Kireä takareisi

-
Så kallade massören min onda rygg. Inte blev benet och ryggen mindre sjuka av det. Hur som helst konstaterade vår hälsovårdare i dag att:

a) fru Nizzan ska sitta så litet som möjligt
b) fru Nizzan ska inte ligga sig frisk
c) fru Nizzan ska gå mycket, i korta pass
d) fru Nizzan ska helst låta bli att gå till gymmet just nu

Stretchningen glömde jag fråga om. Vågar man stretcha när det tar ont i ben och rygg?  Men nog är det ju besynnerligt. Nu har jag levt i tron att jag håller min onda rygg borta om jag går ofta på gym. Ändå kommer Ischias och bråkar med fru Nizzan.

Ja, jag skulle ha kunnat få sjukledigt för att slippa sitta i bilen dagligen. Men var nu sjukledig och trava runt i huset när knoppen är relativt klar (åtminstone tillfredsställande klar). Det leder ju bara till att fru NIzzan sitter vid hemdatorn (än mindre ergonomisk än jobbets dator) och försöker jobba. Och har dåligt samvete för att vara lat.

Nåja. Nu är det påskvecka. Jag har semester i morgon, även om det inte känns så. Ska hjälpa gamla mor med att handla och så borde jag städa. Nizze 1 har dammsugit, så det återstår "bara" att torka golven, skura toaletter och badrum, dammsuga och dammtorka på vinden samt påskpynta. Lär ta hela dagen, det. Jag behöver verkligen mina semsterdagar för att få huset städat.

På påskdagen upphör min Facebook-fasta. Om den gett något? Njaa. Egentligen inte. Jag har ju bloggat   litet mera istället. Det som jag dock märkt är, att jag blev sjukligt beroende av att hela tiden trycka på Facebookappen på telefonen, bara för att kolla om någon uppdaterat eller skickat ett meddelande till mig. Nu har jag i snart sju veckor helt enkelt inte haft appen synlig på telefonen. Och så har jag också kommit till att jag faktiskt inte måste berätta ALLT jag gör i realtid. Vem bryr sig om att jag just nu städar. Eller att jag lagar mat. Eller att jag är sur på herrarna i huset. Visst skriver jag samma sak i bloggen, men inte lika ofta. Förhoppningsvis har jag lärt mig att använda Facebook litet sparsammare.

Kommentarer

  1. Anonym28 mars 2013 kl. 09:21

    Det ser ut som om fru Nizzan hamnar att gå till jobbet i korta pass. Om frun har ischias så rekommenderar jag att hon tänker på att nästa gång det diskuteras bilbyte, så tänk på en bil som man stiger in och opp i, och inte sätter sig ner i. Jag hade ischias innan jag började köra taxi, och nu kör jag mestadels en stor Transit. Där är det inget problem med att sitta och köra. Tänk på det.

    SvaraRadera
  2. Nizzan28 mars 2013 kl. 20:56

    Aj jaa, en transit vore något. Måste tänka på saken.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Utvärdering av YAZIO-appen

-
I slutet av förra året försökte en god vän få mig med på en 73-dagars utmaning. Man skulle använda produkter tillverkade av bär som plockats i Lappland. Och så i Nya Zeeland. Vi diskuterade aldrig vad de kostade, för målsättningen var att jag skulle bli friskare. Inte köpa något. Men jag har googlat på företaget och sett att priset för den utmaningen skulle ha varit 2-3 euro om dagen. Dessutom säger jag vanligen "blaha, blaha" när folk försöker övertyga mig om att jag behöver vitaminer elle Omega 3 eller liknande. Det gjorde jag nu också. Inte direkt. Men i princip. Säkert kan det vara bra, men en marknadsföring som är för bra för att vara sann, biter inte på mig. Även om den kanske är sann. Jag går bara inte igång på sånt. Jag måste alltid ha en inre motivation. Komma på saker själv. Ingen ska försöka övertala mig.  Då går jag i lås. Jag måste få ta reda på och testa själv. Så är det med makens solenergiprojekt, som jag var väldigt sur på i början. Det är jag inte längre. Fö
Läs mer

Bra ursäkter?

-
Under alla mina år, har jag börjat bli van vid en massa ursäkter när det gäller varför man inte kan/vill/har möjlighet att delta i kurser med obligatorisk närvaro. Likaså har jag hört alla möjliga förklaringar till, varför man inte kan hålla en deadline. En ursäkt brukar vara att kursen är dålig, dvs. läraren är dålig. OK. Jag har själv i mina dagar gått kurser som jag inte varit särskilt förtjust i. Tyvärr är livet sådant. Man får ta en del man inte gillar för att hitta guldkornen. Kyssa många grodor innan man hittar prinsen, heller hur det nu var. Nå. Hur som helst. De bästa ursäkterna brukar vara de som jag kan identifiera mig med: a) jag har familj hemma, b) jag bor långt från studieorten c) jag jobbar heltid. Nu är jag i den situationen att jag kunde tänka mig att använda ursäkterna a, b, och c. Jag försökte redan på skoj (dock inte med den lärare jag nu haft), vid matbordet på jobbet. Kollegan sa: "Jag tycker nog att studenten ska överväga att gå kursen ett annat år."
Läs mer

Semester i covid-19-tider

-
Jag har haft 6 veckor semester. Det kändes förstås lite konstigt att börja semestern, när man suttit hemma och jobbat sedan mitten av mars. Men nog har det varit semester i alla fall, trots att arbetsrummet är vårt sovrum. Vi har hemestrat. På midsommaren hade vi i vanlig ordning knytkalas med våra vänner. Jag har varit med mamma till tandteknikern ett par gånger. Vi har varit och hälsat på min kusin i Larsmo. Jag har träffat väninnor från studietiden. Väninnor som bor på Åland, i Tammerfors, i Pargas och i Helsingfors. Pojkarna är hemma. Maken har pop up antikvariat. Jag har bakat bullar och semlor. Plockat lite hallon. Vinbären står i tur nu, när arbetsveckan ska inledas. Storstädat hos mamma. Här hemma blev det inte storstädat. Mycket bastubadande. Kall och regnig juli, men desto torrare och varmare i juni. Hemester är helt OK.
Läs mer