Inlägg

Visar inlägg från 2014

Nyårsafton

Så är det nyårsafton och dags att summera det gångna året. Jag kan ju börja med att konstatera att jag avskyr nyårsafton. Minns inte när jag senast haft en rolig nyårsafton. Det där med fester och god mat i goda vänners lag... det händer inte hos oss. Inte på nyårsafton. Då brukar vi hänga framför teven och lägga oss tidigt. Vad Nizzarna tänker hitta på, det vet jag inte. Risken finns ju att de är ute så man inte kan somna tidigt.


Annandag jul

Helgen fortsätter i full fart. Inte så, att jag skulle ha haft stora släktbjudningar eller så. Jag bara konstaterar att tiden går så otroligt fort. Julafton gick som den alltid har gjort. Nåja, förutom att Nizzarna åkte ut på sista julklappsinköpen på morgonen. När Herr Nizze skulle paketera in julklapparna, konstaterade han att det som Nizze 1 önskat sig, tydligen inte fanns i skåpet. En beställning till CDON hade gjorts för länge sedan - men just den presenten bortglömdes. Tydligen. Nå, ingen skada skedd. De hittade en motsvarande produkt på ett varuhus i staden.

Mamma var hit och åt lutfisk, jag var och tände ljus på graven och så kom mamma hit igen för att äta gröt och för att få julklappar.

I går tillredde vi kalkon, som vi åt tillsammans med mamma. Nizzarna var båda två hemma hela dagen, så det var lugnt och skönt. Ingen oro för var de håller hus. Fru Nizzan börjar snart vara utvilad. Hon hann till och med gå en promenad medan solen sken i går. Detta medan kalkonen var i ugnen. …

Dan före dopparedan

Efter en stressig sista jobbvecka (det blev övertid speciellt torsdag och fredag) var det dags att ta itu med julstöket. Vi har städat (fast inte i alla hörn - jag orkar bara inte). Julgranen är i garaget och ska väl få komma in om en stund. Jag började morgonen med att laga potatislåda och blandfruktsoppa. Så, bara vi får in granen och får den klädd så börjar det närma sig. Då får jag ta sista svängen med dammsugaren. Sedan hoppas jag på litet julefrid. Om jag bara kommer ihåg att ta upp kalkonen ur frysen så den hinner tina till juldagen. Och saffransbullarna måste upp ur frysen till i morgon bitti. Ojoj. Herr Nizze och Nizze 2 åkte just till stan för att handla den sista maten. Lycka till, säger jag. Det var massor med folk på Prisma i går. Jag vågar inte tänka hur det ser ut i dag. Jag, för min del, skulle ha varit helt nöjd med bybutikens utbud.

Nu börjar snart potatislådorna vara klara, så jag tror jag lagar makaronilåda till mat i dag.Visserligen föga varierat. Vi åt spaghetti …

En tid utan Internet

Jag tillhör en generation som minns en tid utan teve, utan Internet och utan mobiltelefon. Jag minns till och med en tid under studietiden när jag inte hade telefon. Jag ringde från en telefonkiosk vid behov.
Jag minns min första kurs i ADB. Vi lärde oss att programmets i Basic. Programmet skrevs för hand. Vi stansade hålkort och förde dem till en dam på Datacentralen. Hon körde program
mmet och fungerade det inte, upprepades proceduren.


På min andra datakurs(som jag aldrig slutförde) programmerade vi i Pascal. Då hade det gått framåt. Vi fick själva sitta vid datorerna och programmera. Men datorerna var stora och dyra och man kunde nog inte tänka sig att de skulle bli var mans egendom knappt 15 år senare.


Min första version av min avhandling skrev jag på en elskrivmaskin, inköpt för ändamålet. Fjärrlånen från Frankrike kom som mikrofilmer som jag satt och läste i ett litet rum på Åbo Akademis bibliotek. Alla citat skrevs för hand och det var viktigt att ange sida och författare på l…

Sankta Lucia

Kära blogg! I dag har fru Nizzan tjuvstartat med Luciafirandet. Jobbet besöktes av Övningsskolans Luciafölje. Vackert och stämningsfullt. Det som gav speciell stämning var en tärna iklädd en vacker silverglittrande huvudduk. Vad fint att även muslimska barn får delta i Luciatåget. Nu var ingen av sångerna speciellt kristna, men Lucia var ju en kristen martyr så visst har traditionen kristna inslag. Men fint att vi kan dela traditioner och att ingen behöver känna sig utanför. Och så går mina tankar till "Den blomstertid". Är det så hemskt att sjunga kristna psalmer i samband med skolans fester? Det är ju vårt kulturarv. Inte skulle jag kräva att muslimer skulle sluta med muslimska seder om jag skulle flytta till ett muslimskt land. Jag tycker vi ska ha respekt och tolerans för varandra, både troende och icketroende och de som tror på annat sätt än vi. Faktum är att jag inte tror att det heliga kriget förs av äkta troende. Lika litet som jag tror att korstågen var för att spri…

Andra stadiets utbildning

Det blir ännu ett inlägg denna söndag. Jag brukar som sagt undvika att skriva om politik, men jag är ytterst oroad när det gäller inbesparingarna på andra stadiet.

Vår utbildningsminister säger att staten inte drar in gymnasier och andra utbildningar på andra stadiet, utan det är kommunerna som får ta besluten. Jag har förståelse för att vi måste spara. Det jag inte har förståelse för är, att de styrande bara meddelar att det ska sparas - men de vågar sedan inte säga hur det ska göras. Ett sådant sätt att styra vårt land, leder i värsta fall till ännu större klyftor mellan glesbygd och tätort. Vårt lands ledning borde ju ta ansvar för att alla har jämlik möjlighet till utbildning på andra stadiet på rimligt avstånd från hemmet.

I vår region har vi gymnasier och andra stadiets utbildningar  i Nykarleby, Jakobstad, Pedersöre, Kronoby och Karleby. Dessutom i Evijärvi på finska sidan. Vad händer om Jakobstad och Karleby blir värdkommuner för andra stadiet? Jag är illa rädd att utbildninga…

Dagen efter självständighetsdagen

Så har vi firat vår självständighet igen en gång. Jag inledde självständighetsdagen med att gå i kyrkan tillsammans med mamma. Jag hade textläsningstur, och det var ju lämplig dag. Mamma vill gärna gå i kyrkan på självständighetsdagen eftersom det var viktigt för pappa som var krigsveteran. Efter gudstjänsten var vi till gravgården och tände ett ljus och sedan var vi på basar och drack kaffe och köpte hem litet bröd.

