så jag kan skylla mina reaktioner på det. Bara maten har satt sig, ska jag ta mig en kvällspromenad, under förutsättning att det inte regnar. Maken talade om en cykeltur, men när jag frågade tidpunkten fick jag inget svar, så jag ska leka mykkäkoulu här ett tag och se om han märker när JAG slutar prata. :)

Sommarfredag

I år har jag verkligen fått ha semesterväder. Visserligen fruktansvärda åskväder med fruktansvärda stormar - något som jag avskyr - men däremellan varmt och skönt och bara några enstaka regndagar. Det betyder att jag inte storstädat på riktigt denna sommar, jag har inte fyllt frysen med bullar och semlor. Inte heller har jag gjort något speciellt, förutom semesterresan. Och ändå har sex veckor gått med en svindlande fart. Vi har haft bara ett plättkalas denna sommar, och ett par grillfester. Tyder nog på att vi blir äldre, orkar inte planera. Släkten från södra delen av landskapet har inte heller varit hit i sommar. Det blir också glesare, liksom mina besök dit. Å andra sidan betyder det väl att jag är rätt utvilad nu, när jobbet ska börja på måndag. Ute i trädgården börjar de svarta vinbären vara färdiga, men jag tror inte att de ännu blir bra saft - jag har en känsla av att det i så fall blir gelé i flaskorna. Synd att jag inte hann med det innan semestern är slut, det brukar bli så

Första augusti

Pitkämäki räddade Finlands friidrottsära - igen. Tack, tack, Tero! Jag skulle så gärna unna dig guld, men som Thorkildsen kastar, så är han värd alla sina segrar. Han verkar så avslappnad och ändå fokuserad. Och herrarnas 4x100 meter var ju helt bra för Finlands del. Finskt rekord är inte så illa. Jukka Keskisalo tycker jag så synd om. Tänk, att vara skadad nu igen. Å andra sidan, så tror jag att han inte skulle ha haft någon medaljchans. Fransmännen sprang så fort, och resten av gänget kämpade om bronset. Tommi Evilä ser det inte bra ut för. Han brukar vara stortävlingarnas man, men inte i kväll, tyvärr, tyvärr. Men Petteri Lax tycks komma på poängplasts, fint gjort. Måste vara bra för självförtroendet att få slå Evilä. För att återgå till något annat. Jag har läst Marianne Käckos bok "Tapa minut, äiti" (Ta livet av mig, mamma). Tårarna rann tidvis, men jag tror det är lättare att hålla distansen när man inte läser på sitt modersmål. Jag suckar över min övervikt på ca 10-15

En vecka kvar

Så är det fredag igen. Vilken hetta det var i går! Simmade två gånger, när jag knappt brukar komma mig iväg en enda gång per sommar... Simningen fick ersätta promenaden. Därtill använde vi sommarens hetaste dag till att flytta ner yngre sonen i eget rum. Dagens projekt är att flytta ner äldre sonen och att vi ska flytta upp till deras gamla rum (som är STORT). Småsaker som att flytta kläder och fundera på fördelningen av klädskåp tar vi senare. Flyttningen betyder att jag inte har något arbetsrum, vilket betyder att jag inte ska jobba hemma. Vilket åskväder i morse, förresten. Läste att det varit riktigt besvärligt i Karleby. De våra klarar sig inte riktigt bra i EM. Dock tycker jag Jonathan Åstrand kan vara riktigt nöjd. Och Halvari i 10-kampen överträffade ju sig själv i flera grenar. Synd att han missade i slutet.

Jakobs dagar och sista semesterdagarna

Sitter här och konstaterar att jag mist all den "geist" jag hade när semestern började. I år har jag inte ens lyckats storstäda huset. Fönstren borde tvättas igen, jag har inte ens bytt gardiner denna sommar och har ingen lust att göra det. På något sätt känns sommaren slut när Jakobs dagar är över. Inte för att jag besökte dagarna överdrivet mycket. Hörde på Fredrik Furu och NIna Lassander på onsdag kväll, på fredagen var det Peeråsätsi och på lördagen gammaldags torg. Just nu har jag inte gjort något alls. tidigare i dag bakade jag semlor, sedan tog vi en simtur och så lagade vi hamburgare. Har klippt litet gräs, fastän det jobbet hör till grabbarna. Favoritsåpan Beverly Hills har jag unnat mig att se på i dag och så EM i friidrott, förstås. Nu ska jag ut och motionera litet, först promenad och sedan får jag se om jag klipper litet mera gräs.

