Megavecka

Denna vecka är alltså en vecka med hela 6 övningslektioner. Som jag redan skrivit, borde det vara "a piece of cake" för mig. Men det är det inte. Jag har nu avklarat två och har alltså fyra kvar. I kväll ska jag försöka förbereda tre av dem. Helt enkelt av den anledningen att jag inte hinner förbereda torsdagens lektion i morgon. Tror jag. Alltså, det är ju ingen som hindrar mig att gå dit och dra någon av mina gamla föreläsningar och ta kritiken. Det har jag också skrivit förr. Men det är ju liksom inte någon mening att jag satsar tid och pengar på att studera då. Jag är för gammal för att studera enbart för studiepoängens skull. I dag slutade jag faktiskt redan vid 13-tiden. Använde dock eftermiddagen till ett ordentligt gympass. Det var skönt. Inte roligt. Men skönt efteråt, eftersom vägen ut till stora vägen inte inbjuder till promenader.

Eftersom jag snart ska skriva en reflektion om mina lektioner denna period (från vecka 8 och framåt), så ska jag nu skriva ner några minnesanteckningar från veckans lektioner. Jag har försökt vara mera mig själv, och jag tycker de har lyckats bättre. Vad det beror på vet jag inte, men jag har lyckats få dem med på noterna till sist.Ena gruppen direkt, den andra efter 20 minuters mjölkande. Vi diskuterade faktiskt detta i dag på efterbehandlingen. Jag borde ha inlett på ett annat sätt, jag måste lära mig att ge klara instruktioner och framför allt i rätt ordning. Men i övrigt tyckte jag det gick riktigt bra. Vad det beror på? Jag gjorde sådant jag kände mig relativt trygg med. Jag hade verkligen satt många timmars tid på att planera, fundera, planera på nytt...Och jag tror att jag har kommit på mitt aktionsforskingsprojekt. Jag ska försöka hitta sätt att få med de blyga och negativa som inte markerar. Det är nämligen en sak som stör mig. Jag blir osäker när det är sådana som inte markerar. Jag vill inte låta dem sitta tysta, men sedan vågar jag inte ta upp dem i alla fall. Och så blir det desamma som svarar och frågar. Inte för att man hinner göra något på fyra-fem lektioner. Men redan att fundera på det kan ju hjälpa. Ännu viktigare är det ju att jag skulle hitta en sådan metod i mina egna grupper sedan när jag börjar jobba i höst igen. För även bland vuxna finns det sådana som inte svarar, inte vill prata. Jag är dock sällan lika osäker med dem, som jag är i grupperna i övningsskolan. Varför? För att jag inte hinner lära känna dem, för att gruppdynamiken ändrar, när det kommer en ny lärare, för att min roll inte är densamma när jag är studerande som när jag är lärare på riktigt.

Så.Detta så här långt. Nu sitter jag framför teven med datorn i famnen. Oergonomiskt så det förslår. Jag får väl nog flytta till skrivbordet för att få gjort det jag ska. Men just nu ska jag försöka få till stånd ett kreativt skede och det hastigt. Jag måste ju hinna in till mamma i kväll också. Egentligen vill jag fokusera helt på mitt eget i kväll. Men så kommer det dåliga samvetet. Hon sitter där ensam dagarna i ända, i princip. Och så ser jag omkring mig alla fönster som borde tvättas, gardiner som borde bytas och kläder som borde sorteras. Tänk, att man har mera tid med sådant när man arbetar heltid. Då har jag helgerna lediga. Och kvällarna i normala fall. Hur är det möjligt att heltidsstudier tar mera tid än heltidsarbete? En studiekompis hade varit i Italien på sportlovet. Fattar inte hur hon får ihop det. Men de kanske inte har barn. Och de kanske inte sätter tre timmar om dagen på att åka till och från studieorten. Det är dyrbara timmar och jag har faktiskt funderat på att flytta till Vasa för studiernas skull. Men nu är det bara tre månader kvar, knappt, så det är nog inte lönt. Jag hyr in mig någonstans när det blir för stressigt.