Stora gymnasier
En eftermiddag våren 1976 åkte flaggan i topp på Sursikbacken i Pedersöre. Pedersöre skulle få inrätta ett gymnasium hösten 1976. I dag, 38 år senare, ser jag framför mig hur det monteras ned.
I går hörde jag i radion, att det planeras att endast gymnasier med 500 studerande ska få koncession i framtiden. Till exempel skulle Vasa kunna få koncession för Kristinestad, Kaskö, Närpes, Petalax , Korsholm, Vörå och så Jakobstad eller Karleby för Karleby, Kronoby, Pedersöre, Nykarleby. Ursäkta om jag glömt något gymnasium - det här är bara fiktiva exempel. Jag frågar mig: Hur har vi blivit så mycket fattigare sedan mitten av 1970-talet, att vi inte kan ha landsortsgymnasier?
Vad skulle det innebära om landsortsgymnasierna inte längre får vara självständiga? Risken är stor att de utarmas, om ledningen finns i staden. Risken är stor, att det igen blir enbart rikemansbarn som bor nära gymnasiet, som får möjlighet att gå i gymnasiet. Vi har redan studerande i Pedersöre gymnasium, som har kanske 40 km till skolan. Ska de bli tvingade att åka ännu längre? En undersökning visar ju på, att eleverna i Svenskfinland har långt till gymnasierna. Själv skulle jag t.ex. knappast ha valt gymnasiet om alternativet varit att åka till Jakobstad. Då skulle jag ha valt att bli merkonom i stället.
Vad sparar vi på att ha större gymnasier? Eventuellt inom administrationen, men min erfarenhet säger att stort och centraliserat nästan aldrig blir bättre. Mera kurser? Tja. Om vi leker med tanken att vi får ha kvar undervisning i regionen, borde ju lärarna köra runt då. Och vill man ha en kurs i ryska, så borde den kanske ske via video och nätbaserat. Och ja, nätbaserad undervisning i kombination med video är säkert ett bra komplement till den normala undervisningen - men jag tror fortsättningsvis mera på traditionell undervisning. Det krävs så mycket mera av en studerande att läsa på egen hand och arbeta i nätbaserade lärmiljöer att man ska vara otroligt motiverad för att orka. Det tror jag gäller alla ämnen. Det går, det passar en del - men det ersätter aldrig den mänskliga kontakten, gruppdynamiken och liknande. Det är min åsikt. Jag har inte vetenskapliga argument och jag tänker inte leta reda på dem heller, eftersom detta är mina privata åsikter. Jag kan bara säga, att kolleger säger samma sak.
Dessutom verkar ju också nedmonteringen av yrkesundervisningen vara på gång på samma sätt. Hur ska vi kunna ge kvalitativt god undervisning och förbereda ungdomar för framtiden, när det hela tiden skärs ned? Och vart har tanken om jämlik tillgång till undervisning tagit vägen? Jag trodde tidigare att jag var mycket högerinriktad när det gällde politisk läggning. Efter år av högerstyre börjar jag allt mer undra om jag är mera vänster...
I går hörde jag i radion, att det planeras att endast gymnasier med 500 studerande ska få koncession i framtiden. Till exempel skulle Vasa kunna få koncession för Kristinestad, Kaskö, Närpes, Petalax , Korsholm, Vörå och så Jakobstad eller Karleby för Karleby, Kronoby, Pedersöre, Nykarleby. Ursäkta om jag glömt något gymnasium - det här är bara fiktiva exempel. Jag frågar mig: Hur har vi blivit så mycket fattigare sedan mitten av 1970-talet, att vi inte kan ha landsortsgymnasier?
Vad skulle det innebära om landsortsgymnasierna inte längre får vara självständiga? Risken är stor att de utarmas, om ledningen finns i staden. Risken är stor, att det igen blir enbart rikemansbarn som bor nära gymnasiet, som får möjlighet att gå i gymnasiet. Vi har redan studerande i Pedersöre gymnasium, som har kanske 40 km till skolan. Ska de bli tvingade att åka ännu längre? En undersökning visar ju på, att eleverna i Svenskfinland har långt till gymnasierna. Själv skulle jag t.ex. knappast ha valt gymnasiet om alternativet varit att åka till Jakobstad. Då skulle jag ha valt att bli merkonom i stället.
Vad sparar vi på att ha större gymnasier? Eventuellt inom administrationen, men min erfarenhet säger att stort och centraliserat nästan aldrig blir bättre. Mera kurser? Tja. Om vi leker med tanken att vi får ha kvar undervisning i regionen, borde ju lärarna köra runt då. Och vill man ha en kurs i ryska, så borde den kanske ske via video och nätbaserat. Och ja, nätbaserad undervisning i kombination med video är säkert ett bra komplement till den normala undervisningen - men jag tror fortsättningsvis mera på traditionell undervisning. Det krävs så mycket mera av en studerande att läsa på egen hand och arbeta i nätbaserade lärmiljöer att man ska vara otroligt motiverad för att orka. Det tror jag gäller alla ämnen. Det går, det passar en del - men det ersätter aldrig den mänskliga kontakten, gruppdynamiken och liknande. Det är min åsikt. Jag har inte vetenskapliga argument och jag tänker inte leta reda på dem heller, eftersom detta är mina privata åsikter. Jag kan bara säga, att kolleger säger samma sak.
Dessutom verkar ju också nedmonteringen av yrkesundervisningen vara på gång på samma sätt. Hur ska vi kunna ge kvalitativt god undervisning och förbereda ungdomar för framtiden, när det hela tiden skärs ned? Och vart har tanken om jämlik tillgång till undervisning tagit vägen? Jag trodde tidigare att jag var mycket högerinriktad när det gällde politisk läggning. Efter år av högerstyre börjar jag allt mer undra om jag är mera vänster...
Kommentarer
Skicka en kommentar