Sedan var det dags att tillreda lunchen. Det blev lutfisk för andra helgen i rad. Är man förtjust i lutfisk så är man. Till och med de yngre Nizzarna äter lutfisk. Inte gärna kanske, men den går ner. Medan lutfisken var i ugnen och potatisen kokade, strök fru Nizzan julgardiner och satte upp dem i vardagsrummet. När herr Nizze så under måltiden aviserade att nu tänker han ta sig en lur, så fick han elaka blickar av fru Nizzan. Blickarna var så elaka att han fann för gott att ta sig an disken efter lunchen. Sedan fick han ta sin lur. Fru Nizzan skurade köksgolvet och toale…

Lördag

Om jag för en vecka sedan suckade och stönade över Nizzarnas oförståelse för städning, måste jag i dag då meddela att de i dag slagit mig med förvåning. Herr Nizze och jag och mamma åkte på runda till byn (Petterssons trädgård firade jubileum, det skulle handlas och vi besökte gravgården och så hade de dessutom julmarknad vid Fornstugan). Innan vi åkte, väckte Herr NIzze Nizzarna och meddelade att 500 kg ska bäras in i silon i pannrummet. Döm om min förvåning, när Nizzarna var i full gång med detta arbete när vi kom hem någon timme senare. Dessutom hämtade Nizzarna en lillajulgran, helt frivilligt. Och herr Nizze torkade golven och hade dammsugit i går. Och fru Nizzan har skurat toaletter och badrum, strukit juldukar och satt upp utebelysning och några ljusstakar. Nizze 1 blev förgrymmad för att Nizze 2 hade julbelysning och inte han. Så då var det bara att gräva i skåpen för att hitta Nizze 1:s belysning. De har tydligen sinne för traditioner, fortsättningsvis. Nu ska jag ge mig iväg…

Lördagkväll

Fru Nizzan tillbringar lördagkvällen med att städa. Dagen gick i ett huj, utan att någon annan tyckte att det behövde städas. Började med cirkelträning 8.30. Herr Nizze och Nizze 2 var på utbildningsmässa, Nizze 1 var hos en kompis över natten. Fru Nizzan kom hem, duschade, satte på sig annat än svettiga träningskläder, åkte till frissan, satt där och lugnade ner sig ett par timmar. Därefter hem, hämta mamma, besöka gravgården, handla i lokala butiken, hem och laga mat, äta, hämta Nizze 1, sortera kläder som varit i tvättmaskinen, hänga tvättade kläder... I ett huj var klockan 18. Ingen av Nizzarna tycker att det behöver städas. De måste vara blinda. Toalettstolarna var smutsiga, toalettgolven hade säkert inte blivit skurade förra veckan, när det var Nizzarnas arbetsuppgift. Köksgolvet var fullt av fläckar. Badrummet och badrumsväggarna var fruktansvärt smutsiga, eftersom hundarna blivit duschade flera gånger den senaste veckan. Spegeln kunde man knappt se annat än prickar på. Och vin…

Like a rockstar

Filmen Like a rockstar är en dokumentärfilm som följer Vasabandet Sturm und Drang under många år. Jag hör till dem som tjusades av André Linmans sång - och ännu sommaren 2013 när bandet spelade i Jakobstad ("det var länge sedan vi hade så stor publik") kunde jag inte annat än konstatera att det är ett vackert barn som sjöng vackert. Nåja, han är vuxen nu, men inte så många år äldre än mina egna pojkar.

Filmen väckte många känslor hos mig. Dels avsky "men hur gick föräldrarna med på", dels förståelse "de var lika gamla som mina pojkar är nu. Det är klart de levde så där och smet så fort det gick". Det är aldrig lätt att vara förälder. Speciellt inte om man själv är inom branschen och vill att barnet ska få lyckas kanske bättre än man själv.

Det var en modig film. Modigt att låta den sändas. Modigt att visa berömmelsens baksida. Jag tror inte pojkarna var så mycket annorlunda än andra tonårspojkar. En av dem hade förmånen att ha en pappa som är psykolog jus…

Stress!

Jag är fruktansvärt stressad. Har ett tiotal tenter som borde vara korrigerade till i morgon.
Hade fyra lektioner i dag, plus muntliga tenter däremellan. Dessutom borde jag ha planerat fem lektioner till i morgon. Plus att jag borde sätta ihop tre olika tenter till torsdag. Plus att jag borde läsa utkastet till examensstadga före klockan 10 på onsdag. Plus att jag ska på föräldramöte i morgon. Plus att jag ska på skogskurs på onsdag. Plus att jag borde hinna börja hålla koll på min mat för att gå ner i vikt för att kanske få ner mitt blodtryck. Plus att jag borde motionera också.
Kontentan? Jag bloggar. Jag går oförberedd till mina lektioner i morgon. Ena gruppen har sista tillfället före tenten och en hel del av gänget åker till Lappland i natt. Andra gruppen lär få besök av en för mig okänd fransman, så jag borde ju vara väl förberedd. Men just nu ids jag inte. Jag har för länge sedan passerat de plus 15 timmar stämpeluret säger att jag får ha. I stället har jag skrivit en VUK-samma…

Den farliga höstttrafiken

I 20 år har jag kört mellan Esse och Vasa i princip minst fyra gånger per vecka. I 20 år har jag fått frågan om jag ser många älgar, om jag inte är rädd för älgarna, om jag inte tröttnar på att köra.

På fråga a) svarar jag nej. Jag har inte sett många älgar. Det har hänt. Men i medeltal en eller två per år.  På fråga b) svarar jag ja. Jag är rädd för älgar. De är stora och man har ingen chans i höstmörkret om en älg får för sig att springa ut rakt framför mig. Dels ser jag inget, dels hinner jag inte bromsa obeorende och dels kan det vara halt. På fråga c) svarar jag att jag varje höst i slutet av oktober hotar med att flytta till Vasa.

Statistiskt sett är älgarna inte det största problemet på E8. Jag har säkert skrivit det förr. Det största problemet är bildårar. Dem ser jag i princip flera av varje dag. Statistiskt är de en mycket större fara för mig, än älgarna. Dessa bildårar  kör om mig där det är gula streck. De kör om mig när det är mötande trafik. Och då håller jag normalt has…

Positiv pedagogik

I dag deltog jag i språklärarföreningens fortbildningsdag och höstmöte. Minna Björkman föreläste om positiv pedagogik/positiv psykologi.

Kontentan var ungefär, att man inom psykologin under en mycket lång tid koncentrerat sig på psykiska sjukdomar. Den positiva pedagogiken/psykologin koncentrerar sig på hur man ska må bättre i förebyggande syfte. Inte fokusera på svårigheterna, utan förskjuta Gausskurvan så att det är färre som mår riktigt dåligt och fler som upplever att de uppnått det de vill.

Reflektion, känsla av meningsfullhet, känsla av "flow" i det man gör, uthållighet när vi råkar ut för kriser, självkänsla... Hur får vi in det i vårt eget liv, i arbetsgemenskapen, hur överför vi det till de studerande... Det blev ett skrap på ytan, men jag upplever att det har mycket att göra med det jag lärde mig när jag studerade till arbetshandledare.  Vi borde mycket mer tillåta oss att sätta oss ner och reflektera efter en arbetsdag. Reflektera över situationer vi möter, reflek…

Taivaslaulu

Jag håller som bäst på och läser Pauliina Rauhalas bok "Taivaslaulu". Den rör sig i gammallaestadianska kretsar i Uleåborgstrakten. Det märks att skribenten är bekant med rörelsen och dess tänkesätt. Boken är också intressant, eftersom den dels har ett poetiskt språk, dels förekommer utdrag ur en blogg, dels förekommer fiktiva samtal där talspråk används. Eftersom finska inte är mitt modersmål, tog det ett tag innan jag kom in i boken. Jag borde läsa den flera gånger  för att se djupet i den. Innehållet gör mig tidvis ledsen. Det är bara de som hör till Rörelsen som är rättroende. Alla andra är otrogna. Det kan sedan gälla präster, andra kristna församlingar osv.  De som inte hör till rörelsen kan man inte hälsa med "Guds Frid". Det märktes speciellt på ett ställe i boken, där en av huvudpersonerna får besök av sin pappa, som har ett allvarligt ärende. Då hälsas inte sonen med "Jumalan Rauha" längre.

