Måndag

-
Det här var verkligen en måndag som gjorde skäl för sitt namn. Den började bra. Det var ju vintertid, så jag hade inga problem att komma mig upp. Det blåste hårt ute, men i övrigt varmt väder. Bilen startade snällt. Så någonstans omkring Ytterjeppo konstaterade fru Nizzan att röda varningslampan med en bild på ett batteri började lysa. "Vist workshop". Lätt för dig att säga, tänkte fru Nizzan. Var ska vi hitta en "workshop" klockan sju på morgonen mitt på riksåttan. Ca 35-40 km hem och dryga 60 dit fru Nizzan var på väg. Köra hem eller satsa på Vasa? Fru Nizzan satsade på Vasa eftersom hon är mycket logisk... I Vasa finns en märkesverkstad. I Vasa finns jobbet och de studerande hon skulle träffa kl. 9.15. Ju närmare Vasa hon var, när bärgningsbilen kom, ju mindre skulle förseningen bli. Det var en synnerligen klok slutledning. Eller? Det gick bra. Någonstans i Oravais började fläkten blåsa förtvivlat. Ahaa, tänkte fru Nizzan. Bäst att stänga radion och fläkten eftersom det tydligen är fel på batteriet eller laddningen. Men se, det skulle hon inte ha gjort. Plötsligt, i Kaitsor, märkte hon att bilmotorn var nästan 100 grader varm. Vad gör man då? Vågar man stanna? Inte fru Nizzan. Fru Nizzan vred upp fläkten på max. Och, voilà. Då blev det svalare i motorn direkt. Nå, nästa smäll kom någonstans i Vassor. Alla varningslampor som i princip fanns, började lysa. ABS-assistenten var ur bruk. Krockkuddarna var ur bruk. Hela ESP-systemet skrek att det slutat fungera. Hastighetsmätaren fungerade inte. Det gick inte att växla. Lamporna hade slocknat. Blinkers fungerade inte. Tack och lov att det var sommartid, så man kunde se och ses utan lampor. Dessutom hade också servostyrningen slutat fungera. Att jag tog mig till Käyttöauto utan olyckor och utan att fastna mitt på vägen är verkligen, om uttrycket tillåts i detta fall, ett Guds under. Visst, det finns bärgningsbilar. Men det gick snabbare så här. Så. Bilmekanikernas schema var fullbokat. Men Någon hade en liten tid ledig vid halv elvatiden, så då skulle bilen få en första diagnos. Fru Nizzan tackade för sig, funderade på att ringa en taxi, men promenerade sedan fem kilometer till jobbet och hann i tid till lektionen. Att lektionen var oförberedd, att hon inte fått sitt morgonkaffe i lugn och ro före lektionen och att tankarna fanns annanstans gjorde, att hon var ganska sur gentemot sina studenter denna måndag. Inga trevliga konversationsövningar i dag, inte.


Klockan var litet över 11 när de meddelade att bilen var servad och klar. Tala om snabb service. Nu hade dock fru Nizzan fullt schema ända till klockan 17 i dag, så det blev bilhämtning först vid halv sex. En snäll studerande förde fru Nizzan till Käyttöauto, så hon slapp promenera fem kilometer igen.

Nu är fru Nizzan dödstrött. Hon funderar på, om hon borde rätta tenterna som enligt tentamensinstruktionen borde vara rättade på onsdag. Men hon orkar inte. Ingen betalar för kvällsjobbet, så... Det är bara att bita ihop och försöka hinna i morgon. Om fru Nizzan håller ihop bättre än bilen och överlever till första veckan i december är det bra. Har aldrig sett en så stressig höst. Och på våren ska hon vara studerande. Enligt ryktet är auskulteringsmånaderna otroligt jobbiga. Fru Nizzan ska hålla er underrättade och berätta om det är värre än att jobba.

Fru Nizzan hade tänkt berätta om Esserevyn också. Samt om boken Taivaslaulu. Men det får vi ta en annan gång. Nu sviker orken.

Tjingeling!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Utvärdering av YAZIO-appen

-
I slutet av förra året försökte en god vän få mig med på en 73-dagars utmaning. Man skulle använda produkter tillverkade av bär som plockats i Lappland. Och så i Nya Zeeland. Vi diskuterade aldrig vad de kostade, för målsättningen var att jag skulle bli friskare. Inte köpa något. Men jag har googlat på företaget och sett att priset för den utmaningen skulle ha varit 2-3 euro om dagen. Dessutom säger jag vanligen "blaha, blaha" när folk försöker övertyga mig om att jag behöver vitaminer elle Omega 3 eller liknande. Det gjorde jag nu också. Inte direkt. Men i princip. Säkert kan det vara bra, men en marknadsföring som är för bra för att vara sann, biter inte på mig. Även om den kanske är sann. Jag går bara inte igång på sånt. Jag måste alltid ha en inre motivation. Komma på saker själv. Ingen ska försöka övertala mig.  Då går jag i lås. Jag måste få ta reda på och testa själv. Så är det med makens solenergiprojekt, som jag var väldigt sur på i början. Det är jag inte längre. Fö
Läs mer

Bra ursäkter?

-
Under alla mina år, har jag börjat bli van vid en massa ursäkter när det gäller varför man inte kan/vill/har möjlighet att delta i kurser med obligatorisk närvaro. Likaså har jag hört alla möjliga förklaringar till, varför man inte kan hålla en deadline. En ursäkt brukar vara att kursen är dålig, dvs. läraren är dålig. OK. Jag har själv i mina dagar gått kurser som jag inte varit särskilt förtjust i. Tyvärr är livet sådant. Man får ta en del man inte gillar för att hitta guldkornen. Kyssa många grodor innan man hittar prinsen, heller hur det nu var. Nå. Hur som helst. De bästa ursäkterna brukar vara de som jag kan identifiera mig med: a) jag har familj hemma, b) jag bor långt från studieorten c) jag jobbar heltid. Nu är jag i den situationen att jag kunde tänka mig att använda ursäkterna a, b, och c. Jag försökte redan på skoj (dock inte med den lärare jag nu haft), vid matbordet på jobbet. Kollegan sa: "Jag tycker nog att studenten ska överväga att gå kursen ett annat år."
Läs mer

Semester i covid-19-tider

-
Jag har haft 6 veckor semester. Det kändes förstås lite konstigt att börja semestern, när man suttit hemma och jobbat sedan mitten av mars. Men nog har det varit semester i alla fall, trots att arbetsrummet är vårt sovrum. Vi har hemestrat. På midsommaren hade vi i vanlig ordning knytkalas med våra vänner. Jag har varit med mamma till tandteknikern ett par gånger. Vi har varit och hälsat på min kusin i Larsmo. Jag har träffat väninnor från studietiden. Väninnor som bor på Åland, i Tammerfors, i Pargas och i Helsingfors. Pojkarna är hemma. Maken har pop up antikvariat. Jag har bakat bullar och semlor. Plockat lite hallon. Vinbären står i tur nu, när arbetsveckan ska inledas. Storstädat hos mamma. Här hemma blev det inte storstädat. Mycket bastubadande. Kall och regnig juli, men desto torrare och varmare i juni. Hemester är helt OK.
Läs mer