Corona
Det var länge sedan jag bloggade senast. Nu måste jag ändå skriva, eftersom vi är i den mest absurda situation jag någonsin varit med om i hela mitt 58-åriga liv. Ett nytt virus av coronasort (Covid-19, tror jag det heter) har slagit rot. Det började i Wuhan i Kina. Det har spritt sig till Sydkorea och Iran och i Europa har det hittills slagit till värst i Italien. Också i Finland har vi minst 250 fall i dag. Siffran stiger hela tiden. I Sverige åtminstone 1000. Folk dör i viruset. Vanligtvis är de som dör över 80 år. Men det sägs att om alla blir sjuka samtidigt, finns det inte en chans att alla kan få vård. Man kan nämligen få svår lunginflammation och andningsproblem. Det är alltså full panik. Länder stänger sina gränser. Vi har uppmaningar att inte resa. Sönerna, som jag inte sett sedan januari, hade haft planer på att komma hem i slutet av mars. Eller åtminstone till påsk. Få se om det tillåts. Folk hamstrar mat. Folk hamstrar WC-papper. I städerna har det varit tomt i hyllorn