Studerande NIzzans hårda liv

Fru Nizzan trodde att livet som studerande är ett liv i sus och dus med fester var och varannan kväll. Men se, så är det inte. Studielivet levs precis som ett vanligt arbetsliv, åtminstone om man ska bli ämneslärare. Startade med att åhöra en lektion i finska i högstadiet kl. 8.30. Dagens tema var bl.a. imperativ och ord och uttryck som har med säkerhet att göra. Det var brandfiltar och det var askkärl och det var plåster och uppkastningssirap och ormförpackningar. Andra delen av timmen satt klassen och övade orden med programmet Didactor. Vissa gick in för det med liv och lust, andra inte. Som normalt är.

Därefter åhörde jag en lektion i modersmål med klass 7. De hade skrivit egna noveller, läste varandras noveller och gav feedback. Jag var imponerad av, hur väl de klarade den uppgiften. Jag, som själv är så dålig på att ge och ta feedback.

Resten av dagen har jag använt till att höra på en föreläsningom digitala hjälpmedel (Fronter och Didactor var nya för mig, Wilma och Adobe Connect Pro var bekanta). Denna gång satt jag och fotograferade powerpointen. Orkade inte engagera mig. Nu har jag dock varit inne och testat både Fronter och Didactor, så nu vet jag åtminstone hur de ser ut.

Dagen avslutades med Motivation och lärande. Vi diskuterade litet kring motivation. Positiv feedback lär öka motivationen och i slutändan ge bättre resultat. Inte så förvånande, kanske. Men om man tänker på mina föräldrars värld, där barn inte skulle tro att de var något och där man definitivt inte skulle visa att man var stolt över sina barn så är det intressant. För att inte tala om öststaternas trimmade atleter förr i världen. De fick knappast positiv feedback och presterade ändå bra. Men de hade kanske rädslan som drivkraft, vad vet jag.

Försökte bekanta mig med Ference Martons bok om lärande i går kväll. Alltså. Tack och god natt. Visst, man lär sig på ytan (och glömmer) när man läser till ett prov. Men sedan kanske man i något skede senare behöver kunskapen. Då har den mognat och då börjar man plötsligt kunna använda den. Den har mognat och blivit till djupinlärning. HURRA! Nu förstår jag varför folk som säger att de inte lärt sig någon finska i skolan tycker att de lär sig så bra i riktiga livet. Det har blivit till djupinlärning. Så långt var jag med. Sedan blev det en massa funderingar kring vad lärande är. Det var lärande och förståelse och nytt lärande. Men sedan kunde det komma i annan ordning också. Och så finns det olika lärstilar. Allt detta vet jag, och visst är hans forskning i Hong Kong intressant. Jag bara inte riktigt förstår hur jag ska få ihop det till någon bra teori i min uppsats.

Dessutom har vi nu fått en del av vårens schema, fram till 4 maj, ungefär. Tjohoo. Hur man ska hinna med allt är en fråga. Att studera är alltså som att jobba, med den skillnaden att man har en massa hemarbete på kvällar och helger. Som en vanlig lärare alltså. Vilken tur att jag var klok nog att ta tjänstledigt. Jag skulle ha arbetat ihjäl mig bokstavligen, om jag försökt jobba samtidigt,.

Kommentarer

Populära inlägg