En annan sak som gör mig ledsen är tänkesättet att kvin…

Esserevyn

Dagens andra inlägg handlar om Esserevyn. Jag och gossarna besökte revyn förra lördagen. Herr Nizze gillar inte dylika kulturtillställningar, så han stannade hemma. Vi hade en trevlig kväll och träffade många bekanta. Det var många år sedan vi senast hade revy i Esse och jag tyckte det märktes. Skämten kändes inte gamla och förbrukade. De gick inte heller åt någon speciell person - inte elakt, åtminstone. Det tycker jag är hedersamt. Ett tag gick revyer ut på att driva med kommunens anställda eller förtroendevalda eller kyrkan eller något annat offentligt samfund. Och visst kan man få skoja, men det är trevligare att gå på revy, när skämten är snälla. De var inte så mycket under bältet heller, så jag skulle kalla föreställningen barnvänlig. Den första revy jag var på i 11-12-årsåldern hade en del skämt under bältet. Jag satt och skämdes. Tänk, att mamma och pappa måste höra det där. Och mamma i sin tur var olycklig för att de tagit med sin oskyldiga lilla dotter till en sådan tillstäl…

Alla helgons dag

I dag blir det troligen separata bloggar, eftersom det är ett par saker jag tänkt skriva om - och de är inte riktigt relaterade till varandra. För att börja med Alla helgons dag. Det skulle ha varit min pappas 89-årsdag i dag, om han fått leva. För ganska exakt två år sedan skickades hem från sjukhuset. Hem till mamma, som var 84 år. Hem till ett hem utan hjälpmedel för någon som inte längre är frisk. "Det finns hemsjukvård", löd svaret, när jag diskuterade med sjukhuset. Jo tack. Fastän hemvårdare skulle komma fem gånger i dygnet, hjälper det inte. De har så kort stund med varje kund, att den sjuka ändå skulle få ligga många timmar och frysa på golvet, t.ex., innan de kommer nästa gång.  Och egna barn då? Javisst, man gör vad man kan. Men jag är inte sjukvårdsutbildad. Och någon ska försörja familjen. Och jag var inte stark nog att lyfta min pappa när han föll. Och för partnern blir det ingen ro. En sak lärde jag mig: jag kommer att vägra att ta hem någon dödssjuk innan det…

Måndag

Det här var verkligen en måndag som gjorde skäl för sitt namn. Den började bra. Det var ju vintertid, så jag hade inga problem att komma mig upp. Det blåste hårt ute, men i övrigt varmt väder. Bilen startade snällt. Så någonstans omkring Ytterjeppo konstaterade fru Nizzan att röda varningslampan med en bild på ett batteri började lysa. "Vist workshop". Lätt för dig att säga, tänkte fru Nizzan. Var ska vi hitta en "workshop" klockan sju på morgonen mitt på riksåttan. Ca 35-40 km hem och dryga 60 dit fru Nizzan var på väg. Köra hem eller satsa på Vasa? Fru Nizzan satsade på Vasa eftersom hon är mycket logisk... I Vasa finns en märkesverkstad. I Vasa finns jobbet och de studerande hon skulle träffa kl. 9.15. Ju närmare Vasa hon var, när bärgningsbilen kom, ju mindre skulle förseningen bli. Det var en synnerligen klok slutledning. Eller? Det gick bra. Någonstans i Oravais började fläkten blåsa förtvivlat. Ahaa, tänkte fru Nizzan. Bäst att stänga radion och fläkten efte…

Söndag

Så är det söndag igen. Fönstren skriker på någon som ska tvätta dem på utsidan, gräsmattan skriker att någon borde klippa den och sedan kratta bort löven. Inomhus skriker tvätten på någon som ska stryka en hög och hänga en annan. Och maten väntar på att lagas. Framför allt väntar boken Taivaslaulu på att bli läst. Och en tentamen borde sättas ihop, för säkerhets skull. Av alla dessa ting är inget något livshotande. Vi överlever hela vintern med smutsiga fönster. Och många år har gräsmattan varit okrattad. Det stör endast de år, när vi har en grön jul. Då borde man ut och kratta dagen före julafton - de korta timmar det är ljust vid den tiden. Strykningen är också ganska onödig. Behöver skjortan strykas innan man tar den på sig, så kan man ju stryka den då. Maten behöver lagas. Både herr och fru Nizzan blir sena i morgon kväll, så tonåringarna behöver något de kan värma. Ja, nu är de ju inte helt hjälplösa i köket. Det är bara en konstig sak som händer om vi båda kommer hem vid 21-tide…

Och så fick vi en motorväg

Fru Nizzan har en längre tid passerat diverse hemgjorda rondeller, diverse riktiga rondeller, extra trafikljus och annat på vägen mellan Esse och Vasa. Så klipptes då bandet i stor stil, vilket porträtterades i Vasabladet och i TV. Fru Nizzan körde den fina vägen på morgonen den 1 oktober. Och ja, det gick bra. Hon fick köra ungefär till Stormossen längs gamla vägen och så fick hon vända in på stora, fina vägen strax efter. Trafiken flöt fint. Fru Nizzan hade en sjusärdeles lång dag denna dag och sov över i stan, gick på gym och dylikt som hon annars inte orkar/hinner/ids. (Välj det alternativ som är mest troligt.). Fru Nizzan hade helt glömt de illvilliga rykten hon hört, att det skulle vara trafikstockning på nya, fina motorvägen på eftermiddagarna. Torsdagen förflöt, den var rätt intensiv, den också.  På kvällen väntade stabilitetsträning i Bennäs. Fru Nizzan åkte, som hon tyckte, i god tid från Vasa. Start 16.30 när träningen i Bennäs skulle börja kl. 18.15. Hon hade ju nästan två…

Hösten går

Vi har hunnit ha minusgrader, snöslask och höststorm. Nu skiner solen igen. Jag och hundarna var på en lagom lång och lagom snabb förmiddagspromenad. I övrigt funderar jag på prioriteringar i livet. Jag har varit på hälsokontroll via arbetshälsovården och fått konstaterat att jag har litet förhöjt kolesterol, för stort midjemått och för högt blodtryck. Ålderskrämpor, alltså. Ändå återstår det drygt 10 år av min arbetskarriär. Karriär och karriär. Det blev nu ingen karriär. Jag fastnade på ett ställe 1989 och där har jag varit. Inga karriärsmöjligheter. Samtidigt trivs jag väldigt bra med mitt jobb. Nu, när jag har drygt 10 år till pensionen, barnen klarar sig själva... då börjar jag fundera på att studera igen. Håhåh. Ännu har jag inte inlett ämnesstudierna i pedagogik för ämneslärare. Ändå kom jag på mig själv i går kväll, när jag satt och funderade på hur mycket man måste läsa till för att bli specialpedagog. Hallåå. Jag är 50+, snart färdig för ättestupan och tänker som om jag var …