Reseblogg 18 juli

Vår sista dag ui Paris gick i vandringens tecken. Vi åkte först ut till Montmartre och vandrade omkring vid Sacré-Coeur. Köerna in till kyrkan var så långa att vi beslöt oss för att det fick räcka med köande. Vi såg kyrkan bara utifrån. Sedan fortsatte vi att vandra omkring i Pigalle-kvarteren och såg Moulin Rouge. De kvarteren är inte direkt lämpliga för småkillar, men de fick nu i alla fall se vad som finns.... Vi drack kaffe på Starbucks vid Place de Clichy, vilket starkt rekommenderas. Där var så lugnt och skönt, inga köer och inga problem att få sittplatser. Slutligen tog vi metron till Saint Sulpice, för att följa upp Da Vinci-koden litet. Saint Sulpice var en mycket mera rofylld kyrka än Notre-Dame och Sacré Coeur, inte så många turister. Vi vandrade omkring litet i latinkvarteren, Jardin du Luxembourg etc. men det slutade med metro till hotellet - någon hade läst kartan fel... och denna gång var det inte jag. Vi fick i alla fall vandra i Montparnasse-kvarteren så inget ont som

Reseblogg 17 juli

Versailles har jag aldrig tidigare besökt när jag varit i Frankrike. Flera slott har jag besökt i Loire-dalen, men nu var det alltså dags för Versailles. Vi tog RER-tåg linje C ut till Versailles Rive Gauche. Genast vid metrostationen dök en guide upp från Guidatours och fick oss att köpa biljetter hos dem "för att spara tid". Vi köade kanske 20 minuter där. Biljetterna för oss vuxna gick på 25 euro per person, barnen kom in gratis till slottet, men fick betala 6 euro var för att få se trädgården. När vi kom till slottet fick vi ÄNDÅ köa typ 40 minuter för att komma in i slottet. Även där var det säkerhetskontroll. Slottet i sig var stort och mäktigt, men det var nog trädgården som jag tyckte var mäktigast.Vi orkade inte vänta på att de skulle slå på fontänerna. Visst fanns det kaféer där, det fanns elbilar att hyra för att köra omkring i trädgården, men det var köer överallt.... Dagen slutade med ett kafébesök i Versailles. Tror det skulle ha funnits en hel del intressant at

Reseblogg 16 juli

Fredagen den 16 juli vandrade vi runt i staden. Bl.a. var vi till Centre Pompidou, handlade litet souvenirer och åt slutligen pasta på Les Ateliers och vilade oss för att orka med kvällens viktigaste programpunkt: Diamantligan på Stade de France. Tyvärr hade jag fegat för länge innan jag beställde biljetter så vi fick biljetter på fyrtionde raden, rätt långt från händelsernas centrum. De kostade dock bara 16 euro per person. Vi åkte metro med två linjer för att ta oss dit ut. Först ettan ut till Champs Elysées Clemenceau och sedan linje 13 mot Saint-Denis. Vi kom fram till stadion strax efter insläpp och blev kroppsvisiterade. Dessutom fick jag inte ha kork på min vattenflaska, jag var tvungen att öppna den och dricka av vattnet innan jag fick ta in den. Och korken behöll vakten. Platserna fick vi välja fritt när vi kom till sektionen. ”Ce n’est pas comme les matchs rugby” sa vakten. (Det här är inte som rugbymatcherna, sa hon) Vi satt nästan rakt bakom spjutkastarna. Visserligen såg m

Reseblogg 15 juli

Torsdagen den 15 juli vaknade vi tidigt och åkte ut till Louvren med metro redan vid halv niotiden. Detta för att om möjligt undvika långa köer. Från metrostationen kommer man direkt till en ingång vid Louvren och man kan också köpa biljetter i en liten gåvoaffär i stället för att köpa biljetter inne i Louvren. Klockan nio på morgonen var det en liten kö vid Louvren, men den gick ganska snabbt. Inne i Louvren kan man köpa biljetter antingen vid automater eller vid vanliga biljettluckor. Kostnaden var 9,50, barn under 18 år kommer in gratis. Vi började med Dénon-flygeln och förundrades över var alla mänskor var. Det visade sig att de var i Richelieu-flygeln, där de italienska mästarnas verk finns utställda. Slutligen kom vi in i Mona Lisas rum. Tavlan är inte särskilt stor, och man kommer inte särskilt nära den, men vi kan åtminstone säga att vi sett den. Efter det var det dags för Les Halles – det anskrämliga köpcentret i flera våningar, som finns nära kyrkan St Eustache. Senare på k

