Snörvel, realityTV och annat

Tre fjärdedelar av familjen har insjuknat i influensa den senaste tiden. Det råkar dessutom vara de manliga fjärdedelarna av familjen. Nizze 2 insjuknade för en vecka sedan. Ond hals, ordentligt med feber och i övrigt TRÖTT. Febern höll dock i sig bara ett drygt dygn, sedan sjönk den till 37 och sedan var den i princip borta. Däremot följde en ordentlig hosta, som dock redan börjar lugna sig. Nizze 1 insjuknade på torsdag eftermiddag. Han hann vara med om penkkisprogrammet. När han kom hem, visade det sig att han hade 37,3. Några timmar senare hade han ordentligt över 38. Hans bobba är envisare. Han har ännu inte tillfrisknat. Vi började hoppas i morse, när termometern bara visade något streck över 37. Men i kväll är febern uppe i nästan 39 igen. Igen sammanfaller hans sjukdom med gymnasiets provperiod. Herr Nizze insjuknade i fredags, men han börjar tillfriskna, nu är det bara snoren som rinner. Fru Nizzan vågade inte träna i fredags, inte heller i lördags. Hon har ingen feber (om inte 37 blankt på lördag eftermiddag räknas), men är sträv i halsen och väntade sig få herrarnas envisa baciller. Promenader har det dock blivit. Och städning och klädvård. Men i morgon lär det nog bli en lugn träningsrunda efter jobbet. När man inte har någon ledare med, så kan man ju ta det lugnare och bara jobba för att motverka ryggont.

Sedan var tema 2 för dagen RealityTV. Jag erkänner. Jag ser på dokusåpor. Just nu är det Maajussille morsian, som jag följer med. Jag skulle knappast se på programmet, om inte en av herrarna i programmet skulle bo ganska i närheten. Det är så roligt att se hemsoporna i TV.... Och det är en ganska barnvänlig dokusåpa - dvs. den passar mig.

Av ren nyfikenhet såg jag en säsong av dokusåpan Paradise Hotel på youtube. Eller snarare lyssnade. Hade den på gång i telefonen när jag städade och promenerade för att få mig en bild av såpan. Varför? Bara för att jag hörde att prins Carl Philips flickvän varit med och för att den kallas skandalsåpa. Och, ja. Det är en verklig skandalsåpa. Jag skulle förstås vilja kritisera de ungdomar som ställer upp, filmas dygnet runt, bildar nya par hela tiden, ligger med varandra inför kamerorna, dricker sig fulla inför kamerorna. Men de är ju unga och vill ha sina femton minuter i rampljuset. Det är nog tittarna (också jag, alltså) som ska kritiseras. Och TV-kanalerna som inte orkar fundera ut vettiga program utan tar till säkra kort som skönhet, skandaler, sex. Och så kan man inte lita på någon. Den som ska vinna ska vara oärlig in i det sista. Vad är det som gör att det är sådant som drar tittare?  I dag har vi mera TV-kanaler än någonsin - men programmen blir bara sämre. Det värsta är, att det är just sådana här program som jag vill se på kvällarna innan jag går till sängs. Jag behöver inte reflektera, jag får känna mig som en bra människa, för att jag inte är lika falsk och omoralisk. Men varför är det så här? Varför kräver inte vi tittare högklassiga dokumentärer eller åtminstone intressanta, spännande filmer som består av något annat än action, våld och sex och som kanske har något allvarligt budskap också. Jag gillar i och för sig romantiska komedier bäst - men de får gärna ha någon sensmoral i alla fall.

Sedan har vi ju dokusåpan OS. Jag undrar om jag inte ska börja heja på Sverige i alla fall. Då skulle jag få vara glad oftare i detta OS. Men jag är fosterländsk och håller på Finland. Iivo Niskanen är ju en positiv överraskning och AinoKaisa Saarinen är NÄSTAN som i fornstora dar. Länge sedan man sett henne så där strålande. Även om hon inte hade sekunderna på sin sida. Idrotten är grym. Det är trevligt med omväxling, men jag tycker lite synd om norrmännen.