Liten blir stor

Ja, så har mor och far Nizzan fått fira Nizze 1:s studentfest. Det blev en lång och trevlig - om än tröttsam - dag. Många kom på kaffe och på kvällen fick vi vara med studenterna på middag på stadens hotell. Så här efteråt har jag fyllts av vemod, stolthet, glädje... allt i en salig blandning. Det är kanske sista sommaren vi har Nizze 1 hemma. Sedan, när han får en studieplats, är det ingen självklarhet att han bor hemma längre. Så visst har fru Nizzan fällt några tårar. Ett skede i livet är förbi, och jag måste börja inse att Nizze 1 är vuxen. Han har till och med jobb nu, fyra veckor framåt. Fru Nizzan vågar inte riktigt tro att Nizze 1 kommer in dit han vill. Men å andra sidan gick studentskrivningarna bättre än fru Nizzan väntat sig, så den pojken kan slå en med häpnad. Å tredje sidan är det ingen panik om han inte kommer in i sommar. Armén väntar ändå i januari och jag utgår från att de får permis för att skriva inträdesförhör. Och dessutom kan han skriva dem i Helsingfors, så det är inte alls omöjligt.

Tack, alla vänner, nära och kära som kommit ihåg vår lille son :D.

Kommentarer

Populära inlägg