Reseblogg 14 juli, fête nationale

14 juli var tänkt att bli en festdag, eftersom det var nationaldag. Vi åkte ut till Champs-Elysées ganska tidigt, bara för att konstatera att det var fullt överallt. Det fanns kravallstaket här och där, så man kom inte vidare längs gatorna som man tänkt sig och vi såg ingenting av hela paraden. JO, jag såg något slag av hedersläktare på avstånd och jag såg några mörka huvuden med röda baskrar, så jag antar att det var någon av de afrikanska arméer som var inbjudna till årets parad. En hel del diplomatbilar stötte vi också på. Bra långt från paraden, stötte vi på på ett kavalleri som säkert varit med på paraden. Flyguppvisningen såg vi, vi var då i närheten av Pont d’Alexandre. Strax efter den började det regna och åska, och våra medhavda engångsregnrockar hjälpte inte mycket. Vi tog vår tillflykt till ett kafé och när vi trodde att det slutat regna, vandrade vi längs Champs-Elysées och George V. Vi gick till Triumfbågen, där maken och jag förlovade oss för 19 år sedan. Tyvärr var det

Reseblogg 13 juli

Tisdagen den 13 juli stod Eiffeltornet i turen. Vi kom dit litet före klockan 11 och köerna var helt enkelt otroliga. PÅ vinst och förlust ställde vi oss i vad vi trodde var en kö till norra benet av tornet. När vi trodde att vi var framme, var det bara att konstatera att den ringlade sig litet fram och tillbaka. När vi efter ca 1,5 timmar var framme vid säkerhetsvakten kändes det som en seger. Först därefter var man inne i kön till biljettluckorna och efter att ha betalat var det återigen att gå vidare till en säkerhetskontroll och sedan vänta på hissarna. Ca 2 timmar hade vi väntat när vi kom upp i tornet. Men visst är utsikten underbar när man väl är så långt. Vi åkte bara upp till Deuxième étage, det räcker riktigt bra. Det skulle vara ytterligare ca 30 minuters väntetid för att få komma upp till toppen (minst) och vi var nöjda med det vi såg. Priset för detta var 8,10 för vuxna, 6,50 för ungdomar och 4 euro för barn upp till 11 år. För att få den billigare biljetten bör man dock

Reseblogg 12 juli

Måndagen den 12 juli startade vi från Vasa. Vi flög med Air Baltic till Riga, vilket räckte ca 1 h 20 minuter mot utlovade 2 timmar. Allt flöt bra i Riga, vi startade ca 30 minuter efter tidtabellen eftersom det tydligen var resenärer från ett anslutningsflyg som var försenade. Vi var ändå framme i Paris den utlovade tiden och det gick också snabbt att få väskorna i Paris. Tror inte det räckte ens 30 minuter. Vi tog en taxi till hotellet som ligger på rue de Lyon, Paris Bastille. Taxin kostade 50 euro, knappt. Hade kollat både på nätet och med de två fransktalande män som jag satt bredvid i planet att det priset var OK. Det var trötta hjältar och hjältinnor som lade sig i sängarna och somnade. Tog en runda kring Bastiljen, men ingen hade riktigt lust att göra något så det blev inte ens en ordentlig kvällsmat den dagen. Vi bara slocknade i våra sängar...

Air Baltic

Tänkte jag skulle recensera Air Baltic. Priset var det billigaste jag hittade mellan Vasa och Paris. De tillägg jag betalade var 15 euro per person för att kunna checka in 4 väskor Vi checkade in bara 2 på ditresan och 3 på hemresan, så där skulle vi han kunnat spara 45 euro. Därtill tog jag möjlighet till ombokning som gick på 80 euro för fyra personer, vilket vi inte behövde göra. Och så beställde jag mat på hemresan, ca 40 euro. Utan dessa tillägg skulle flygresan för fyra ha gått på ca 1200euro. Vi betalade alltså ca 350 euro per person i flygresor och tillägg. Incheckningen i Vasa gick snabbt, flyget lyfte i tid och gick snabbt, ca 30 minuter snabbare än tidtabellen. Det gav oss dryga två timmars väntetid i Riga. Fanns en del affärer i transithallen, men i övrigt var det inte särskilt sprittande. Man kan dock betala både med euro och med kreditkort, så man behöver inte svälta. Planet till Paris blev något försenat i starten, vi väntade tydligen på någon som kom med ett anslutning

Hem ljuva hem

så var en vecka i Paris slut. Få se om och när jag får återse den staden. Nu har jag tvättat fyra tvättmaskiner, femte på gång, maken klipper gräs och barnen spelar ett nytt spel de köpte i Paris. Själv borde jag börja laga mat. Vi åt frukostgröten halv 12, men nu börjar det kännas i magen att det är matdags. I kväll blir det ingen restaurangmat, det kan jag garantera. Efter att ha varit tvungna att gå ut för allt man ska äta, så blir det nog nypotatis och sill i kväll. Bra mycket billigare än restaurang för fyra :)

