Pedersöre teater

Nu har jag och sönerna sett Revisorn vid Åliden. Förvånansvärt nog var kommentaren att pjäsen var bättre än Emil i Lönneberga. Märks att det är barn på väg in i vuxenlivet vi har. Jag förväntade mig att de skulle säga att pjäsen var tråkig, att de inte förstod något, men icke sa Nicke. De upprepade många av skämten på hemvägen och förstod helt klart grejen med pjäsen. Själv skrattade jag också av hjärtans lust. Har sett pjäsen för länge sedan, på Åbo svenska teater, men Pedersöreversionen var verkligen bra. Jag beundrar alla dem som är aktiva inom Pedersöre teater. Skulle själv gärna vara med, men i det proffsiga gänget har jag inget att ge. Ytterligare en grupp ska ihågkommas: det finns fruar och män som ger sina äkta hälfter friheten att utöva sitt stora intresse. De är också värda en stor eloge. Tänk att varje sommar finna sig i att maken/makan är bunden i princip hela juli månad och alla övningar före det. Jag skulle säkert inte vara lika förstående. Eller kanske ändå, jag vet inte. Särskilt glad skulle jag troligen inte ha varit den tid när barnen var små. Så, en speciell hälsning till årets huvudrollsinnehållshavares fru: du är beundransvärd!