Juldagskväll
Så är juldagen över, men ännu återstår en dag av julhelgen. I år har vi varit en person mindre vid julbordet, och det känns. När man är i full gång, tänker man inte på det, men visst känns det tomt. Ingen som föreslog ett schackparti med någon av tonåringarna. I år har adventsljusstaken prytt den delen av bordet. Den brukar inte ha rum annars. Men, sådant är vårt liv. Ingen får vara hos oss för evigt. Ändå är det svårt att ta in med förnuft och känslor. I övrigt har helgen varit ganska kall. Kvällen före julafton trotsade jag kylan, som då gett med sig litet, och gick ut en runda i månens sken. Det var vackert. I dag har jag också varit ute på två promenader. I kväll hade månen kommit fram, så den lyste upp vägen och jag behövde ingen lampa. På julafton var jag i julbönen. Hade lästur, annars skulle jag knappast ha kommit mig iväg. Jag trivs egentligen i kyrkan, men är alltför lat för att komma mig iväg om jag inte har någon speciell uppgift. Sedan var vi förstås till graven med lj