Snart på väg hem

I morgon är det dags för hemfärd efter en vecka i Paris med hela familjen. Jag har försökt skriva en liten resedagbok som jag ska kopiera in i bloggen när jag kommer hem igen och har obegränsat med datortid. Här i Paris har jag köpt ett tio timmars abonnemang. Kan bara säga att det varit en underbar vecka. Pengarna rinner tyvärr genom fingrarna när man är fyra personer som ska äta, dricka och shoppa. Å andra sidan är vi ju inte på semester utomlands så ofta (om inte Sverige räknas). För två år sedan var vi till Nice, dessförinnan hade vi inte varit på någon utrikessemester sedan mitten av 90-talet. Allt annat resande har varit jobb. Vågar dock inte tänka på hur bankkontot ser ut resten av sommaren..... I dag har det varit fint, 25-33 grader beroende på vilken termometer man sett på.

Gräsänka

Sitter ute i solen på terrassen och konstaterar att fibernätet når ända hit ut. Rätt skönt att vara gräsänka, faktiskt. Visst är det litet onödigt tyst, men samtidigt är det så lugnt att faktiskt bara få tänka på sig själv.Förra sommaren storstädade jag två dagar när make och barn var borta, i år blev det ganska halvdant. Känner inte för det när solen skiner och det är sådär 23 grader varmt kl. 10 på förmiddagen. Det kan ju inte vara så att kvinnors semestrar är vikta för storstädning varje år? Just nu håller jag på och läser Margareta Sturessons bok "Om det så skulle kosta mig livet". Den är väldigt skakande. Givetvis subjektiv ur hennes synvinkel, men den är säkert inte påhittad. För många år sedan besökta jag några möten i motsvarande sammanhang och hade också en bekant som var aktiv. Ibland talade denna person om att det var trötthetsdemoner som gjorde att hon inte orkade vara frimodig,. Det var en person som jobbade heltid och dessutom engagerade sig väldigt i församling

Och alla andra förstås

Som en kommentar till gårdagens blogg: det är förstås inte bara huvudrollsinnehavarens maka som gett utrymme för teater i familjen - att jag kom att tänka på henne beror helt på, att jag vet hur aktiv hennes man varit inom teatern i Pedersöre i många, många år. Tack till alla som jobbar på talko och som finns i bakgrunden för att vi andra ska få underhållning!

Pedersöre teater

Nu har jag och sönerna sett Revisorn vid Åliden. Förvånansvärt nog var kommentaren att pjäsen var bättre än Emil i Lönneberga. Märks att det är barn på väg in i vuxenlivet vi har. Jag förväntade mig att de skulle säga att pjäsen var tråkig, att de inte förstod något, men icke sa Nicke. De upprepade många av skämten på hemvägen och förstod helt klart grejen med pjäsen. Själv skrattade jag också av hjärtans lust. Har sett pjäsen för länge sedan, på Åbo svenska teater, men Pedersöreversionen var verkligen bra. Jag beundrar alla dem som är aktiva inom Pedersöre teater. Skulle själv gärna vara med, men i det proffsiga gänget har jag inget att ge. Ytterligare en grupp ska ihågkommas: det finns fruar och män som ger sina äkta hälfter friheten att utöva sitt stora intresse. De är också värda en stor eloge. Tänk att varje sommar finna sig i att maken/makan är bunden i princip hela juli månad och alla övningar före det. Jag skulle säkert inte vara lika förstående. Eller kanske ändå, jag vet in

Regn i juli

Ja, så har då fjärde semesterdagen gått... åtminstone halva. Veckan har faktiskt gått åt till att ha semester. Midsommaren tog vi det ganska lugnt. Var på besök till vänner på midsommaraftonen. Spelade "När och fjärran", ett Trivial Pursuitliknande spel, som var litet mera geografi-inriktat. Tyvärr förlorade jag och frun i huset. Resten av midsommarhelgen var vi hemma, vi hade besök av en vän till herrn i huset på midsommarannandag. Måndag: plättkalas med en familj med tre barn. Gossarna sparkade fotboll av hjärtans lust. Ja, barnen är ju inte så små. Äldsta 15 och yngsta 8. Tisdag: Vi städade förrådsvinden (delvis) och sonen hade en kompis på besök. De spelade också fotboll. Onsdag tillbringade jag med min gamla mor i Karleby. Skulle köpa kläder till henne, men det slutade med att jag handlade ett par chinos på Aleksi 13 och min mor köpte sina kläder på Halpa Halli.... Halonens besökte vi inte, det kanske skulle ha varit där som hon skulle ha hittat sina favoriter. Vi besökt

Midsommardag

...går i lättjans tecken. Eftersom vädret inte lovade strålande sol, inställde jag resan till Kuortane och elittävlingarna. Hur vi ska få kvällen att gå, återstår att se. Tänkte börja med kaffe och en promenad, sedan blir det väl att ligga framför TV:n. Inte håller jag på att få semesterdepression ännu, väl.

