Adventstid
Sitter just nu med en kaffekopp bredvid mig och tre adventsljus lyser. Ute har det ljusnat och är ca 15 minusgrader. Jag funderar på att dra på mig litet tjockare kläder och ta dagen promenad nu, så har jag den undanstökad.
Julstressen gör sig påmind. Bara pepparkakor och saffransbullar är bakade. Inte en enda torrkaka. Jag tänkte laga en sultankaka i går kväll - men så märkte jag att jag, förstås, inte hade alla ingredienser. Å andra sidan. Oftast sitter vi här för oss själva på julen och ingen orkar äta kakorna, så det kanske får vara. Julklappar borde jag också snart börja köpa. Min man har inget, mina föräldrar har inget...och barnen har inga bättre kläder att ta på sig till skolornas julfester. Kanske jag måste gå mot mina principer igen en gång och åka och handla en söndag.
På tal om principer. Jag läste på FB att en god bekant, som skrivit ut sig ur kyrkan funderade på om det skulle julpyntas eller ej. Det var intressanta funderingar, som jag faktiskt inte själv tänkt på. Om man skriver ut sig ur kyrkan för att man inte tror på det som förkunnas så kunde man ju tänka sig att man inte vill skylta med kristna symboler heller. Ljusen är ju inte något som någon kyrka har monopol på. Däremot är ju adventsljusstakarna kristna symboler. Julstjärnorna symboliserar Betlehemsstjärnan, så den kanske man inte vill ha. Däremot, de tomtegubbar och renar och bjällror som finns har, såvitt jag vet, inget specifikt med kristendomen att göra. Så fram med ljusen, tycker jag :). Dem behöver vi i detta mörker. Julgranen är ingen kristen tradition, jultomten är definitivt inte något kristet från början. Han har visst fått drag av Sankt Nikolaus senare, men min uppfattning är nog att jultomten härstammar från tden då vi trodde på tomtar och troll.
Och sist och slutligen: hur många av oss tänker egentligen på det kristna budskapet när vi pyntar och städar och springer runt stan för att köpa mat och julklappar? Ibland undrar jag om det inte är som Tage Danilesson skrev i en julsaga: "Den här historien utspelade sig nämligen på den tiden när man ännu firade julen till minne av Jesu födelse..."
En studerande skrev en gång ungefär så här i en uppsats: "jag är ateist. Däremot har jag inget emot att fira jul. Det behövs ljus i vintrmörkret och Jesus hade många bra tankar, så jag kan mycket väl fira hans födelsedag." Det är också ett sätt att se på saken.
Detta var några tankar i adventstid. Nu ska jag se om jag har kurage nog att ta dagens promenad.
Julstressen gör sig påmind. Bara pepparkakor och saffransbullar är bakade. Inte en enda torrkaka. Jag tänkte laga en sultankaka i går kväll - men så märkte jag att jag, förstås, inte hade alla ingredienser. Å andra sidan. Oftast sitter vi här för oss själva på julen och ingen orkar äta kakorna, så det kanske får vara. Julklappar borde jag också snart börja köpa. Min man har inget, mina föräldrar har inget...och barnen har inga bättre kläder att ta på sig till skolornas julfester. Kanske jag måste gå mot mina principer igen en gång och åka och handla en söndag.
På tal om principer. Jag läste på FB att en god bekant, som skrivit ut sig ur kyrkan funderade på om det skulle julpyntas eller ej. Det var intressanta funderingar, som jag faktiskt inte själv tänkt på. Om man skriver ut sig ur kyrkan för att man inte tror på det som förkunnas så kunde man ju tänka sig att man inte vill skylta med kristna symboler heller. Ljusen är ju inte något som någon kyrka har monopol på. Däremot är ju adventsljusstakarna kristna symboler. Julstjärnorna symboliserar Betlehemsstjärnan, så den kanske man inte vill ha. Däremot, de tomtegubbar och renar och bjällror som finns har, såvitt jag vet, inget specifikt med kristendomen att göra. Så fram med ljusen, tycker jag :). Dem behöver vi i detta mörker. Julgranen är ingen kristen tradition, jultomten är definitivt inte något kristet från början. Han har visst fått drag av Sankt Nikolaus senare, men min uppfattning är nog att jultomten härstammar från tden då vi trodde på tomtar och troll.
Och sist och slutligen: hur många av oss tänker egentligen på det kristna budskapet när vi pyntar och städar och springer runt stan för att köpa mat och julklappar? Ibland undrar jag om det inte är som Tage Danilesson skrev i en julsaga: "Den här historien utspelade sig nämligen på den tiden när man ännu firade julen till minne av Jesu födelse..."
En studerande skrev en gång ungefär så här i en uppsats: "jag är ateist. Däremot har jag inget emot att fira jul. Det behövs ljus i vintrmörkret och Jesus hade många bra tankar, så jag kan mycket väl fira hans födelsedag." Det är också ett sätt att se på saken.
Detta var några tankar i adventstid. Nu ska jag se om jag har kurage nog att ta dagens promenad.
Kommentarer
Skicka en kommentar