Första augusti
Pitkämäki räddade Finlands friidrottsära - igen. Tack, tack, Tero! Jag skulle så gärna unna dig guld, men som Thorkildsen kastar, så är han värd alla sina segrar. Han verkar så avslappnad och ändå fokuserad.
Och herrarnas 4x100 meter var ju helt bra för Finlands del. Finskt rekord är inte så illa.
Jukka Keskisalo tycker jag så synd om. Tänk, att vara skadad nu igen. Å andra sidan, så tror jag att han inte skulle ha haft någon medaljchans. Fransmännen sprang så fort, och resten av gänget kämpade om bronset.
Tommi Evilä ser det inte bra ut för. Han brukar vara stortävlingarnas man, men inte i kväll, tyvärr, tyvärr. Men Petteri Lax tycks komma på poängplasts, fint gjort. Måste vara bra för självförtroendet att få slå Evilä.
För att återgå till något annat. Jag har läst Marianne Käckos bok "Tapa minut, äiti" (Ta livet av mig, mamma). Tårarna rann tidvis, men jag tror det är lättare att hålla distansen när man inte läser på sitt modersmål. Jag suckar över min övervikt på ca 10-15 kg, men efter att ha läst den boken förstår jag hur farlig anorexi kan vara. Jag tyckte Marianne Käcko beskrev sjukdomen så bra, ändå skriver Katarina Käcko själv, att hon inte kunde beskriva hur hemskt det var. Jag har inte följt med, om den möjlighet till behandling av anorexipatienter som hon fick i Huddinge finns att få i Finland nu. Folkhälsan har ju haft någon klinik i Jakobstad, men jag har för mig att den skulle stängas. När man inte varit drabbad är det svårt att förstå hur sjukdomen hindrar ätandet. Mycket lärorik och läsvärd bok.
Och herrarnas 4x100 meter var ju helt bra för Finlands del. Finskt rekord är inte så illa.
Jukka Keskisalo tycker jag så synd om. Tänk, att vara skadad nu igen. Å andra sidan, så tror jag att han inte skulle ha haft någon medaljchans. Fransmännen sprang så fort, och resten av gänget kämpade om bronset.
Tommi Evilä ser det inte bra ut för. Han brukar vara stortävlingarnas man, men inte i kväll, tyvärr, tyvärr. Men Petteri Lax tycks komma på poängplasts, fint gjort. Måste vara bra för självförtroendet att få slå Evilä.
För att återgå till något annat. Jag har läst Marianne Käckos bok "Tapa minut, äiti" (Ta livet av mig, mamma). Tårarna rann tidvis, men jag tror det är lättare att hålla distansen när man inte läser på sitt modersmål. Jag suckar över min övervikt på ca 10-15 kg, men efter att ha läst den boken förstår jag hur farlig anorexi kan vara. Jag tyckte Marianne Käcko beskrev sjukdomen så bra, ändå skriver Katarina Käcko själv, att hon inte kunde beskriva hur hemskt det var. Jag har inte följt med, om den möjlighet till behandling av anorexipatienter som hon fick i Huddinge finns att få i Finland nu. Folkhälsan har ju haft någon klinik i Jakobstad, men jag har för mig att den skulle stängas. När man inte varit drabbad är det svårt att förstå hur sjukdomen hindrar ätandet. Mycket lärorik och läsvärd bok.
Kommentarer
Skicka en kommentar