Lördagkväll

Fru Nizzan tillbringar lördagkvällen med att städa. Dagen gick i ett huj, utan att någon annan tyckte att det behövde städas. Började med cirkelträning 8.30. Herr Nizze och Nizze 2 var på utbildningsmässa, Nizze 1 var hos en kompis över natten. Fru Nizzan kom hem, duschade, satte på sig annat än svettiga träningskläder, åkte till frissan, satt där och lugnade ner sig ett par timmar. Därefter hem, hämta mamma, besöka gravgården, handla i lokala butiken, hem och laga mat, äta, hämta Nizze 1, sortera kläder som varit i tvättmaskinen, hänga tvättade kläder... I ett huj var klockan 18. Ingen av Nizzarna tycker att det behöver städas. De måste vara blinda. Toalettstolarna var smutsiga, toalettgolven hade säkert inte blivit skurade förra veckan, när det var Nizzarnas arbetsuppgift. Köksgolvet var fullt av fläckar. Badrummet och badrumsväggarna var fruktansvärt smutsiga, eftersom hundarna blivit duschade flera gånger den senaste veckan. Spegeln kunde man knappt se annat än prickar på. Och vinden är ännu ostädad. Fru Nizzan kan inte förstå hur Nizzarna kan tycka att det inte behöver städas. Det är obäddat, det ligger skräp på golvet - hundarna byter päls så det är för eländigt. Och nä. Det behöver inte städas. Varför ska du göra det? Ta det nu litet lugnt. Just nu är fru Nizzan ganska uppgiven när det gäller män och deras förmåga att förstå att man borde städa ordentligt varje veckoslut. Därtill hör att ingen, utom fru Nizzan tycker att kylen behöver putsas då och då. Och det blir inte ofta. Inte med det program fru Nizzan har i veckorna. Fru Nizzan börjar bli för gammal för att båda arbeta fullt och dessutom vara huvudansvarig för städavdelningen i hemmet. Varför gör hon inte som herrarna då - smiter när det blir för skitigt i hörnen? Kanske för att hon vet att det går ut över henne i sista hand.