Semester

Äntligen semester! Förhoppningsvis är vädret lika vackert hela juli månad :). Bilen har kommit hem igen. Det verkar vara den ena nyckeln som är sönder, inte strömlåset. Åtminstone körde maken hem bilen i kväll utan problem. Dagens debatt i radion var "Köper du ut alkohol åt minderåriga?". Mitt svar är "Nej, det har jag aldrig gjort." Henrika Mercadante menade i sin krönika, att man tar bort spänningen genom att köpa alkohol till ungdomarna. Se bara på Italien, menar hon. Där smygs det inte, utan man tar med sig barnen på fester, de får smaka på vinet och lär sig använda det etc. etc. Nu har jag själv alldeles nyss fått en tonåring och min fasta övertygelse är i dag att jag inte kommer att köpa ut något till honom. Väl medveten om att det sägs att allt förbjudet är så mycket roligare har jag den inställningen. Själv är jag, om inte absolutist, så nykterist. Jag kan dricka ett glas öl per månad (maximum), men ser det inte som något man måste pröva på. Jag har aldrig v

Bilen gör mig galen

Finns det något så dyrt som bilar? Jag är beroende av en stadig bil för att kunna förflytta mig hemifrån till jobbet i Vasa. Jag kör ca 1000 km per vecka och behöver en bil som håller. Detta år har bilen inte varit särskilt medgörlig. Det började en dag i februari. Kretskortet i växellådan - ca 700 euro. En månad senare ett annat elfel. 300 euro plus ett mindre fel, 200 euro. Vanlig service 400 euro. Till råga på allt ska bilfirmorna ha kontant betalning. Eller kreditkort. I kväll när jag kom från jobbet hade maken bestämt att vi skulle åka in till stan och äta KorvGörans kebab och gå på kvällsloppis. Trevligt, även om jag var trött och hungrig efter att ha varit hemifrån 12 timmar och det var sex timmar sedan jag åt lunch. När vi satte oss i bilen hände det trevligaste.... Bilen vägrade känna igen nyckeln - elektronikfel igen. Där satt vi. Maken ringde en god vän som vänligt nog hämtade oss och bärgningsbilen hämtade bilen. Undrar vad den lilla elektronikgrejen kommer att kosta. Snart

Söndag

Var på högmässa i dag, det händer tyvärr inte så ofta. Jag borde gå oftare, det är så bra för själen att sätta sig ner en stund och bara fokusera på sitt inre liv. Dagens text handlade om det förlorade fåret och jag tyckte prästen relaterade det bra till verkligheten. Familjer har både vita och svarta får, inom familjen har vi förväntningar på oss. Förväntningar vi kanske inte riktigt fyller, vi känner oss utanför och vill inte komma. På samma sätt är det, enligt honom med församlingen. En del kanske känner sig främmande och vill inte komma, för att de inte vet när de ska stiga upp och sätta sig enligt liturgin. Någon annan känner sig obekväm för att barnen inte sitter stilla i bänkarna. Men, enligt prästen, så säger Jesus "vad bra att du kom" i stället för att säga "du passar inte in här". Nåjo, det var en dålig resume - men jag tyckte i alla fall det var en givande predikan.

Språkkunskaper

En lunch denna vecka träffade jag på en Unicef-tjej. Hon ville värva folk som donerar pengar månatligen. Jag tänkte inte ansluta mig till gänget, men tjejen pratade en nästan flytande svenska. Vissa ord frågade hon, men slutligen frågade jag varifrån hon kom och var hon lärt sig svenska. Uleåborg, svarade tjejen. Och svenska har jag lärt mig i skolan. Skulle alla vara lika duktiga på svenska i Uleåborg skulle det inte vara några problem att ansluta Karleby-regionen till Uleåborgsområdet. Och ja - det slutade med att jag lovade donera pengar till Unicef. Vad lära vi härav? Jo, språkkunskaper är viktiga, speciellt i serviceyrken.

