Tre veckor avklarade

I onsdags firade vi våra 20 år som gifta genom att fara till stan och äta lunch på Saigon Diner och sedan caffe latte och en god kaka vid Fredrika. Vi skulle gärna ha ätit en lyxigare lunch, men det var omöjligt att få något annat än vanlig lunch i lilla staden. Och Saigon Diner är helt OK.

På kvällen deltog vi i Esse Run och sprang 4,5 km i tidlös klass. Jag konstaterade att min tid skulle ha räckt till ungefär en 29:nde plats om jag deltagit i tävlingsklassen. Det finns alltså att förbättra. Men man kan förstås inte mäta sig med unga, vältränade damer. Och medalj fick jag i alla fall av "kranskullan" Christoffer Wärn. Med tanke på att jag alltid hade 6 eller 7 i gymnastik i skolan och med tanke på att jag nästan alltid blev sist i alla tävlingar jag tvingades delta i under skoltiden, kan jag konstatera att det är en seger att springa ett motionslopp. I kväll sprang jag drygt 5 km på egen hand innan vi fick gäster.

I går åkte vi till svärmor i Petalax och hälsade på släkten. Vi kom hem  i kväll. Jag blir alltid rastlös efter en dag, så jag lovade pojkarna (som gärna skulle ha stannat längre) att de kan åka med herr Nizzan någon dag och då får alla tre herrarna stanna så länge de orkar utan att ha mig där. På hemvägen besökte vi en kär bekant, som tillbringar sommaren på sitt sommarställe i Oravais. Hon är annars bosatt på Åland, så det var trevligt.

Så har jag då drygt tre veckor kvar av semestern. Vi har ännu inte bestämt om vi ska åka någonstans. Jag röstar för en hotellresa till Stockholm: två nätter på båt och en natt i Stockholm. Sönerna Nizzan håller väl med, medan herr Nizzan inte verkar vara med på noterna. Nå, vi ska se. Nästa vecka finns det i alla fall inga lediga hotellrum till vettiga priser.