Snart fredag

Arbetsveckorna går i rasande takt. Eftersom Nizze 1 har provvecka, betyder det att första gymnasieperioden är avklarad. Och eftersom Fru Nizzan kommer att ha tre olika grupper att undervisa på måndag, så betyder det också att terminen är i full gång. Fru Nizzan beundrar riktiga lärare som lyckas hålla grupperna och materialet i sär. Fru Nizzan har nämligen startat en kortkurs i svenska. Den gruppen har sitt fjärde tillfälle på måndag. De kan således berätta vad de heter, varifrån de kommer, vilka språk de talar, vad de studerar och hur gamla de är.
Fru Nizzan startade en nybörjarkurs i franska denna vecka. De har lärt sig säga Bonjour, je m'appelle...et je suis étudiante. Je ne suis pas Suédoise, je suis Finlandaise.
Fru Nizzan ska starta ytterligare en nybörjarkurs i svenska (en mera omfattande) på måndag. De ska lära sig ungefär det som "kortkursarna" kan. Få nu se hur Fru Nizzan ska hålla dem i sär. Komma ihåg att studerande A går på kurs 1 och studerande B på kurs 2 …

Snart måndag igen

Jag har hunnit arbeta fyra dagar efter att praktiken tog slut. Den fjärde arbetsdagen fick jag migränaura på förmiddagen. Lyckligtvis har gossarna haft rätt lugna sysselsättningar i helgen, så jag har sluppit vaka och och vara orolig och sluppit skrika och ropa för att de uppfört sig dåligt.

Helgen har i mångt och mycket gått åt till att koka äppelmos. När fru Nizzan  var klar, tyckte hon att hon var duktig, gick ut och såg minst lika mycket fallfrukt till under träden. Tjohoo. Undrar just vem som ska äta allt äppelmos. Tyvärr går det inte att spara äpplena till vintern som sådana, de förstörs ganska snabbt.

Något ironiskt hände, när jag satt och skalade och skar äpplena i klyftor i dag. Jag satt framför TV:n, zappade från någon löjlig såpopera under reklamen och kom till gudstjänsten i Sveriges TV 2. Och vilken text lästes just då: Jo, en text från Gamla Testamentet, 2 Moseboken. Fråga mig inte kapitlet.  Texten handlade om att man ska arbeta sex dagar och vila den sjunde. Detta för …

Nästan klar

Nästan klar med praktiken. Behöver ännu åhöra några lektioner i klasserna 1-6, sedan återstår "bara" rapporten som ska skrivas. Man ska jämföra läroplanen med det man ser i klassrummet, reflektera över sig själv som lärare osv. Men det lär nog inte bli några djuplodande reflektioner denna gång. Försöker svara på alla frågor som finns givna i instruktionerna, men knappast blir det något som omvärlden blir gladare av.

I kväll är det veneziansk. Jag har inte handlat några smällare eller raketer överhuvudtaget. Hade liksom tänkt överlåta det åt grabbarna, tänkte att de har planer för helgen. Men de sa aldrig att vi skulle fara och köpa något att smälla. Så ifall vi tar en runda till goda vännerna/släktingarna  i Larsmo så kommer vi tomhänta. Känns litet pinsamt. Men vi kan ju ta med något gott i stället.

Sandra Eriksson

För snart en vecka sedan hade jag hoppats få skriva inlägget: "Yes, jag visste det! Guld till Sandra Eriksson." Så blev det inte. Jag hade en obehaglig känsla när loppet startade. Fråga mig inte varför, jag brukar vara pessimist och jag brukar ofta ha fel av den anledningen. Jag led med Sandra när hon grät efter loppet. Jag vet att hon alltid gör sitt bästa och jag vet att hon gjorde sitt bästa den dagen också.  Vi har alla dåliga dagar på jobbet - det är bara det att våra arbeten sällan borde lyckas till 150% en dag vartannat år. Och väldigt få av oss måste efter en dålig dag på jobbet ställa oss framför medier och förklara varför allt gick snett. Nu efteråt, när jag hört Sandras kommentarer, läst hennes Facebook-inlägg och twittrar upphör jag inte att förvånas över hur stark hon är och hur bra hon kan analysera en tung situation. Jag har aldrig träffat denna unga dam, jag bygger min bild av henne på det jag sett i media och i sociala medier. Hon kan vara en helt annan männ…

Rapport från fältpraktiken

Fru Nizzan har nu tillbringat två veckor i sitt gamla gymnasium. En lärare finns kvar från fru Nizzans studietid, rektorn är fru Nizzans klasskamrat, en lärare har varit fru Nizzans reskamrat på en Interrailresa till Belgien och Frankrike samt till Cypern och en lärare är en tidigare kollega från Vasa. Fru Nizzans handledare studerade också samtidigt med fru Nizzan i Åbo, men då kände de inte varandra. Så en liten distans i alla fall.

Fru Nizzan tycker hittills att detta har varit en mycket positiv upplevelse. Att undervisa finska i gymnasiet känns otryggt, även om fru Nizzan är gammal och van. MEN eleverna är underbara. Och fru Nizzan skulle förstås vilja sitta enskilt med var och en som är rädd för finskan och bygga upp kunskaperna och framför allt självförtroendet. Om fru Nizzan vågar göra bort sig så mycket, att hon i en ålder av 53 år som praktikant ställer sig framför en klass och undervisar i finska - då kan alla lära sig finska.  Men, som Nizze 1 sa: Det är nog inte många som …

Praktikrapport

Så har fru Nizzan inlett semestern igen. Dvs. hon har bytt ut sin semesterpeng i ledig tid, för att hon ska vara på fältpraktik i sitt gamla gymnasium. Gårdagen var en VUK-dag = Verksamhet Utanför Klass. Fru Nizzan var med på lärarmöte och lärarnas planering och försökte få ihop ett vettigt schema. Inte klart än.

I dag inledde även sönerna sin skolgång. Inte populärt med morsan i samma skola, men vi försöker undvika varandra. Kompisarna stöter jag dock på. Har varit med på två informationstillfällen och två lektionspass. Det andra var repetition av det första, så jag frågade om jag fick vara hjälplärare andra passet. Det fick jag.