Bröllop i Svea rike

Så har då morgonen randats. TV:n fylls med program om det kungliga bröllopet. Och ja, jag ska se på vigseln på eftermiddagen. Absolut. Jag brukar ju se på presidentens bal nästan varje självständighetsdag så.... Just nu gör jag något så föga kungligt som att vika kläder. Går inte så snabbt när man bloggar samtidigt, men det gör det hela roligare. Ett plagg, så får man skriva litet igen.... I går i Aktuellt hörde jag för övrigt att män hjälper till mera i hemmet nuförtiden, enligt en ny undersökning. "Hjälper till" med hemarbetet låter så lustigt. Betyder det alltså att det är kvinnans jobb och att mannen "hjälper till"? Ska man tolka det så, att tvättar jag bilen (vilket jag nästan aldrig gör) så "hjälper jag till"? "Hjälper till" gör man väl om det är något som egentligen är en annans arbetsuppgift, men man av godhet vill ge en hjälpande hand? När det gäller hushållsarbete, bilskötsel, trädgårdsskötsel.... som dock är gemensamma funktioner för

Dagens tankar

I dag var dagens fråga i radio Vega om konfirmationen är föråldrad. Nej, säger jag. När man döper sina barn, blir de medlemmar i församlingen. De har ju dock inte tagit någon personlig ställning, utan är medlemmar för att vi som föräldrar valt det. I skriftskolan får de lära sig grunderna i den kristna tron ur kyrkans perspektiv. Efter skriftskolan har de möjlighet att välja om de vill konfirmera sig eller inte. Konfirmerar de sig, betyder det att de bekänner sin kristna tro och att de vill följa den tron i livet. Konfirmerar de sig inte har de kommit till att det inte är något de kan omfatta. I teorin väldigt lätt alltså. Det är det jag försökt förklara för mina barn, när de frågar om de måste gå i skriftskola. I praktiken är det ju något helt annat. Skriftskolan går man för att de flesta andra gör det och låta bli att konfirmera sig gör man ju inte. Man vill ju inte sticka ut och missa presenterna. I stället står man kanske och fnissar vid altaret. Säkert är det beteendet som man ibl

Juniafton

Vilken vacker juniafton det blev. Mina tre män åkte på årets obligatoriska mete. En mört kom de hem med åt katten. Själv tog jag mig en promenad till tjärdalen i grannbyn. Jag fick min dagliga motion och mer därtill. Vanligen är jag ute 30 minuter, nu startade jag halv sju, var framme ca halv åtta, gick och såg mig omkring och träffade en del bekanta för att komma hem kl. nio. Det är så mycket lättare att motionera när man har ett mål. Att gå 8-10 km är annars alldeles för långt för mig... dödtråkigt. Bravo yttäbys-bor, fint att ni ordnar en tillställning som byn kan ha gemensamt. Massvis med folk var det dessutom. Jordskalvet i går natt märkte jag inget av, fastän jag var vaken halv tolv. Gossarna som följer med fotbollsVM hade inte heller känt av något. Läste dock på FB att en granne märkt det. På jobbet går allt som i sirap. Webbsidor borde uppdateras, nya lektioner med nya pedagogiska grepp borde planeras... och informationen till höstens nya studerande borde förnyas och bli klar o

Åter en dag till ända

Så har dagen åter gått till ända. Nu återstår bara 7 arbetsdagar till semestern. Intresset för jobbet är ganska lågt just nu, samtidigt som jag vet att jag måste jobba nu för att ha något att säga mina studenter i höst. När jag kommer tillbaka 9 augusti är det inte mycket tid kvar att förbereda och ordna och fixa. Åt lunch på Strampen i Vasa i dag. Jag gillar stället. Lunchen brukar alltid vara smaklig, salladsbordet riktigt bra. Min vardagstro då? Ja, i dag har jag väl inte sänt den så många tankar. Däremot har Maria Sundblom-Lindbergs morgonandakter om de tio budenää varit väldigt intressanta. Hon har fått mig att se dem på ett helt nytt sätt. Jag från konservativa delen av kristenheten i Österbotten skulle säkert inte ha så mycket gemensamt med denna präst, men nog har hon mycket att komma med. Hennes kolumner i Kyrkpressen är ibland helt fantastiska. Maria har verkligen en förmåga att vända orden så allt blir så klart. Undrar om det är för att hon är kvinna? Det skulle inte i så f

Måndag kväll

Ja, så bestämde vi oss för en resa i alla fall. Jag, som alltid vill ha pengar på kontot hellre än att resa upp dem är förtvivlad, även om jag ser fram emot just den här resan. Min trygghet finns i pengar. Saker bryr jag mig egentligen inte om, jag gråter nästan varje gång jag måste ut med mera pengar än mat och bränsle. Nåja, det är överdrivet - men jag avskyr att inte vara skuldfri. Vad säger det om min personlighet? Samlar jag mig skatter på jorden där inget är beständigt? Den bibelversen tänkte jag på, när finanskrisen slog till. Kanske man inte ska spara på hög, kanske det är så att pengar är till för att användas. Jag tror jag ska minska på facebooken och börja blogga mera - det känns roligare att skriva längre inlägg med litet djupare innebörd än FB. Det som jag tror jag ska fortsätta skriva om är min vardagstro. Om den nu längre finns.

