Fru Nizzzans vecka är slut

Så är åter en arbetsvecka slut. En arbetsvecka som i sig varit helt trevlig, men som överskuggas av de ekonomiska problem arbetsgivaren har. För att inte tala om att även kolleger vid andra motsvarande inrättningar suckar över samma sak och att nyheterna varje dag talar om uppsägningar och samarbetsförhandlingar. En annan dag behöver Finland mera inflyttad arbetskraft. Frågan är om ISS eller SOL skulle vilja anställa fru Nizzan? Skulle vara en erfarenhet att börja som städerska på gamla jobbet. Det skulle vara otroligt nyttigt. Efter det skulle fru Nizzan säkert alltid vara vänlig och trevlig gentemot städarna och aldrig lämna något efter sig.  Under studietiden arbetade jag någon ledighet i köket på en lägergård. Till lägergården kom en del av fru Nizzans bekanta från studieorten på läger. Fru Nizzan umgicks med dem när hon hade tid på kvällarna. En kväll hörde hon en  studerande från en annan studieort fråga efter "den där tanten som jobbar i köket". Fru Nizzans bekanta, speciellt några pojkar, blev väldigt besvärade och pekade till sist på mig. Efteråt har jag fått höra "att vi kunde inte tro att det var en vanlig universitetsstuderande som arbetade i köket". Den kvällen gav fru Nizzan en insikt som hon burit med sig senare i livet. Man ska aldrig se ner på dem som gör det vi ibland upplever som "skitjobb". Det är mycket möjligt att de är minst lika välutbildade eller åtminstone minst lika klyftiga som vi. Och det de gör är absolut inte mindre värt än "finare", bättre betalda arbeten. Nalle Wahlroos med alla sina miljoner är inte en bättre människa än den fattigaste utslagna.  Det han gör i livet är heller inte finare än något annat jobb. Att Fru Nizzan inte lever upp till dessa ideal är sedan en annan historia. Fru Nizzan är en människa som alltför ofta begår misstag gentemot sina medmänniskor. Men i princip tycker hon så här.

För att återgå till veckan, så var speciellt onsdagen innehållsrik. Bilen skulle till service. Fru Nizzan förde den, promenerade 5 km in till jobbet. Konfigurerade Microsoft Outlook på nya datorn. Fru Nizzan måste nämligen byta sin XP-maskin till en maskin med Windows 7. Och för övrigt fick Nizzan veta att nu får man support för XP ett år till i alla fall. Så nu kastade arbetsgivaren ut drygt 500 euro ett år för tidigt. Nå, dit for förmiddagen. På eftermiddagen promenerade Nizzan igen 5 km, fick en lång och ingående förklaring om vad som blivit gjort - samt att vi borde byta generatorremmen. (Herr Nizze skötte det i dag. Köpte remmen och lokala servicestationen gjorde jobbet medan Herr Nizze drack kaffe.) Fru Nizzans besök hos servicestationen i Vasa kostade skjortan. En södernresa minst. Fast skulle jag ha köpt en södernresa för pengarna, skulle jag inte ha haft någon bil att köra till jobbet med.

I dag skötte Fru Nizzans bokföringsbyrå deklarationen, så nu ska en trevlig momsräkning betalas. Jojo. Det sägs att de som har pengar får skatt. Det känns inte riktigt så.

I morgon borde fru Nizzan cirkelträna 8.30. Undrar om fru Nizzans onda hals går över tills dess? För fru Nizzan VILL cirkelträna. Men det lär visst vara farligt att träna om man har ont i halsen? Men om man tar det lugnt, kanske man vågar. Man behöver ju inte hålla på som elitidrottarna. Kanske.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Utvärdering av YAZIO-appen

Bra ursäkter?

Semester i covid-19-tider