Tips till andra studerande: Hösten med skolstart är inte bästa tillfället att vara på fältpraktik. Välj veckorna från vecka 47 och framåt om möjligt. Jag gjorde min inledande praktik för exakt ett år sedan. Vid skolstarten går en massa tid åt till annat än de vanliga lektionerna, vilket gör det svårare att samla de obligatoriska 20 timmarna i ett stadium oc…

I elfte timmen

I elfte timmen kom familjen Nizzan sig iväg på en semesterresa. Vid 11-tiden i går, satte vi oss i bilen och körde mot Haparanda. Första stoppet var i Karleby, där vi tankade och köpte litet mellanmål för resan. Ca 20 km från Uleåborg stannade vi för ett mellanmål. Där började sedan det stora åskvädret. Det åskade och blixtrade när vi körde vidare. Fru Nizzan försökte filma spektaklet, men det kom inte riktigt till sin rätt. Skrämmande och mäktigt på samma gång. Allt gick dock bra och vi kom fram till Torneå stadshotell vid 16-tiden på eftermiddagen. Efter att ha vilat, åkte vi till IKEA för att äta. Givetvis kom det en del andra saker i vår vagn också, det räckte inte med maten. Vi gjorde vissa fynd - tallrikar för en krona styck och andra tallrikar för 15 kronor styck (fast jag trodde att de kostade 19 kronor). Billiga lakan hittade jag också. Det skulle vi förstås inte ha, men de behövs alltid. Vi handlade också vid ICA - tvättmedel etc. Efter shoppingen tog vi en tur till Kukkolaf…

Vecka 5

Vi hade gäster på söndagen. Samtidigt kom det ett ordentligt åskväder, så vi fick litet välbehövligt regn. Trots att det var bara en vecka sedan det regnade senast, är gräsmattan gul på vissa ställen. På söndag kväll blev vi i vår tur bortbjudna för att beskåda ett uterum. Det var dock så varmt att vi flyttade från uterummet ner till ån. Fantastiskt nog inga myggor, så där satt vi tills solen försvann bakom trädtopparna.

I går, måndag, var jag på en promenad på förmiddagen. Svetten rann när jag kom in. Luften var varm och tung. Vid 12-tiden brakade det lös. Det mullrade i ett, men inget regn här hos oss. Däremot lär det ha regnat ett par, tre kilometer längre bort. Och i Lappfors och Alajärvi lär åskan ha varit  svår. I går kväll började det blåsa svalare, nordliga vindar. Vi fick gäster och hade en trevlig stund.

I dag var jag med mamma till ögonläkaren till stan, samtidigt som jag löste ut mina egna nya glasögon. Bilen har fått fnatt. Den påstår att jag har för litet olja i bilen oc…

Lördag vecka 4

Återigen en vacker sommardag med ca 30 graders värme. Jag har gjort i princip ingenting. Steg upp vid halv 10, gjort normala hushållsbestyr men i övrigt har jag legat ute och läst en bok eller slappat. Nå, nu blev det så att vi får lunchgäster i morgon, så jag borde ha städat. Jag valde dock att göra en efterrätt (crème caramel) och en vinbärspaj till kaffet i stället. Jag säger som förr: det är våra vänner och de dömer mig inte utgående från hur ostädat jag har det.

Verkar som om jag slipper skjutsa sönerna någonstans i kväll. Inte vet jag hur sunt det är att sitta vid datorn  i detta väder, men ingen har talat om någon stadsresa i dag, så jag säger inget. Bara de varma smörgåsarna är klara, ska jag ta en promenad. Temperaturen börjar gå mot 25 nu i alla fall. Eller till och med under. Men nog var det helt otroligt i går natt. Man kunde gå barfota i sandaler klockan 12 på natten utan att frysa. Det var nästan 20 grader ännu kl. 00.05 när vi satte oss i bilen.

Men hur som helst. Det h…

Små, små steg och nattliv i Jakobstad

På torsdag kväll var fru Nizzan på konsert i Schaumansalen. Det var Pia-Karin Helsing (www.piakarinhelsing.com) som bjöd på berättelsen om sin livskris, komprimerad till en timme. Salen var fylld till bristningsgränsen. Berättelsen var gripande och musiken hon bjöd på var njutningsfull. I vissa sammanhang visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta. Kanske för att jag själv varit djupt kristen och förstod kvalen hon hade och rädslan för att Gud skulle bli arg utgående från den referensramen. Givetvis har jag inte vuxit upp i en sådan miljö som hon, men är man aktivt kristen tror jag ändå att man brottats med liknande frågor någon gång i sitt liv. Att man sedan är tvungen att säga adjö till sin egen släkt, när man inte längre vill följa den gruppens sanning - det måste vara fruktansvärt. Det har ju aldrig jag ställts inför. Normalt sett, förlorar man kanske en hel del sociala kontakter om man går ut ur en grupp - religiös, politisk eller någon annan grupp. Men de finns ju kvar oc…

Onsdag vecka 4

Den här veckan har varit så varm, att det blivit enbart semester och ingenting annat. Jag bryr mig inte om att åka ut till havet. Varför sitta i bilen för att få trängas med andra, när man kan gå hemma och få vara för sig själv. Jag tycker inte om att sola, heller. Visst är det trevligt med 30 grader varmt på sommaren - då vet man att det är sommar. MEN. Jag har inte fått mina skåp städade. Och vi har inte varit på någon resa, främst för att vi inte har ekonomiska förutsättningar just nu. Jag  beställde nya glasögon, jag ska studera på våren, vi lade nytt golv i pojkarnas rum i våras, ingen av sönerna har något sommararbete, gymnasielitteraturen ska betalas ungefär 3x150 euro på hösten och lika mycket på våren..Det är helt enkelt bra att ha ett reservkapital när familjeförsörjaren ska leva på studiestöd. Så, semestern är inte särskilt spännande i år. Däremot ganska vilsam.

I går besökte vi Jakobs Dagar och det europeiska mattorget. Inte var det väl så mycket att se, men nu har vi åtmi…

Vecka 4

Ja, vart for vecka 3? Den bara for. På måndagen var jag och handlade med mamma och så besökte vi Gränlands Horse Show. På  tisdagen var jag till ögonläkaren och beställde samtidigt nya glasögon. Nizzarna åkte till Petalax och stannade där över natten, så jag var gräsänka och hade det rätt lugnt och skönt. Låg på soffan och läste, städade lite, promenerade osv. osv.  På onsdagen var jag med mamma till HVC och samtidigt en runda till stan. Medan det åskade på eftermiddagen läste jag en bok. På torsdagen var jag med mamma till läkaren. På kvällen var jag ute och gick med en väninna och pratade, pratade och pratade. På fredag kväll fick vi gäster och på lördag kväll var vi bortbjudna. På söndag kväll var jag till Jakobsdagarnas öppning, eftersom herr Nizze spelade i orkestern och vädret hade blivit riktigt fint. Det åskade ordentligt både lördag och söndag. I går började alltså fjärde semesterveckan med ett strålande väder. Jag har inte orkat springa de senaste dagarna, det har blivit pro…

Vecka 3 har inletts

Vi välsignades med otroligt varmt och vackert sommarväder senaste helg. På fredagen ägnade jag mig dock åt litet städning, eftersom vi väntade gäster på lördagen. På kvällen tog vi en runda till Larsmo och hämtade en liten kattunge. Nizzarna hade tydligen bestämt att vi ska ha en katt till. Som om det inte skulle räcka med två hundar och en hankatt som flyttade ytterligare en liten hankatt in. Det är spännande. Hundarna försöker försiktigt bekanta sig, hankatten Valle demonstrerar och kommer inte in. Och om han kommer in, så ignorerar han nykomlingen totalt. Fast så gjorde han med hundvalparna också, så kanske det börjar gå så småningom. För tillfället kastar jag ut skinkbitar åt honom, för att han inte ska flytta till någon annan.

