Att byta roller
Inspirerad av en facebookdiskussion har jag fortsatt att reflektera. En FB-vän läste uppsatser och undrade vad det är som är så svårt när allt finns på Moodle. Alla direktiv hur man ska göra finns där. Och ändå... Som lärare känner jag mycket väl igen detta. Allt jag sagt, allt som står på papper som delats ut, allt har dokumenteras i Moodle. Så hur svårt kan det vara att hålla deadlines, veta vad som krävs för godkänt osv.
Nå, så kommer studerande Nizzan. Första dagarna får hon ett papper där allt som krävs inom kursen i ämnesdidaktik finns nerskrivet. Deadlinerna finns givna, de skrivs in i kalendern. Men ändå. Det känns som att famla i dunkel. Dels känns det så, eftersom uppgifterna ska relateras till vår undervisning, vår undervisningsplanering och liknande - sådant vi ännu inte börjat med. En annan orsak är att auskulteringstimmarna delats upp i auskultering och auskultering. Dvs. vi ska åhöra 10 timmar under modul 1. Sedan ska vi skugga en lärare en hel dag. Sedan ska vi åhöra ytterligare 20 timmar i vårt eget ämne. OK. Klart egentligen. Men få man då räkna timmar som ens kompisar håller som auskulteringslektion, eller ska man åhöra dem med "riktiga" lärare? I slutändan är ju detta inget problem - vi kommer att åhöra mer än tillräckligt. Så var det på fältpraktiken också. MEN jag börjar alltmer förstå varför studenterna har svårt att hålla deadlines, varför de inte förstår fast allt finns nedskrivet och tillgängligt på nätet. Eller kanske jag inte förstår varför, men jag förstår litet hur studenterna känner sig.
OM jag försöker mig på en förklaring "varför", så kan det vara så här: Lärarna inom lärarutbildningen och inom övningsskolan har lång erfarenhet av detta. De får feedback varje år, försöker anpassa det som går att anpassa enligt tidigare feedback. De koncentrerar sig förstås på innehållet, stoffet, det centrala, det vetenskapliga. OCH de har i de flesta fall mångårig tyst kunskap. De har en helhetsbild av hur det går till och de vet ju att det årligen utexamineras ämneslärare - så de vet att det fungerar. Hur kan det då vara så att intelligenta studerande (ja, jag tycker att vi är intelligenta) inte fattar klara instruktioner? Som sagt, jag tror att orsaken är att vi som studerande inte har helheten, fast vi ser den på ett papper. Vi fastnar vid detaljer i stället för helheten. Hur man ska komma åt det, vet jag inte riktigt. För mig skulle det, förutom den löpande texten ha varit bra med ett schema för hela våren. Förutom all ledd undervisnings skulle jag också ha velat veta en kronologisk tabell över alla inlämningsarbeten vi förväntas göra. Jag har försökt göra en egen, men det dyker alltid upp något nytt- så känns det åtminstone.
Utan att vetenskapligt verifiera det, tror jag alltså att detta kan vara en orsak till yrsel. Som lärare ser vi vårt ämne,vår helhet. Som studerande ser vi vår värld i små bitar och inte helheten.
Nå, så kommer studerande Nizzan. Första dagarna får hon ett papper där allt som krävs inom kursen i ämnesdidaktik finns nerskrivet. Deadlinerna finns givna, de skrivs in i kalendern. Men ändå. Det känns som att famla i dunkel. Dels känns det så, eftersom uppgifterna ska relateras till vår undervisning, vår undervisningsplanering och liknande - sådant vi ännu inte börjat med. En annan orsak är att auskulteringstimmarna delats upp i auskultering och auskultering. Dvs. vi ska åhöra 10 timmar under modul 1. Sedan ska vi skugga en lärare en hel dag. Sedan ska vi åhöra ytterligare 20 timmar i vårt eget ämne. OK. Klart egentligen. Men få man då räkna timmar som ens kompisar håller som auskulteringslektion, eller ska man åhöra dem med "riktiga" lärare? I slutändan är ju detta inget problem - vi kommer att åhöra mer än tillräckligt. Så var det på fältpraktiken också. MEN jag börjar alltmer förstå varför studenterna har svårt att hålla deadlines, varför de inte förstår fast allt finns nedskrivet och tillgängligt på nätet. Eller kanske jag inte förstår varför, men jag förstår litet hur studenterna känner sig.
OM jag försöker mig på en förklaring "varför", så kan det vara så här: Lärarna inom lärarutbildningen och inom övningsskolan har lång erfarenhet av detta. De får feedback varje år, försöker anpassa det som går att anpassa enligt tidigare feedback. De koncentrerar sig förstås på innehållet, stoffet, det centrala, det vetenskapliga. OCH de har i de flesta fall mångårig tyst kunskap. De har en helhetsbild av hur det går till och de vet ju att det årligen utexamineras ämneslärare - så de vet att det fungerar. Hur kan det då vara så att intelligenta studerande (ja, jag tycker att vi är intelligenta) inte fattar klara instruktioner? Som sagt, jag tror att orsaken är att vi som studerande inte har helheten, fast vi ser den på ett papper. Vi fastnar vid detaljer i stället för helheten. Hur man ska komma åt det, vet jag inte riktigt. För mig skulle det, förutom den löpande texten ha varit bra med ett schema för hela våren. Förutom all ledd undervisnings skulle jag också ha velat veta en kronologisk tabell över alla inlämningsarbeten vi förväntas göra. Jag har försökt göra en egen, men det dyker alltid upp något nytt- så känns det åtminstone.
Utan att vetenskapligt verifiera det, tror jag alltså att detta kan vara en orsak till yrsel. Som lärare ser vi vårt ämne,vår helhet. Som studerande ser vi vår värld i små bitar och inte helheten.
Kommentarer
Skicka en kommentar