Söndag morgon

Står egentligen och viker kläder, men kunde inte låta bli att logga in på datorn... Vi funderar på att resa litet i sommar och jag försöker hitta billiga resor. Billiga resor för 4 personer. JO tack. Dit jag vill kostar det minst 3000 euro för hela familjen. Utan måltider. Men jag vill till Paris, inte till Mallorca eller Cypern eller Turkiet. Nå, antagligen slutar det hela med en utflykt till Ylivieska sista semesterveckan då skolkläder ska handlas i panik. I går var det skolavslutning och tårögd såg jag min äldste son avsluta sitt sjätte skolår. Nästa år är det högstadiet som gäller. Fick skällor när jag kom hem, för att jag citerat Kometfabriken i mitt föräldratal. "Du får aldrig ge dig, gör vad du kan för att nån gång i livet bli den som vann. Gör det du tror på, inte tvärtom - du får inte bli som dom." Jag tyckte det passade så väl för den klassen - men sonen tyckte bara det var pinsamt. Hann också fira ett fadderbarn som blev student. Som tur var, var festen inte så st

Utbränd

Så var den härliga sommarvärmen borta för denna gång. Måste dock erkänna att det blev litet för hett, tidvis. Förhoppningsvis kommer värmen igen senare. I dag har jag funderat över depression och utbrändhet. VAd är det som gör att vissa drabbas mera än andra? Hur ska jag som medarbetare stöda dem som jag misstänker är på gränsen? Och hur ska jag själv undvika att falla i fällan? Är det så att vissa, omedvetet, suger energi och låter andra jobba? Och är jag själv en sådan? Eller är det jag som är den prestationsinriktade som hela tiden måste bekräftas genom att man berömmer mig för mitt jobb? När jag blev mamma var det som hela min identitet försvann. Till 35 års ålder hade studier och jobb varit allt för mig. Då plötsligt kom en liten krabat som jag skulle hänge mig åt. Men jag kände mig inte tillfredsställd med det jobbet. Jag kände mig bara lat och dålig och olycklig som inte kunde vara en perfekt husmor. Jag värderade mig själv i vad jag gjorde på jobbet. Mitt värde hade varit i job

Semestermorgon

Vilken härlig vårmorgon att vakna till! Fåglarna sjunger, solen skiner, gräset har blivit grönt som genom ett trollslag. Löven börjar spricka ut.... Hos oss hade vi ca 22 grader varmt i går. Satt ute och drack eftermiddagskaffe - perfekt nu innan flugor och mygg kommer. Nu, klockan halv nio på morgonen är det redan 18 grader ute. Undra på att det är svettigt inne. Husets värmesystem har inte hunnit ställa om sig. Dagens program är frissa, handla och så att ta emot några av sonens kompisar på eftermiddagens kalas. Har inte riktigt funderat ut dagens program ännu. Men de är ju 13 år, så man ska väl helst hålla sig i bakgrunden. Huvudsaken är att de inte hittar på något farligt.(som att köra traktor, det vet jag att de vill, men jag vågar inte ta ansvaret för andras barn...) För övrigt: tänk att Finland undvek nedflyttningsserien i ishockey. Jag vågade inte ens se matchen! Och då är jag ingen hockeyfantast.

Vårkänslor

Äntligen börjar det likna något slags vår. Gräset blir litet grönare, men blombänkarna ser ännu mycket döda ut. Undrar just om jag ska göra något åt dem denna helg. Faktum är, att jag känner mig rätt trött efter makens kalas, så jag tror att jag ska bara njuta av dessa fyra lediga dagar. Ja, förutom att sonen ska ha kalas... men det räknas liksom inte sedan man fyller 13. Då ska morsan bara stå för cateringen. Nu ska jag i alla fall göra något som tråkigt som att vika kläder. Högarna har växt och växt, hann inte med dem förra veckan och ingen annan tycks anse att de behöver åtgärdas.

Gyllne morgon

Så har man vaknat upp i studiestaden - givetvis vaknade jag kl. halv sex, när jag för en gångs skull skulle ha fått sova till kl. 7, minst, får gå till dukat frukostbord på Gadolinia.... Man borde inte tycka att arbetsresor är roliga, men får man åka till Åbo, så är det roligt. Även om jag inte träffat bekanta. Som tur är, fungerar det trådlösa nätet, om än knackigt. Såg att livsmedelsstrejken inletts. NÅ, åtminstone Wiklund Herkku hade nog en hel del mat i hyllorna ännu, så knappast behöver jag svälta ihjäl. Har inte kollat hur det är med mejerierna. Husfar har ett kalas på lördag och jag skulle absolut behöva ett ganska stort antal liter grädde. Ägg får man kanske fortsättningsvis. Ricottaost var det för övrigt svårt att hitta. Far i huset önskade ricottaost som fyllning i en tårta. Vi sökte i Vasa, Jakobstad och Karleby. Icke, sa Nicke. Vart går man då? Jo, man åker till Åbo på arbetsresa och får den ljusa idén att gå in till Wiklund Herkku. Och visst, där fanns ricotta i lämplig mä