På lördagen var det hantverkarmarknad i byn. Jag besökte marknaden med min mamma och sedan blev det litet ändrade planer. I stället för att få gäster, så tog vi maten med oss och åkte till Larsmo och tillbringade en skön kväll i goda vänners lag.

På söndage…

semester!

Äntligen semester. Förra veckan gick åt till att förbereda konfirmationen. Var nattvakt en natt på konfirmandlägret, städade, bakade etc. Så blev det ju också sommarväder. Tyvärr fick jag ont i halsen, så träningen inför Esse run har legat nere. Efter konfirmationen åkte jag på 50-årskalas och träffade flera bekanta som jag inte träffat på flera år. Igår tog jag det lugnt, var på rea, var på kvällstorg och till Strandcamping. Idag har fru Nuzzan ägnat sig åt hushållssysslor samt reparerat en cykel. Något som nizze 1 och 2 inte lyckats med...

Dag 3

Tisdagen gick i städandets tecken. Vädret var perfekt för att tvätta fönster på utsidan. Däremot var det inte lika perfekt för att tvätta fönster på insidan. Jag fick det gjort i alla fall. Därtill lyckades jag städa vårt sovrum på vinden. Ytligt, visserligen, men det där med att gå igenom alla skåp och lådor måste jag nog spara. Annars är jag helt slut på konfirmationsdagen.
Gårdagskvällen tillbringade först med att sova ett par timmar, sedan springa 2 km med en kilometertid på löjliga 6.45. Alltså hallåå. Varför anmälde jag mig till klassen med tidtagning i Esse Run? Om jag inte orkar springa hårdare på en 2 kms runda, hur ska jag då orka springa 4,5 km? Det värsta är att jag vet att jag borde fixa drygt 2 km på 12 minuter, eftersom det var mitt resultat i Coopertestet i höstas. Nå, det om den parentesen. Några timmar i går natt tillbringade jag tillsammans med en annan mamma på Pörkenäs lägergård, som "nattvakter". Jag hoppas att inte ungdomarna gjorde alltför många hyss …

Dag 2

I dag är det 23 år sedan vi förlovade oss under Triumfbågen i Paris. Vart har de 23 åren tagit vägen? På ett sätt känns det som om det var i går, på ett sätt har mycket hänt.

Dag 2 av semestern har jag använt till att baka tre skinkpajer, mockarutor och kokossmåbröd. Mera tänker jag inte baka till konfirmationen, eftersom vännen Netta bakar tårtor. Herr Nizze lägger nytt golv i Nizze 2:s rum, medan Nizze 2 är på skriftskolläger. I morgon natt den här tiden borde jag befinna mig på Pörkenäs som nattvakt. Håhåhåjaja, jag som är så kvällstrött. Hela onsdagen kommer att vara förstörd. Och ännu har jag inte hunnit börja städa till konfirmationen. Jag har bara inlett fönstertvättningen. Sommarens storstädning brukar innehålla städning av skåp också, men det tror jag att jag måste skippa inför konfirmationen. Skåpen får bli litet då och då när andan faller på. Så var jag på länk också, men det blev bara tre kilometer och det räckte över 22 minuter, så min kilometertid i dag var verkligt dåli…

Semester dag 1 avklarad

Gårdagen var semesterns första lördag. Litet värme kom det, solen lyste och det var nästan perfekt väder för Solvärmedagen som maken m.fl. ordnade hos oss. Nizze 1 skulle sköta kaffekokningen, vilket han också gjorde. Övervakningen stod dock Fru Nizzan för. I går kväll var Fru Nizzan, som absolut inte har något med solvärmedagen att göra, egentligen, dödstrött och gick och lade sig kl. 22. Tack och lov var tonåringarna också hemma, så hon slapp vakna och vara orolig/arg. En skön natts sömn, alltså. I dag borde ett lättare träningspass vara på schemat. I övrigt har Fru Nizzan tänkt ta det lugnt och ha semester. Det är inte säkert det blir så mycket av den varan nästa vecka. Då stundar fönstertvätt, storstädning, bakning av pajer etc. inför NIzze 2:s konfirmationskalas. Inte för att det blir så stort, men man vill ju ha något salt att bjuda på, eftersom konfirmationen börjar kl. 11.

Mörkare tider

Ja, så är vi på väg mot mörkare tider. Det positiva är, att om 6 månader har det svängt igen och då är vi redan på väg mot ljusare tider.

Fru Nizzan hade för bråttom till jobbet en dag. Eller, nåja. Det var mest tanklöshet. Man kör en väg dag ut och dag in i 20 år. Vet precis var hastighetsbegränsningen är si, och var den är så. Och så en vacker morgon sitter man och tänker på något trevligt och glömmer alldeles att sakta in efter omkörningssträckan i Maxmo. Och så - klick - så är man på bild. 100 euro kostar kalaset. Som tur var, gick det inte över 100 km i timmen - för DET skulle ha blivit dyrt. Det var 80-sträcka, jag körde 99, efter teknisk reducering. Nu har då fru Nizzan kört försiktigt efter det. Det irriterande är, att hon då
får en lång kö efter sig. För att inte tala om hur folk kör om. I går morse passerades fru  Nizzan av två unga män, en i Volvo och en i BMW (om hon inte minns fel). De passerade fru Nizzan - som då ännu inte var uppe i 100 vid Kållbykorsningen - där det v…

Årets ljusaste natt

När jag tittar ut genom fönstret är det regntunga skyar och ca 6 grader varmt. Svårt att tänka sig att det för bara någon vecka sedan var så varmt att jag inte kunde sova. Åter en midsommarhelg är på väg mot sitt slut. Senaste natt hade vi 2 grader utanför fönstret vid 3-tiden på natten. Länge sedan vi haft en så här kall midsommar. Jag har något minne av en midsommarafton när regnet öste ner och vi var tvungna att ha lamporna på kl. 21 på kvällen. Men att vi skulle ha haft kring 0 grader på natten, det kommer jag inte ihåg.

Hur som helst, så har vi firat två kvällar i rad i olika konstellationer. Våra vanliga firarvänner hade en konfirmation i går kväll, en annan familj var utrikes - men som tur var, fanns det två andra familjer som inte hade något speciellt för sig. Och våra vanliga firarvänner firade vi med i kväll. Så nu blir det att gå och lägga sig och förhoppningsvis sova gott för att orka med jobbet i nästa vecka. Tonåringarna ser på fotboll och jag hoppas gårdagsnattens firan…

Kommunikationsproblem

Jag brukar sällan skriva blogg på arbetstid. Det hör inte till mina arbetsuppgifter. Denna gång tycker dock fru Nizzan att det är ett ämne som berör hennes jobb, så här kommer historien. Något förvanskad för att inte gå in på detaljer.

