Tjugondag Knut och tisdag vecka 2

13 januari började inte bra. Jag lovade föra Nizze 1 till gymnasiet samtidigt som jag åkte till Vasa. Vi körde efter en bil in på gymnasiets parkering. Därtill höll fastighetsskötaren på att skotta snö på parkeringen. Två bilar stod parkerade och jag tog för givet att bilen före mig var på väg att parkera där någonstans. När det inte såg ut som om chauffören tänkte parkera, körde jag förbi på höger sida (eftersom jag antog att hen skulle svänga till vänster), jag körde till slutet av parkeringen, vände lite mot vänster - och PANG. Det small till bak i bilen. Närmare bestämt vänster bakhjul. Tjohoo. Vad gör du mamma? skrek Nizze 1. Hen som körde den andra bilen var förstås hemskt olycklig. Jag såg ingen skada på bilen, så jag frågade inte efter hens namn. Nu har vi nog kommit till att jag måste ta reda på vem hen är, det blir nog försäkringsärende och hen måste ju få ge sin version. Det kan ju hända att hens bil också har någon skada som vi inte såg.

Perfekt början på dagen alltså. Måste medge att jag inte var särskilt fokuserat på lektionen om hörförståelse och jag var inte heller särskilt kreativ, när vi skulle planera hur vi skulle jobba med en nyhetssnutt. Inte blev det mycket bättre på kursen om motivation och lärande heller. Vi funderade lite på hur man skapar teorier inom våra ämnesområden och vad en teori egentligen är. Gav nu inte så  väldigt mycket, måste jag säga. Vi hade sedan en gruppdiskussion också, där vi diskuterade kring vår motivation för läraryrket osv. Dessutom diskuterade vi kring den portfolio vi ska göra. Det är en massa vi ska skriva under våren. Denna portfolio ska vara en processkrivning, så det kändes flummigt. Vi fick dock litet mera kött på benen och framförde att vi vill veta ett minimum vad som ska ingå. Det är säkert en bra tanke att de studerande själva ska få påverka innehållet i en portfolio, men när man inte vet vad som förväntas för att bli godkänd är det väldigt svårt.

Nu i kväll har jag läst en artikel som är skriven av bl.a. Ari Huhta och Peppi Taalas. Den publicerades i tidningen Tempus år 2009 och heter "Muuttuvat mediamaisemat koulun haasteena". Där framkommer bland annat att grundskolelevernas och lärarnas användning av medier skiljer sig mycket från varandra. De skriver att skolans språk inte är det språk som används på fritiden. När undersökningen gjordes var till exempel lärarna inte aktiva på sociala medier. Kontentan av artikeln är väl, att vi måste ändra undervisningen i skolan så att den blir mera anpassad till elevernas fritid och språkanvändning - alltså att de får lära sig ett språk som används i verkligheten. Nu måste jag säga att jag tycker det märks att artikeln är fem-sex år gammal. Att lärare inte skulle delta i diskussionsforum på nätet, tycker jag verkar föråldrat. Givetvis är t.ex. inte jag på instagram och flashback och jag twittrar inte heller och inte är jag på ask.fm. Däremot kollar jag ibland vad som finns och jag är aktiv både på facebook och bloggen - som i dag börjar bli gammalmodigt. Jag tycker att man i skolorna i dag använder sig av läsplattor och datorer dagligen. Så ja, jag håller med om att vi ska följa med vår tid och ta in nya medier i undervisningen. Annars kan vi inte motivera eleverna.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Utvärdering av YAZIO-appen

Bra ursäkter?

Semester i covid-19-tider