Spridda tankar

Jag tyckte jag hade så många mellandagar, dagar då jag skulle göra allt möjligt. I morgon är det plötsligt nyårsafton, sedan nyårsdag och så är det bara två lediga dagar kvar. Skidorna som barnen ska få är inte ännu köpta... Vilsamt har det i alla fall varit efter julen. Min andra julklappsbok i år är "Flickan i flaskan", skriven av Christel Sundqvist. Inte heller den är särskilt upplyftande läsning, men jag gillar den. Återkommer säkert med en recension när jag läst igenom den.,

Jag sträckläste nästan Kaj Korkea-ahos bok, så en liten recension ska jag försöka klara av. Helhetsintrycket av boken är gott. Den har ett lättläst språk och byggs upp så att man blir otålig och vill veta hur det går för bokens huvudperson Kasper och hans flickvän Lina. Det som försvårar läsningen till en början är att berättelsen rör sig dels i nutid, dels i förfluten tid och ibland är det en mardröm som beskrivs. Det finns mycket som stämmer till eftertanke i boken. Händelser i det förflutna som förträngs och som vi inte försonats med kommer upp till ytan när vi minst önskar det. Det allseende röda ögat (en ond Gud???) som jagar oss och får oss att bryta ihop.. Den osunda religiositeten som leder till sjukdom .. Det finns mycket man kan tolka och fundera kring. Boken är givetvis fiktion, men min lokalkännedom gör att jag nästan kan gissa var Svartsjö ligger. Likaså ser jag framför mig när huvudpersonen kör förbi skolan, biblioteket, banken, bybutiken, kyrkan och ån... Samma väg som...

Som alltid på juldagskvällen känner jag ett visst vemod. Det som förberetts i över en månad, den förväntan som byggts upp är plötsligt förbi. Nå, ännu återstår ju två helgdagar och nyår och trettondag, men ändå... Inledde dagen med ett besök i julottan. Inte många där, inte. Kanske 60 personer. Jag föredrar dock julottan. Julaftonen är så fylld med allt annat: mat som ska förberedas, paket som ska packas, julbastun eldas....så jag har inte fått någon känsla för julbönen. Sitta där och trängas på julafton, när man kan få vara i lugn och ro på juldagsmorgonen.... Givetvis har jag ibland varit så trött på juldagsmorgonen att jag nästan darrat i kroppen, men ändå... Det har blivit alldeles för mycket mat och godis dessa dagar. Och alltför litet motion (förutom städningen den senaste veckan...). Vi tog just en kort promenad. Känner dock att jag imorgon måste ta en längre promenad för att börja må bättre. Tyvärr har jag inte hittat någon motionsform som jag gillar så till den grad att jag sk...

Semestern började med storstädning. Fattar inte att det kan räcka nästan 4 dagar att städa ett hus. Visserligen ingick en del annat: tvätta, stryka.., byta sängkläder, laga mat, hjälpa barnen som försöker sig på godiskok.... men ändå. Jag är helt matt. Och ända har jag städat långt i från så mycket som min mamma brukade städa till jul när jag var liten. Granen står så grön och grann i stugan, nästan färdigt klädd. Bara ett problem dök upp: julgransfoten (av plast) visade sig vara sprucken. Det märkte vi alltså efter att maken konstaterat att granen dricker mycket. Vattnet finns mest på golvet. Undrar hur vi ska lösa det. Granen är som sagt nästan färdigt klädd. Blir litet jobbigt att tänka sig att plocka bort allt igen och sätta den på en ny fot.. Ack ja. I-landsproblem. För att övergå till något helt annat. På lördag kväll såg jag på Solstorm. Boken läste jag i somras, så jag visste ungefär vad jag väntade mig. Ändå kände jag mig obehagligt berörd av att det var inom en församling so...

Vinter och kyla. Äntligen, tycker jag faktiskt. Trots det, blev det litet väl kallt på gravgården i dag. Min bästa väninna sedan skoltiden har mist sin far och han blev begravd i dag. Det är alltid, oberoende av årstid, kallt på gravgården när jag är på en begravning. I dag var det dock exceptionellt. Påminde om när min farmor begravdes för ca 30 år sedan. Då var det nästan lika kallt och jag tyckte det var så hemskt att de skulle lägga henne i den kalla jorden. I dag kändes det viktigt att vara på begravning. Denna far har jag alltid då och då suttit och druckit kaffe tillsammans med under de senaste åren. Inte ofta, men en eller två gånger i året. Jobbigt kändes det, eftersom det påminner om att de egna föräldrarna inte är unga längre. Försökte bli kvitt den ledsna känslan genom att städa en del av kylskåpet och gå i bastu. Mitt i kylan visar det sig att det är något fel i pannrummet. Vattnet kyligt. Typiskt. Tur att man har elvärme som reserv. Gubben har pratat om att åka bort över ...

I går fick jag en släng av julstress. Det bakades pepparkakor och sultankaka och så lagade jag kålrotslåda. Det som står på ena barnets önskelista är ännu fjällbullar till julen. De smakar dock bäst riktigt nybakade, så jag har inte bestämt mig för när jag ska laga dem. Kanske det går lika bra att baka bullarna i förväg, frysa ner och värma och sätta på glasyr när de ska serveras. Följden av julstressen är att jag i dag ska ta det riktigt lugnt. Bloggar, kollar litet på FB och så ska jag se sprinten från Davos. Matti Heikkinen var en glad finländsk överraskning i går. Robinson Karibien följer jag och barnen med. Det blev en smärre familjekris i går kväll, när vi tre bänkat oss framför TV:n och far i huset ville se något "vettigt" program. Det slutade med att ena barnet började fälla tårar, det andra muttrade ilsket och mor i huset satt och virkade och försökte vara neutral. Jag ville ju också se Robinson, men det är ju faktiskt också gubbens TV. Inte bara min, fast jag betal...

...har inte alltid guld i mund. Usch, vad jag avskyr att stiga upp för att köra till jobbet när det är så här mörkt. Något tröstar det mig att alla julbelysningar satts upp och piggar upp mig längs vägarna. Dock inte tillräckligt för att jag ska hitta arbetsglädje. I går morse hörde jag en intressant radioandakt när jag körde till jobbet. Den hölls av Boris Salo och talade om att Nya Testamentet i Bibeln inte alls är kvinnofientligt. Han berättade om den kultur som fanns när Jesus vandrade omkring i Israel. Kvinnan hade inget värde, egentligen. Hennes plats var hemmet och hemsysslorna. Som exempel tog han att kvinnan skulle tvätta sin mans ansikte etc. etc. Män på den tiden uppmanades att inte tala med sina fruar mer än nödvändigt (ja, förstås inte med andra kvinnor heller). Någon rabbin från den tiden uppmanade män att hellre söka "mäns ondska än en kvinnas godhet", eftersom kvinnan påverkade mannen negativt. Så kom då Jesus och började upprätta fallna kvinnor, sitta och pra...