NN träffade fru Nizzan i matsalen i går och undrade om fru Nizzan är i Vasa i morgon (= 13.6). Egentligen inte, konstaterade fru Nizzan, som planerat in en arbetsdag i Jakobstad. Det skulle nämligen bli ett möte som fru Nizzan kanske skulle vara med på.
15.30 på eftermiddagen kom ett mejl med rubriken "Evaluering av....13.6" Fru Nizzan konstaterade hastigt, jaha, inget Jakobstadsdag, printade mötesmaterialet, kollade tiden 9.00 och körde hem.
I morse kollade hon mejlen hemifrån. Och vad står det: Jo: möte nästa torsdag kl. 9.00. Tjoho. Det skulle ju vara en fördel om man läser innantill och dubbelkollar per telefon när det står ett datum i rubriken och en veckodag i texten. Nå, eftersom fru Nizzan inte tagit hem jobbmaterial, så blev det jobb…

Vart tog solen vägen?

Fru Nizzan var ute och klippte gräs hos mor, när det plötsligt blev mörkt. Och kallt. Mor tyckte att fru Nizzan skulle sluta klippa gräs, för det är säkert åska på gång. Fru Nizzan slutade och hoppas på bättre väder i morgon. Det finns en hel del att putsa ännu. Både hemma och hos Mor. Men nu tar fru Nizzan kväll. Det skulle egentligen ha blivit en halvtimmes promenad ännu i kväll, men fru Nizzan väntar och ser, vad vädret säger. Man kan ju stretcha inomhus. Och göra stabilitetsövningar. Fast det är så tråkigt.

Nu har fru Nizzan de två yngre Nizzarna hemma. Nizze 1 var ute på en sommarstuga hela förra natten. Vad gänget hade för sig, vet förstås fru Nizzan inte. Nizze 1 verkar ändå rätt vigulant, så alltför eländigt var det nog inte. Fru Nizzan har också varit 17 år. Men inte varit på någon sommarstuga en hel natt i den åldern. När Nizze 1 kom hem, åkte HERR Nizze iväg till en sommarstuga med SINA kompisar. Hemma är alltså Nizze 1, Nizze 2 och fru Nizzan. Och nu blev det alltså mörkt …

Skolavslutning

I går hade Nizzarna skolavslutning. Nizze 2 blev förd till bussen kl. 7.40. Därefter började fru Nizzan stryka kläder som legat i strykningshögen några veckor. Snabbmat tillreddes innan Nizze 1 skulle föras till gymnasiets avslutning. Herr Nizze hämtade Nizze 2 från skolbussen. Sedan stod handla med Mor och besöka gravgården på tur. Nizze 1 skulle sedan hämtas 14-tiden. Vid 15-tiden åkte fru Nizzan iväg för att uppvakta en student. När fru Nizzan kom hem, började herrarna tala om grillmat. Alla Nizzarna åkte iväg, medan fru Nizzan tog en tupplur efter en stressig dag. Fru Nizzan hade nämligen hört att Nizze 1 tänkt sig en runda till stan för att fira skolavslutningen. Nu blev det ingen runda i stan. Det var för kallt, konstaterade han, när han besökt grillen. I stället kom Nizze 2:s kompisar på besök. Vid 22-tiden konstaterade Nizze 1 att han skulle "ut på byn". Vid 23-tiden skulle Nizze 2 också "ut på byn". Plötsligt satt bara Herr och Fru Nizzan kvar. Och ungarna…

Sommarväder

"Vi avråder från att flytta till Finland. För tre veckor sedan hade vi snö, nu har vi nästan 30 grader varmt". Så hälsade vår gymnasieson och hans klasskamrater till sina tyska utbyteselever." När tyskarna var här, var det alltså svinkallt och snöade. Nu har vi haft en dryg vecka med temperaturer mellan 20 och 30 grader. Svettigt så det förslår, alltså.

Dagen i dag började normalt. När jag kom till jobbet, konstaterade jag att jag kanske borde åka till akuten. Det gjorde jag inte, men jag var på väg att göra det. Jag kände mig nämligen väldigt konstig i höger sida. Dessutom hade jag glömt lösenordet till datorn och jag hade svårt att skriva och stava rätt när jag skrev med penna. Nå, det började reda upp sig vid lunchtid. Efter lunchen konstaterade jag att jag fick migränaura. Så det var alltså orsaken till att jag började tro att jag antingen var på väg att bli utbränd eller att jag fått en stroke. I kväll mår jag bättre, trots att jag känner av huvudvärken. Någon städ…

ESC

Jag hade inte lyssnat särskilt mycket på låtarna före. Egentligen hade jag tänkt gå och lägga mig och strunta i spektaklet. Men en gammal tradition kan man inte gå ifrån utan orsak, så där satt jag till 1.15, dvs. tills det var klart att Conchita från Österrike vann. Ja, jag tyckte om hens röst. Minns ni skandalen när Israels könsbytare vann i slutet av 90--talet? Diva, hette hen visst.Barnen var rätt små vid det laget, så jag såg inte på ESC då. Jag minns bara att det ansågs vara en skandal. Världen förändras. Jag försökte lyssna till Conchita utan att titta, och det lät verkligen bra. Jag minns inte längre hur melodin låter, men jag tycker det var en OK vinnare. Sanna Nielsen skulle ha kunnat vinna också. Och visst var det roligt för Nederländerna - de har inte rosat marknaden de senaste åren. Och Softengine. De som läste min blogg när de vann UMK vet, att jag inte trodde på dem. Jag tyckte de var OK, men för slätstrukna. Men de har blivit bättre. De musicerade med inlevelse. Och pl…

Lördag igen

Så har en innehållsrik vecka åter nått sitt slut. Första majhelgen hade jag långledigt. Första maj, denna arbetets dag, användes verkligen till arbete. Det var storstädning i huset för hela slanten. Den andra maj på eftermiddagen förberedde vi oss för gästens ankomst. Han anlände på eftermiddagen. Ungdomarna hade redan planerat träff i Jakobstad på kvällen, så det fixade herr Nizze i samband med jobb.

Lördagen skulle vara familjedag. Ungdomarna var dock så trötta, att vi bara hann med en rundtur i kyrkbyn. På kvällen var det en villa i Nykarleby som gällde. Fru Nizzan skjutsade. Sedan var det någon annan som förde dem till Forsby danspaviljong, där fru Nizzan hämtade dem vid halv två. Och då snöade det. Söndagen var en katastrof. Det var svinkallt och snöslask. Den dagen skulle de vara ute vid Fäboda. Fru Nizzan använde väntetiden till att gå på gym. Sedan visade det sig att ungdomarna skulle på bio. De fick stå ut med att fru Nizzan satt några rader längre bak och såg samma film. Den…

Beslut, beslut, beslut på lördag kväll

En synnerligen intensiv lördag har nått sitt slut. Nu är kl. 18.12 och helgdagsfriden borde inträda. Det har varit otroligt varmt och fint. Och vad har fru Nizzan gjort?
A) Suttit vid frissan från 9-10.45.
B) Hämtat Nizze 2 vid andra frissan och löst ut honom.
C) Hämtat Nizze 2:s dator och diverse attiraljer från LAN-stället.
D) Konfererat med mor huruvida vi ska handla nu eller senare.
E) Avfärd till gravgården.
F) Träffade (nästan planerat) en kusin, som var där och planterade på sin mammas grav.
G) Handlade i bybutiken.
H) Hem. Konstaterade att Nizze 1:s rum var tömt. Alla grejor stod på golvet i köket och spisrummet.
I) Lagade lunch.
J) Konstaterade att Posshill anlänt för att hjälpa maken sätta parkettgolv i Nizze 1:s rum.
K) Åkte till 90-årskalas med mamma.
L) Anlände hem litet före fem.
M) Konstaterade att Herr Nizze och Posshill fått en arbetsledare.
N) Hällt mjöd på flaskor.
O) Plockat upp diverse skräp efter golvläggningen. Rummet inte klart. Blir klart först i nästa vecka. …

Solig påskannandag

Dagen har gått åt till promenad, fönstertvätt, krattning och så bara slappa. För en stund sedan försökte jag få eld i bastuugnen - samtidigt som jag hade en våffla i våffeljärnet. Våfflan blev inte särskilt vacker. Och jag blev sur på grund av en artikel jag råkade läsa i det gamla Vasabladet.

