Denna vecka hörde jag i radio och läste i tidningarna att studerande känner sig tvingade att dricka mer än de vill. Som nykterist kan jag ju inte säga så mycket om saken. De två första åren jag studerade, bodde jaqg i studentkorridor. Där var det vilda fester då och då. Gick inte att undvika, eftersom väggarna var tunna. Jag tror jag var med på alla våningsfester. Och visst var det folk som lade märke till att jag inte drack, och visst kändes det litet olustigt att vara annorlunda - men inte var det så hemskt. I övrigt umgicks jag med folk som var ungefär lika återhållsamma som jag, så jag hade inte särskilt stora problem med alkoholanvändning under studietiden.
Senare i livet, när jag började arbeta, kom jag förstås i andra situationer. Aldrig upplevde jag ändå att jag skulle ha känt mig tvingad att dricka kopiösa mängder. Det kan förstås ha att göra med, att jag var vuxen när jag smakade alkohol första gången (jag var över 20 år), jag tyckte inte det var särskilt gott och såg ingen mening med att dricka för att bli påverkad. Absolutismen lade jag dock av med.
I vuxen ålder började jag också studera litet igen och var då med på en gulnäbbsintagning. Den var rolig, även om den gick ut på att man skulle dricka så mycket som möjligt. Jag menar, man må¨ste inte göra som alla andra. Det som var tråkigt med att vara nykter på studentfester var, att jag som var äldre ibland kände att jag borde ha tagit hand om "de små barnen" och tala förstånd med dem.... Fast det gjorde jag inte. De som jag umgicks med accepterade mig som jag är.
I min mans hem har man en helt annan alkoholkultur. I början när jag umgicks med den familjen mjukade jag kanske upp mina alkoholvanor litet, just för att det var så tröttsamt att få höra skämt om att man inte dricker. Men sedan fick kommentarerna motsatt verkan. Ingen ska säga till mig om jag ska dricka eller inte. Sedan, när vi fick barn, var jag absolutist i kanske 5 år eller mer och fortfarande tycker jag bättre om alkolfritt öl, alkoholfri cider och alkoholfritt vin. Min favoritmatdryck är helt klart smaksatt mineralvatten.
MEN jag kan förstå att studerande kan känna sig pressade att dricka. Man är i en formbar ålder, speciellt i början av studietiden, och alkoholen kan ha många funktioner. Jag, som alltid kunnat ha roligt utan att vara full, förstår inte att det ska vara så svårt att festa utan alkohol. Jag brukade ha roligt på festerna tills de andra var för fulla, och efter att de är så fulla så har de knappast heller roligt, vad de än säger. Det skulle verkligen vara intressant att se hur studentfester och krogar skulle se ut om vi alla satt och pimplade alkoholfritt nätterna igenom. Bra mycket billigare skulle det bli, så jag antar att det inte är i krogarnas intresse. Tänk dig att dricka flera liter alkoholfritt öl en natt. Eller vatten med konjaksmak i mängder. Jag menar, det gör man ju inte.
Jag önskar mera självförtroende åt alla: våga tänka själv, våga säga nej om det känns så. För att citera Fredrik Furu och Jimmy Westerlund "Du får aldrig ge dig, gör allt du kan för att nånsin i livet bli den som vann. Gör det du tror på, inte tvärtom. Du får inte bli som dom."
Senare i livet, när jag började arbeta, kom jag förstås i andra situationer. Aldrig upplevde jag ändå att jag skulle ha känt mig tvingad att dricka kopiösa mängder. Det kan förstås ha att göra med, att jag var vuxen när jag smakade alkohol första gången (jag var över 20 år), jag tyckte inte det var särskilt gott och såg ingen mening med att dricka för att bli påverkad. Absolutismen lade jag dock av med.
I vuxen ålder började jag också studera litet igen och var då med på en gulnäbbsintagning. Den var rolig, även om den gick ut på att man skulle dricka så mycket som möjligt. Jag menar, man må¨ste inte göra som alla andra. Det som var tråkigt med att vara nykter på studentfester var, att jag som var äldre ibland kände att jag borde ha tagit hand om "de små barnen" och tala förstånd med dem.... Fast det gjorde jag inte. De som jag umgicks med accepterade mig som jag är.
I min mans hem har man en helt annan alkoholkultur. I början när jag umgicks med den familjen mjukade jag kanske upp mina alkoholvanor litet, just för att det var så tröttsamt att få höra skämt om att man inte dricker. Men sedan fick kommentarerna motsatt verkan. Ingen ska säga till mig om jag ska dricka eller inte. Sedan, när vi fick barn, var jag absolutist i kanske 5 år eller mer och fortfarande tycker jag bättre om alkolfritt öl, alkoholfri cider och alkoholfritt vin. Min favoritmatdryck är helt klart smaksatt mineralvatten.
MEN jag kan förstå att studerande kan känna sig pressade att dricka. Man är i en formbar ålder, speciellt i början av studietiden, och alkoholen kan ha många funktioner. Jag, som alltid kunnat ha roligt utan att vara full, förstår inte att det ska vara så svårt att festa utan alkohol. Jag brukade ha roligt på festerna tills de andra var för fulla, och efter att de är så fulla så har de knappast heller roligt, vad de än säger. Det skulle verkligen vara intressant att se hur studentfester och krogar skulle se ut om vi alla satt och pimplade alkoholfritt nätterna igenom. Bra mycket billigare skulle det bli, så jag antar att det inte är i krogarnas intresse. Tänk dig att dricka flera liter alkoholfritt öl en natt. Eller vatten med konjaksmak i mängder. Jag menar, det gör man ju inte.
Jag önskar mera självförtroende åt alla: våga tänka själv, våga säga nej om det känns så. För att citera Fredrik Furu och Jimmy Westerlund "Du får aldrig ge dig, gör allt du kan för att nånsin i livet bli den som vann. Gör det du tror på, inte tvärtom. Du får inte bli som dom."
Kommentarer
Skicka en kommentar