Grease
TV4 sände filmen Grease med John Travolta och Olivia Newton-John en eftermiddag denna vecka. Det goda med IPTV är att programmen sparas en vecka. Sålunda bänkade jag mig framför TV:n en kväll för att avnjuta godbiten.
Som nästan 50-åring ser man nog annorlunda på saker än när man var 16. Trots allt. John Travolta var otroligt snygg, synd bara att jag vet hur han ser ut idag. Han har också blivit äldre och tjockare, precis som jag.
Sedan har vi historien. Två unga människor träffas en sommar, man har inte sitt vanliga gäng omkring sig, man kan vara sig själv. Dessutom tror man, att man aldrig ska ses igen. Så är man plötsligt i samma skolmiljö, men pojken har en viss roll i sitt gäng - en image han inte kan bryta. Som vuxen ser man kanske osäkerheten i honom bättre än när man var 16.
Och så slutet: pojken vågar bryta sig ur sin image för hennes skull - i samma ögonblick bryter HON med sin helylleroll och blir en riktig raggarbrud med tobak i munnen och kläder som den värsta sexbomb. Jag kommer ihåg att jag smakade på mitt livs första och antagligen också sista cigarett efter den filmen.
Gamla tantens reaktion: skulle ha varit roligt att veta hur förhållandet fortsatte. I en bestående relation måste man våga visa sitt innersta jag, det går inte att ha en roll varje dag. Inte där hemma där man ska samla kraft. Jag vet, det var en film, men den fick mig att undra igen. Skulle hon ha fortsatt att vara en raggarbrud och skulle han ha fortsatt med sin gängimage? Var det så de skulle ha förverkligat sig själva tillsammans?
Ju längre jag lever, ju mer kommer jag till att folk får ta mig som jag är, annars får det vara.
Som nästan 50-åring ser man nog annorlunda på saker än när man var 16. Trots allt. John Travolta var otroligt snygg, synd bara att jag vet hur han ser ut idag. Han har också blivit äldre och tjockare, precis som jag.
Sedan har vi historien. Två unga människor träffas en sommar, man har inte sitt vanliga gäng omkring sig, man kan vara sig själv. Dessutom tror man, att man aldrig ska ses igen. Så är man plötsligt i samma skolmiljö, men pojken har en viss roll i sitt gäng - en image han inte kan bryta. Som vuxen ser man kanske osäkerheten i honom bättre än när man var 16.
Och så slutet: pojken vågar bryta sig ur sin image för hennes skull - i samma ögonblick bryter HON med sin helylleroll och blir en riktig raggarbrud med tobak i munnen och kläder som den värsta sexbomb. Jag kommer ihåg att jag smakade på mitt livs första och antagligen också sista cigarett efter den filmen.
Gamla tantens reaktion: skulle ha varit roligt att veta hur förhållandet fortsatte. I en bestående relation måste man våga visa sitt innersta jag, det går inte att ha en roll varje dag. Inte där hemma där man ska samla kraft. Jag vet, det var en film, men den fick mig att undra igen. Skulle hon ha fortsatt att vara en raggarbrud och skulle han ha fortsatt med sin gängimage? Var det så de skulle ha förverkligat sig själva tillsammans?
Ju längre jag lever, ju mer kommer jag till att folk får ta mig som jag är, annars får det vara.
Grease såg jag också nu då den kom..t.o.m flickorna satt som klistrade:))) ha en fin kväll! Hälsn. Paula
SvaraRaderaHar också sett den filmen flera gånger, den var en av mina absoluta favoriter i ungdomen. Men redan då uppfattade jag inte det så som att hon gav upp sitt "rätta jag" för hans skull, utan som att de båda bejakade sina "andra sidor" och liksom möttes på halva vägen var... Romantisk som jag var och är :)
SvaraRadera