Artikeln handlade om Magdalena och Peter Snickars i Vasa, som fått pris av Kulturfonden. Ja, det blev jag förstås inte arg för. Tvärtom. Jag unnar dem priset av hela mitt hjärta. Det var en annan sak jag blev arg över. Magdalena har varit närståendevårdare åt sin man sedan augusti 2012. Han har nämligen en elakartad hjärntumör. Det är ett tungt jobb att sköta en person med hjärntumör. Jag kan tänka mig att hon inte kan lämna honom långa stunder och jag beundrar henne stort. Nu framkom det i artikeln att hennes ersättning ska HALVERAS. Varför? Jo, för att den är tänkt för "livets slutskede". Och nu har det skedet varat i över ett och ett halvt år, så det anses ha varit "för länge&q…

Påsklördag

Så har man avklarat en påsklördag igen. Skärtorsdagen gick åt till städning, huvudsakligen, klädvård mm. Hann också med att hämta en gymnasiebok i stan och  vara på gymmet en timme. Långfredagen blev lång, men trevlig. Hade goda vänner på besök, så det blev bara en kort promenad i stället för den långpromenad jag hade tänkt mig. Så nu blir jag inte motionslicentiat på jobbet i år, heller. Å andra sidan så skulle jag ändå inte ha nått upp till behövligt antal motionspoäng för att bli licentiat. Får sikta in mig på magistergraden i år igen.

Påsklördagen har gått åt till en promenad och till att ta emot påskhäxor. De första fyra mötte jag, när jag var på väg ut. Vände hem igen, för att de skulle få sitt godis. När jag kom från min halvtimmespromenad, stod två herrar och knackade på. Ytterligare en stund senare kom tre till. Och så ännu en stund, så kom en till. Men hoppsan! Det var ingen påskhäxa, det var ett Jehovas vittne, så jag blev smått chockad. Jag erbjöd henne inte godis. Och tac…

Stora gymnasier

En eftermiddag våren 1976 åkte flaggan i topp på Sursikbacken i Pedersöre. Pedersöre skulle få inrätta ett gymnasium hösten 1976. I dag, 38 år senare, ser jag framför mig hur det monteras ned.

I går hörde jag i radion, att det planeras att endast gymnasier med 500 studerande ska få koncession i framtiden. Till exempel skulle Vasa kunna få koncession för Kristinestad, Kaskö, Närpes, Petalax , Korsholm, Vörå och så Jakobstad eller Karleby för Karleby, Kronoby, Pedersöre, Nykarleby. Ursäkta om jag glömt något gymnasium - det här är bara fiktiva exempel. Jag frågar mig: Hur har vi blivit så mycket fattigare sedan mitten av 1970-talet, att vi inte kan ha landsortsgymnasier?

Vad skulle det innebära om landsortsgymnasierna inte längre får vara självständiga? Risken är stor att de utarmas, om ledningen finns i staden. Risken är stor, att det igen blir enbart rikemansbarn som bor nära gymnasiet, som får möjlighet att gå i gymnasiet. Vi har redan studerande i Pedersöre gymnasium, som har kanske…

Trött och sur

Nizze 1 återvände lyckligen från Tyskland och hade inte blivit hemskickad för dåligt uppförande. Lärarna hade varit nöjda med eleverna, så det nattliv som säkert förekom (ja, jag har också varit ung - fastän jag var så oerhört exemplarisk) störde inte, tydligen.   Jag var 15 när vi var på lägerskola till Dalarna. Jag minns fortfarande att vi hade ett antal lärarstuderande med oss i vårt rum, och de vaktade oss som hökar. Vi avundades dem som "bara" fick ha våra vanliga lärare med sig. Jag har inte något minne av att det skulle ha varit några bekymmer. Jag minns också en enda kväll när vi var in till Rättviks centrum. Säkert var vi som var födda på 60-talet oerhört exemplariska. Hörde efteråt att det var slut på lägerskolorna ett tag, för att eleverna var så bråkiga....Men det måste vara fel. Vi gjorde ju inget galet.....

Hur som helst. Jag var oerhört glad att se honom igen, och vid hemkomsten berättade han och var riktigt social. Nu har han igen kommit in i vanliga banor oc…

Lärarutbildning

Jag gissar att någon som vanligen inte läser min blogg, kommer in här bara för att jag nämner ordet lärarutbildning i Svenskfinland. För att göra det klart, så arbetar jag inom Åbo Akademi, jag har ett nära samarbete med lärarutbildningen, men jag är inte själv lärarutbildare. Jag är inte ens utbildad lärare, vilket torde ha framkommit under höstens skriverier. Jag har nyss slutfört mina grundstudier i pedagogik och jag var mycket nöjd med de kurser jag deltog i. Lärarna var kunniga, flexibla och relaterade till vår vardag i skolan. Att jag sedan tycker att det är en helt befängd ekvation, att en blivande ämneslärare på fem månader ska kunna få allt hen behöver för att fungera som lärare, det är en annan historia. Tidigare var auskulteringen ett läsår. I och med Bolognareformen ändrades detta till ett halvt år på plats vid Pedagogiska fakulteten. Allt för att försnabba studietiden och få ut folk i arbetslivet - det var väl det som var meningen med Bolognareformen. Jag har inga som hel…

Och så var de bara tre

Ja, så var vi bara tre. Nizze 1 har varit i Tyskland sedan fredagen. I motsats till senaste helg, har det varit tyst i huset. Fru Nizzan använde lördagen till a) cirkelträning, b) handla med mor, c) storstäda i Nizze 1:s rum, d) avnjuta tacopaj hos goda vänner.

Storstädningen av Nizze 1:s rum var verkligen av nöden. Om en knapp månad ska vår tyska gäst inhysas där, och den mängd damm jag hittade, när jag städade bokhyllorna och diverse klädskåp får mig att undra, hur det kommer sig, att inte Nizze 1 lider av dammallergi.

I dag har fru Nizzan använt dagen till att se på en Camilla Läckberg-film. Efter det var det mest jobbets tecken: vikt kläder, strukit kläder,  Hon har också tömt ett skåp, så den tyska gästen ska ha någonstans att sätta sina kläder. Ytterligare städning lär bli av nöden, man kan ju inte bara gömma saker i skåpen, när man ska få en gäst som kanske öppnar skåpdörrarna. Tänk om gästen blir skadad av allt skräp.

Tanken var också att fru Nizzan skulle jogga 20 minuter i d…