Söndag kväll
Fredagsvädret var eländigt, lördagsvädret likaså. Barnlösa som vi var, struntade vi i allt som hette hemvård (ja, jag strök litet kläder) och åkte till Karleby i stället. Massor med folk på Chydenia. Jag köpte ingenting i Karleby. Däremot åt vi lunch på Kokkolinna, helt acceptabelt. Sedan tog vi en tur via Jakobstad, där jag köpte en ny vinterjacka på Prisma. Bara för säkerhets skull. Den var inte särskilt snygg och jag kommer att behöva en ny skiddräkt/promenaddräkt för vintern, men man får ta litet i taget.
I morse när jag skulle köra till kyrkan började en lampa lysa. "Engine oil sensor Visit workshop" Maken säger att det inte är så farligt, han hade kollat oljenivån. Dock känns det litet otryggt. Måste väl kosta på oss en service igen. Och så blir det vinterdäck. Och så måste vi båda ha glasögon. Man ska inte tro att det blir några pengar över, inte.
Var på en jordfästning på eftermiddagen i dag. En kär släktings svärfar hade dött hastigt. Ännu förra söndagen hade min man träffat honom. Den avlidne var gammal, visst. Men ändå är döden så ofattbar.
Idol: Trevligt att både Geir och Elin gick vidare. Fattar inte att folk orkar hålla på och tjata på hur fel det är att de får vara med, fast de är vana artister. Om Elin såg jag en kommentar: "vad pratar hon för låtsasstockholmska" "muminska". Tyvärr, vänner av dialekt: Vi som har dialekt som modersmål måste lära oss att i vissa sammanhang använda standardsvenska. I offentliga sammanhang måste vi kunna välja det register som passar åhörarna. I min hemby är det dialekt, med folk från min hemby är det dialekt, men i professionella sammanhang där jag inte vet varifrån de jag talar med kommer, måste jag tala standardsvenska. Det är lustigt, hur känslig frågan dialekt - standardspråk kan vara. Min 80-åriga mamma verkar nästan besvärad, när hon berättar att hon "måste försöka tala högsvenska" med någon som kom från södra Finland eller när hon talat med någon läkare som inte har svenska som modersmål.Nåja, det var några kortare tankar om dialekt och standardspråk.
I morse när jag skulle köra till kyrkan började en lampa lysa. "Engine oil sensor Visit workshop" Maken säger att det inte är så farligt, han hade kollat oljenivån. Dock känns det litet otryggt. Måste väl kosta på oss en service igen. Och så blir det vinterdäck. Och så måste vi båda ha glasögon. Man ska inte tro att det blir några pengar över, inte.
Var på en jordfästning på eftermiddagen i dag. En kär släktings svärfar hade dött hastigt. Ännu förra söndagen hade min man träffat honom. Den avlidne var gammal, visst. Men ändå är döden så ofattbar.
Idol: Trevligt att både Geir och Elin gick vidare. Fattar inte att folk orkar hålla på och tjata på hur fel det är att de får vara med, fast de är vana artister. Om Elin såg jag en kommentar: "vad pratar hon för låtsasstockholmska" "muminska". Tyvärr, vänner av dialekt: Vi som har dialekt som modersmål måste lära oss att i vissa sammanhang använda standardsvenska. I offentliga sammanhang måste vi kunna välja det register som passar åhörarna. I min hemby är det dialekt, med folk från min hemby är det dialekt, men i professionella sammanhang där jag inte vet varifrån de jag talar med kommer, måste jag tala standardsvenska. Det är lustigt, hur känslig frågan dialekt - standardspråk kan vara. Min 80-åriga mamma verkar nästan besvärad, när hon berättar att hon "måste försöka tala högsvenska" med någon som kom från södra Finland eller när hon talat med någon läkare som inte har svenska som modersmål.Nåja, det var några kortare tankar om dialekt och standardspråk.
Kommentarer
Skicka en kommentar