Spridda tankar

Borgå stift har valt en ny biskop. Jag hör inte till dem som var röstberättigad, så min åsikt har inte betytt särskilt mycket. Det är dock ingen hemlighet att jag känner (mer eller mindre) tre av fyra kandidater och det var den jag inte känner. Därför, kanske, var inte den som valdes min favorit. Jag hade erfarenhet av motkandidatens kapacitet och personlighet vilket gjorde att jag skulle ha röstat på honom om jag fått. Därmed inte sagt att jag skulle ha haft något emot den som blev vald till biskop. Nästa gång är det dags för en kvinna, såg jag någonstans. Det var också en slogan som den kvinnliga kandidaten (också gammal bekant till mig från studietiden - även om vi inte haft kontakt på drygt 30 år) hade. Nästa gång lär jag vara i sjuttioårsåldern, ungefär. Dags för en kvinna? Jag tycker, trots min feministiska inställning i livet, inte om uttrycket "Det är dags för en kvinna." Är det inte kompetensen som ska avgöra? Den som har störst förtroende bland dem som väljer. Den

Jag borde väl inte alls kommentera filmen. Men några tankar. Michael Jackson har aldrig betytt något för mig. Han har varit en stjärna bland andra. Jag känner igen honom om jag ser en bild. Men jag skulle inte känna igen hans musik - ja, förutom "Bad". Jag LYSSNADE på första delen av Leavning Neverland när jag körde hem en dag denna vecka. (hade sett andra delen från Sveriges TV tidigare.) Rekommenderas inte att höra på filmen när man kör bil. Vissa skeden av filmen satt jag och vände mig och vred mig och mådde illa, så fokuseringen på bilkörningen var inte hundraprocentig. Ok. Jag vet att det är en ensidig film. Jag vet att dessa båda herrar tidigare sagt att inget otillbörligt förekom, när de sov över hos Michael Jackson. Jag har dock svårt att tro att de ska ljuga ihop sådana där detaljer. Samtidigt undrar jag över mamman som tog sina barn och flyttade från Australien till USA - för Michael Jacksons skull. OK. Wade Robson har tydligen en fin karriär - kanske mycket tac