Dag 2 som studerande

Sovmorgon i dag. Jag vaknade kl. 6.00 för att tvätta håret. Sovmorgon i den bemärkelsen att jag inte själv skulle undervisa kl. 8.30 och således kunde ta det lugnt. Vi var ändå framme redan 8.15. Dagen inleddes med kursen "Motivation och lärande".  Som alltid vid kursstarter är det en massa information, presentationer, vem är jag, vad är mina erfarenheter. Vid detta tillfälle var alla ämneslärare samlade, vilket är trevligt. Det ger en möjlighet att börja känna igen ansikten ute på stan också.  Just nu känner jag mig något förvirrad och är litet orolig för att inte ha koll på alla deadlines och vilka texter vi ska läsa till vilken dag. Så en större förståelse för yra studerande har jag redan fått. Allmänt taget har jag vissa problem med att hålla mun på föreläsningarna. De flesta av våra lärare har jag suttit och diskuterat pedagogik och framför allt språkundervisning med på matpauserna i flera års tid. Det är svårt att byta roll och inte ta för mycket plats.

Nå, vi repeterade de didaktiska frågorna var, hur och varför. Vi ska kartlägga vår egen bakgrund, vår egen referensram och hur vi vill arbeta för att nå våra mål i undervisningen. Som ett led i detta ska vi göra en inlämningsuppgift där vi berättar varför vi valde att studera vårt ämne och vad som motiverar oss att bli lärare. Allt detta är bekanta saker för mig. Jag har kanske inte den teoretiska referensramen, men det är frågor jag funderat på en hel del inom olika kurser och utbildningar som jag gått under åren. Man borde alltid ha tid att reflektera kring sin undervisning, de mål man ställer, varför man ställer målen och om de arbetssätt man använder är de bästa för att uppnå detta. Faktiskt brukar jag fundera sådär om jag bara hinner. I höstas hann jag inte, och kurserna blev därefter. Jag har ännu inte vågat läsa höstens kursutvärderingar...men jag ska göra det.

Följande lektionspass i dag var Rösten som pedagogisk resurs. Föreläsaren är i detta fall en gammal bekant till mig. Dvs. hon är ung, men hennes mamma var min första lärare och nu är dottern min lärare. Jag fick vara med på föreläsarens disputationsfest för tre år sedan och nu får jag alltså se hennes undervisning i praktiken. Det vi gjorde i dag var ganska långt repetition av sådant jag redan visste. Det som blir spännande är röstanalysen och videobandningen som vi ska göra. I och för sig bandade jag faktiskt mig själv i misstag på hösten, så jag skulle kunna använda den filmen. Eftersom det också förekommer studerande på filmen, kommer jag nog att göra som föreläsaren vill - alltså filma mig själv på övningsskolan. Vi lärde oss om röstapparatens uppbyggnad, funderade kring hur viktiga rösten och kroppsspråket är i vårt jobb som lärare. Det kom också fram hur viktigt det är att lära sig stresshantering, eftersom en stressad person spänner sig och det påverkar stämbanden.
Planera in röstvila i undervisningen! Det var ett av dagens råd.

Under dagens ämnesdidaktiska pass funderade vi på vad som är bra och dålig språkundervisning. När vi sedan kom in på teorier, visade det sig att vi faktiskt var inne på det som nu är aktuellt inom språkdidaktiken. Mer och mer ska vi nu som språklärare hjälpa eleverna att lära sig hur de lär sig språk och enligt nya läroplanen ska språken samarbeta mera över ämnesgränserna för att stöda inlärningen. I och med att allt större krav ställs på lärarna är det viktigt att jag som lärare ser på utbildning och inlärning, att det som jag gör stämmer överens med mig själv och min syn och att jag funderar över vilka mina kriterier för "bra" är. Detta kräver reflektion - något jag lärde mig när jag studerade till arbetshandledare för länge sedan. Loggbok och reflektion är något som jag är van vid att göra och det är trevligt att se att jag kan ha nytta av det nu.

För övrigt konstaterade en medstuderande i dag, att pedagogik är flum. Man har plockat litet härifrån och därifrån. Och visst, pedagogiken innehåller mycket från psykologi, sociologi, filosofi osv. Jag tycker ändå att det är befogat att det är en egen vetenskap. Lärandet är mycket komplicerat och att bara ha det som en del av andra vetenskaper tror jag inte är fruktbart. Jag skulle kalla det ett tvärvetenskapligt ämne. Många tror att de är experter på språk och språkundervisning (och undervisning) utan att själva ha studerat pedagogik. "Vem som helst kan ju undervisa." Men,det är väl så, att ju mera man vet, desto ödmjukare blir man, eftersom man märker hur mycket det finns som man inte vet.

Detta var fru Nizzans reflektion för dagen. Blev ganska teoretisk. Hoppas det blir dagar med mera humoristiska inslag.

Kommentarer

Populära inlägg