Vår, vår, vår

Eller rättare sagt kunde man kalla det aprilväder. Knappast har vulkanen något med detta snöväder att göra. Jag har varit med om snöväder den 15 maj. Men visst är det skrämmande att se, hur ett vulkanutbrott på Island påverkar oss här. Det var inte så länge sedan som jag sa, att det vore intressant att återse Island. Var där 1985...Nu tror jag inte att det är så lockande. Bevistade Jakobstads marknad igår. Det blev en dyr historia. Dvs. denna vecka har blivit en dyr historia och jag mår illa av att slänga ut pengar. Speciellt om jag köper till mig själv. Det blev en utedräkt från Anttila samt varsitt par "streetskor" åt grabbarna i onsdags. Yngre sonen gillade inte sitt par, men när jag erbjöd mig att själv använda dem (vi har nästan lika stora fötter), så dög de plötsligt. I går blev det joggingskor både åt mig och grabbarna. Nästan 300 euro blev den affären. Usch, jag ångrar att jag inte gick till någon av marketarna och köpte billiga skor. Fast jag vet ju hur det är med de

Permitteringar

Jag diskuterade lärarpermitteringar med en kompis i går. Hon tyckte att lärarna förstås ska vara permitterade på sommaren, när de inte har någon undervisning, då drabbar det inte barnen. Jag tyckte att det ska synas någonstans att de är permitterade, de kan ju inte vara permitterade på sin semester. Det är ju inte jag heller. Jag vet att det är en känslig fråga. Mitt resonemang går så här: Skolan har 190 arbetsdagar per år, om jag inte minns fel. Låt oss då säga att de har i medeltal fem undervisningstimmar per dag. Det blir 940 arbetstimmar. Beroende på stadium förbereder man sig, rättar prov, har föräldrasamtal, administration osv. ungefär lika mycket. Sammantaget jobbar då en lärare uppskattningsvis 1880 timmar per läsår, som pågår från mitten av augusti till början av juni. Jag jobbar 36,15 timmar per vecka. Jobbar väl ungefär 44 veckor per år (har räknat bort semesterledigheter, alltså). Det blir ungefär 1600 timmar per år. Är jag permitterad så är det under de 44 veckorna då jag

Påsklördag

Tredje dagen ledig. Torsdagen gick åt till städning, fredagen tog jag det lugnt, var ute en hel del och i dag har jag vikt kläder och manglat lakan. Har inte varit ute alls. Inga motionspoäng i jobbets kampanj idag. Synd, för jag borde ha fått ihop några poäng för att nå min målsättning. WiiFitPlus säger dessutom nästan varje dag att jag ökat i vikt.... Ikväll blir det antagligen påskbrasa, i övrigt inget speciellt program. KÄnner mig rätt trött och håglös. Troligen snuva på gång. Hur som helst, så har snötäcket minskat betydligt. Ännu på tisdag kväll var jag ute och skidade på skaren.. Problem med bilen igen. Suck. För knappt två månader sedan fick vi nytt kretskort till växellådan. Någon vecka efter small någonting i motorn. Det var inget allvarligare, det fixades snabbt. Nu är det dock växlarna igen. Bilen hoppar och skuttar... suck, säger jag. Vi hade inte tänkt köpa ny bil ännu, men när man får slänga ut en tusenlapp i månaden i service blir det så man börjar fundera på vad det s

Mikael Svarvar

Jag var på Mikael Svarvars jubileumskonsert i Jakobstad i går. Trots att jag är ganska omusikalisk var jag mäkta imponerad. Inte sådan musik jag lyssnar på till vardags, men otroligt njutningsfull (för den var bra) och fullt ös. Det som jag tyckte var speciellt bra var att Svarvar inte på något sätt försökte få allt ljus på sig själv, utan han framhöll många duktiga artister som han samarbetat eller samarbetar med. Många vackra duetter fick det att rysa längs min rygg, ibland kändes det som om det slog gnistor mellan artisterna, så intensiva tyckte jag de var. Och de tyckte om det de gjorde. Det var inget som kändes som att de är på "jobb". Jag ska inte nämna någon speciell artist, eftersom jag inte minns namnen på dem alla... ändå kan jag inte riktigt glömma Arne Braun, den unge gitarristen. Det som jag ändå slutligen tog med mig från konserten var extranumret "Lord, let me try again". En gospelsång jag lyssnat mycket på tidigare i livet. Det finns många fantast